Talibanerna sprängde ovärderlig kulturskatt

Med ett dån försvann Afghanistans väldiga buddhastatyer i ett dammoln på våren 2001. Sprängningarna handlade emellertid mer om pengar än om religion.

Med ett dån försvann Afghanistans väldiga buddhastatyer i ett dammoln på våren 2001. Sprängningarna handlade emellertid mer om pengar än om religion.

Paula Bronstein/Getty Images

Talibanernas mullor är rasande. Efter en långvarig torka får Afghanistan i mars 2001 en sträng vinter. Uppemot en miljon afghaner svälter. Trots det intresserar sig västvärldens diplomater mer för några gamla buddhastatyer, menar landets religiösa ledare.

”När dina egna barn dör mitt framför ögonen på dig bryr du dig inte om konstföremål”, säger talibanregimens talesman i en intervju med dagstidningen New York Times.

Med luftvärn, kanoner och dynamit har talibanerna börjat förstöra två enorma buddhastatyer i Bamiandalen i norra Afghanistan.

Talesmannen förklarar att det är västvärldens fel att de över 1 400 år gamla statyerna förstörs. Utländska diplomater har erbjudit talibanerna pengar för att ta hand om buddhastatyerna, men samtidigt bekämpar rörelsen en lokal milis i området.

”Våra religiösa ledare föreslog att pengarna i stället skulle användas till att hjälpa våra barn, som höll på att dö av undernäring. Det avvisades av diplomaterna. ’Pengarna är bara avsedda för statyerna’, sa de”, fortsätter talesmannen.

Buddhastatyerna i Bamiandalen var 38 respektive 55 meter höga. De uppfördes mellan åren 570 och 618 efter Kristus i Bamiandalen, som ligger nordväst om Kabul.

© Swiss National Library, Phecda109

”Mullorna blev arga och sa: ’Om ni förstör vår framtid med ekonomiska sanktioner kan ni inte samtidigt oroa er för vårt kulturarv.’ Sedan beslutade de att statyerna skulle förstöras”, lyder talesmannens förklaring.

Afghanistans mest Korankunniga män ger order om att de 38 respektive 55 meter höga buddhastatyerna ska rivas. Trots omvärldens omfattande protester och erbjudanden om pengar låter sig talibanerna inte påverkas. Om något cementerar omvärldens kritik bara deras beslutsamhet.

Talibanerna ville skydda Buddha

Ursprunget till de båda buddhastatyernas förstörelse står att finna fem år tidigare. År 1996 kom en ny, okänd enhet till makten i det hårt plågade Afghanistan. Efter ett antal diktatorer, sovjetisk ockupation och ett blodigt inbördeskrig lade den fundamentalistiska rörelsen talibanerna under sig landet.

Talibanerna följde en strikt tolkning av Koranen, men till en början hade de inte kontroll över hela Afghanistan. Framför allt i norr kämpade lokala ledare emot. Först år 1998 lyckades talibanerna erövra Bamiandalen, där de väldiga buddhorna huggits in i klippväggen.

I kushanariket (rött) praktiserade invånarna flera religioner. Längs Sidenvägