När är det alla hjärtans dag?
Alla hjärtans dag firas den 14 februari varje år.
På alla hjärtans dag, eller Valentindagen, ger älskande par varandra presenter som kort, röda rosor och choklad.
Dagen har firats sedan år 496, då påve Gelasius gjorde den 14 februari till Valentindagen.
Varifrån kommer alla hjärtans dag?
Det råder en viss oklarhet kring dagens uppkomst.
En del forskare menar att dagen firas till minne av prästen Valentins död omkring år 270, medan andra hävdar att alla hjärtans dag uppstod ur en önskan att avskaffa den romerska festen Lupercalia.
Lupercalia var en fest som hölls den 15 februari. Under högtiden hyllade romarna skogsguden Faunus samt Roms grundare Romulus och Remus.
Präster tillhörande orden Luperci, utklädda som en get och en hund.
Fruktbarhet var ett viktigt tema under firandet, då medlemmar av den romerska prästorden Luperci möttes och offrade en get för fruktbarhet och en hund för rening.
Därefter flådde man geten och doppade skinnet i offerblod. Getskinnet ansågs vara mycket fruktbart, så männen svepte skinnet över odlingsmark och kvinnor.
Ritualen skulle göra kvinnorna mer fertila under det kommande året.
Senare under dagen ägde en annan del av högtiden rum. Då skrev stadens unga kvinnor sina namn på en lapp och lade den i en stor urna.
Stadens ogifta män drog ett namn ur urnan och förväntades sedan tillbringa året med den utvalda kvinnan.
I slutet av 400-talet avskaffade påve Gelasius Lupercalia, eftersom han uppfattade högtiden som hednisk.
I ett brev till senatorn Andromachus, som försvarade Lupercalia, skrev påve Gelasius att de som firade Lupercalia inte var kristna.
Påve Gelasius ville göra sig av med hedniska fester och avskaffade därför Lupercalia.
Det är från detta brev många av detaljerna om festen är kända. Gelasius ersatte Lupercalia med den kristna högtiden kyndelsmässodagen.
År 496 deklarerade påve Gelasius att den 14 februari var Valentindagen, men han gjorde inte någon koppling till den romerska festen Lupercalia. Det är först senare en koppling mellan Lupercalia och Valentindagen har föreslagits.
Det beror sannolikt på tidpunkten för Lupercaliafesten och dess hyllning av fruktbarhet.
Vem var Sankt Valentin?
Valentin var en upprorisk präst som levde i Rom på 200-talet.
Claudius II (kejsare 268–270) gjorde det olagligt för unga män att gifta sig.
Kejsarens argument var att unga män som saknade fru och barn var bättre soldater. Prästen Valentin följde inte lagen, utan fortsatte i hemlighet att viga unga älskande par.
När Valentins lagbrott upptäcktes gav kejsaren order om att han skulle halshuggas. Efter sin död helgonförklarades Valentin.
År 1969 tog katolska kyrkan bort Valentindagen från den liturgiska kalendern på grund av de bristande kunskaperna om prästen.
Det finns flera bud på vem den historiske Valentin var. Katolska kyrkan erkänner minst tre helgon med namnen Valentin eller Valentinus.
Så blev alla hjärtans dag romantisk
Valentindagen har inte alltid varit en romantisk högtid
I det medeltida Frankrike och England var det en utbredd uppfattning att fåglarnas parningstid började den 14 februari.
I dikten Fåglarnas parlament kopplar den engelske filosofen och diktaren Geoffrey Chaucer (1343–1400) samman fåglar och kärlek.
Chaucer beskriver hur fåglarna samlas för att välja en maka.
Det är okänt exakt när dikten skrevs, men en vanlig teori är att den ska tolkas som en hyllning av äktenskapet mellan Rikard II och Anna av Böhmen, som ingicks år 1380.
Geoffrey Chaucer, en av medeltidens främsta diktare, skrev det kända verket Canterburysägner (Canterbury Tales).
Dikten blev startskottet för en ny genre inom poesin, men det var först senare som alla hjärtans dag-kort blev en tradition.
Det äldsta kända alla hjärtans dag-kortet skrevs av hertigen Charles d’Orléans år 1415 medan han satt fängslad i Towern i London.
Firandet av alla hjärtans dag blev vanligare i Storbritannien kring 1600-talet, och i mitten av 1700-talet hade det blivit vanligt för älskande par att utväxla handskrivna brev.
På 1900-talet ersattes de av tryckta kort.
Esther A. Howland kommersialiserade alla hjärtans dag-kortet
Esther A. Howland (1828–1904) var en amerikansk affärskvinna från Massachusetts som såg möjligheter i en redan utbredd tradition.
Handskrivna alla hjärtans dag-kort hade länge varit vanliga i Europa. I början av 1800-talet gjorde brittiska affärsmän kortet kommersiellt och började sälja det.
I England hade alla hjärtans dag-korten romantiska texter och illustrationer, medan amerikanerna hade ett mer skämtsamt förhållningssätt till kortets innehåll.
Amerikanska avsändare valde nämligen att skriva spydiga kommentarer om mottagaren i korten och skicka dem anonymt.
När Esther A. Howland fick se ett vackert alla hjärtans dag-kort från England blev hon imponerad. Hon reagerade dock på hur dyrt kortet var och kom fram till att det måste kunna säljas billigare.
Därmed var Howlands idé att massproducera vackra alla hjärtans dag-kort född.
De fleste af Howlands kort har et rødt “H” på bagsiden, så man kan kende designeren.
Howland anpassade fjärde våningen i sitt familjehem till korttillverkning och anställde kvinnor från trakten, som fick i uppgift att tillverka och dekorera kort.
Där satt de och limmade ihop lager av färger och texturer. Bland de mest populära motiven var förälskade par eller en flicka med en blombukett.
Howlands alla hjärtans dag-kort blev en stor succé. I dag är hon känd som mother of the American Valentine.