Tio saker du bör veta om Rudolf Steiner

Rudolf Steiner är i dag mest känd som upphovsperson till den så kallade waldorfpedagogiken. Den första waldorfskolan öppnade 1919 i Stuttgart. Eleverna var barn till arbetare vid den lokala cigarettfabriken Waldorf-Astoria, från vilken skolan fick sitt namn.

Initiativet till skolan kom från fabrikens direktör Emil Molt, som var en anhängare av Steiner och hans idéer.

För ändamålet köpte Emil Molt en stor villa, som tidigare hade inrymt en restaurang, för att tjäna som skolans lokaler.

Efter månader av förberedelser kunde Emil Molt och Rudolf Steiner öppna skolan söndagen den 7 september klockan 10.30.

Firandet inleddes med ett tal av Rudolf Steiner som förklarade att skolan var en ”plantskola för allt gott, allt vackert och allt sant”.

Antalet waldorfskolor – eller Steinerskolor – ökade långsamt men stadigt fram till 1970, då ungdomsupproret fick efterfrågan på alternativ till den traditionella skolgången att öka dramatiskt.

Enligt rörelsens egen webbplats finns det i dag cirka 3 000 skolor, förskolor och lärarutbildningar spridda över större delen av världen.

”Vi måste inte bara lära barnen att tänka logiskt och analytiskt, utan också att knyta an till sin andliga natur och utveckla sin intuition och fantasi.”

Så beskrev Steiner själv målet för sin barnpedagogik. Med andra ord ska barn enligt Steiners läror fostras att se sig själva som både fysiska och andliga varelser.

Dessa idéer var helt nya i början av 1900-talet, då den stränga skolpedagogiken med inriktning på disciplin, lydnad och hyfs var den dominerande.

I Steiners skola var undervisningen åldersanpassad; till exempel uppmuntrades förskolebarn att rita, leka och lyssna på högläsning, vilket var revolutionerande i början av 1900-talet.

Enligt Steiners teorier är barnen redo för skolan när de tappar sina mjölktänder. Detta sker vanligtvis i sjuårsåldern.

Samtidigt föds det som Steiner kallar eterkroppen, en form av andlig kropp. Barnet är nu redo att lära sig läsa och skriva, men detta lärs alltid genom konstnärliga aktiviteter som musik, skådespeleri och konsthantverk. Även detta var ovanligt på Steiners tid.

Motståndare till Steiners pedagogik påpekar att den akademiska standarden är lägre än i traditionella skolor.

Rudolf Steiner föddes den 27 februari 1861 i Kraljevec, en liten stad i den dåvarande österrikisk-ungerska provinsen Kroatien.

Som nionde och yngsta barnet i sin familj visade den unge Rudolf redan från tidig ålder tecken på extraordinär intelligens och ett starkt intresse för andlighet.

”Jag har alltid vetat att jag var ämnad att göra något speciellt”, sa Rudolf Steiner senare om sin barndom.

Steiners intresse för det övernaturliga förstärktes när han – enligt egen utsago – vid nio års ålder såg sin nyligen avlidna moster i en syn.

Till en början vände sig Rudolf Steiner till naturvetenskapen och studerade matematik och naturvetenskap vid universitetet i Wien. Efter studierna publicerade Steiner 1892 sin avhandling, Wahrheit und Wissenschaft (Sanning och vetenskap), som handlade om vetenskapslära.

Antroposofin är en andlig filosofi som grundades av Rudolf Steiner i början av 1900-talet och som, enligt hans egna ord, ”försöker förbinda det andliga med det fysiska i vår värld”.

Ordet är sammansatt av de grekiska orden anthropos – människa – och sofia – visdom, och grundtanken i antroposofin är att varje människa har en andlig dimension som är lika viktig som den fysiska. Enligt Rudolf Steiner är denna andliga dimension avgörande för vår förmåga att inse sanningen om världen och oss själva.

I centrum för filosofin står den så kallade etern – ett slags livsenergi som finns i hela universum och i alla levande varelser.

Eter betraktades redan av de gamla grekerna som det ”femte elementet”, och Steiner ansåg att den osynliga etern är nödvändig för att upprätthålla livet i både växter och djur, och att den är en avgörande faktor för människans andliga utveckling.

Steiner talade också om värmeeter, ljuseter, ljudeter och kemisk eter, som alla hade olika egenskaper och inverkan på den fysiska världen.

Antroposofin betonar också vikten av konst och estetik i våra liv, eftersom de ”kan hjälpa oss att förstå de djupare sanningarna om vår värld”.

Rudolf Steiner hade en uttalad tro på det övernaturliga, vilket började med att han som barn såg sin avlidna moster i en syn. Steiner har berättat hur han senare, i samband med en meditation, kände en enorm kraft som trängde in i hans sinne och kropp.

Han beskrev upplevelsen som en ”storm av andliga krafter” som tog honom med på en resa genom det ockulta riket.

”Jag visste att jag var här för att upptäcka och dela med mig av sanningen om universum och människans plats i det”, sa han senare.

Ockult kommer av det latinska ordet för ”gömd” och avser allt som är dolt för våra normala sinnen. Enligt Rudolf Steiner kunde han se och kommunicera med andar och varelser som de flesta människor inte kunde se. Han beskrev det som ”en värld som är lika verklig som den fysiska världen”.

Han ansåg även att stjärnorna hade ett stort inflytande på våra liv.

”Vad människan är idag står skrivet i stjärnorna. Det står också skrivet vad som kommer att hända med honom i framtiden”, hävdade Rudolf Steiner under en föreläsning som han 1906 höll i Stuttgart.

I Steiners loge, Mysteria Mystica Aeterna, ingick ritualer med altare, heliga böcker och hemliga tecken som symboliskt knöt logens medlemmar till tempelriddarnas brödraskap.

Mysteria Mystica Aeterna var ett hemligt sällskap som grundades 1906 av Rudolf Steiner.

Liksom andra liknande sällskap bygger Mysteria Mystica Aeterna på hemlig kunskap som delas mellan medlemmarna. Ju högre rang en medlem har, desto mer kunskap har han eller hon tillgång till.

Övergången till varje rang markeras av komplexa ritualer, inklusive trohetslöften som görs vid ett altare.

En del av ordens hemligheter utgörs av kunskap om sexualitet, som medlemmarna får till exempel genom att läsa den indiska sexhandboken Kamasutra från 200-talet före Kristus och Den doftande trädgården, en arabisk bok om erotik som publicerades på engelska första gången 1886.

Rudolf Steiner ska enligt uppgift ha ångrat sin medverkan i logen och uttalade sig svävande i senare redogörelser för sin medverkan.

Rudolf Steiner ådrog sig Hitlers ilska, när han 1921 föreslog att Övre Schlesien skulle vara självständigt. Både Tyskland och Polen gjorde åren efter första världskriget anspråk på området, som i dag är en del av Polen och Tjeckien.

Det tyckte Hitler absolut inte, och Steiners ståndpunkt ledde till att nazisterna stämplade honom som förrädare.

I en artikel som publicerades den 15 mars i nazisternas partitidning Völkische Beobachter anklagade Hitler också Steiner för att använda ”judiska metoder för att förstöra folkets normala sinnen”.

Nazisternas syn på Steiner var dock inte entydig. Högt uppsatta nazister som [Heinrich Himmler] (https://varldenshistoria.se/krig/andra-varldskriget/hitlers-ockulte-trollkarl) och Rudolf Hess delade Steiners fascination för österländsk mystik och det ockulta och beundrade honom öppet.

Många av Steiners idéer passade också väl in i den nazistiska rasläran – han ansåg till exempel att ljushåriga människor var mer begåvade än mörkhåriga:

”Om blonda och blåögda människor dör ut kommer den mänskliga rasen att bli dummare. Ljust hår ger nämligen intelligens. Hos blonda människor tillförs mindre näringsämnen till ögonen och håret. I stället stannar näringen kvar i hjärnan, där den skapar intelligens”, skrev Steiner.

Innan Rudolf Steiner utvecklade sin egen filosofi flirtade han runt 1900 med teosofin, en religiös rörelse som uppstod i USA i slutet av 1800-talet.

Teosofin bygger på österländsk filosofi och religion – dess anhängare tror till exempel på återfödelse och karma.

Teosoferna trodde även att mänskligheten bestod av sju raser eller utvecklingsstadier. Fyra av raserna hade utplånats, inklusive den senaste, som försvann med den mytomspunna kontinenten Atlantis. Den femte rasen är världens nuvarande befolkning, medan de två nästa kommer att vara rymdvarelser med hemvist på bland annat Venus.

Steiner övergav teosofin för att grunda sin egen rörelse, antroposofin.

Steiners filosofi skulle – enligt honom själv – genomsyra alla delar av samhället. Han lyckades delvis.

Idag finns det skolor, daghem och lärarutbildningar baserade på waldorfpedagogiken över hela världen.

Steiner grundade också eurytmin, en metod för att uttrycka musik och tal genom rörelse.

Rudolf Steiner står även bakom filosofin om biodynamiskt jordbruk – grödor ska odlas enligt naturens metoder och utan konstgjorda hjälpmedel i form av till exempel gödningsmedel.

Jordbrukaren skulle ta hänsyn till årstiderna och planeternas position för att främja grödornas tillväxt, och Steiners idéer inspirerade bland annat Demeter, en tysk organisation som sedan 1928 har utfärdat certifikat till producenter av biodynamiska jordbruksprodukter.

I samarbete med sin läkare Ita Wegman utvecklade Steiner också alternativa behandlingsmetoder. Kemiskt framställda läkemedel förbjöds och patienterna skulle i stället behandlas med kroppsövningar, massage och örtmediciner.

Medicinerna var ofta baserade på giftiga ämnen, utifrån idén att ont ska med ont fördrivas. Steiner trodde också att sjukdomar var ett resultat av karma och att de därför orsakades av handlingar som utförts i ett tidigare liv.

Rudolf Steiner avled 1925 i den schweiziska staden Dornach. Han var då 64 år gammal.

Under sina sista år led Steiner av en magsjukdom och han tappade aptiten, gick ner i vikt och blev trött. Under hösten 1924 förvärrades sjukdomen och i september höll Steiner sitt sista offentliga föredrag.

Rudolf Steiner själv angav överansträngning som orsak till sin försvagning, men hans kropp genomgick aldrig någon obduktion, så dödsorsaken är fortfarande okänd.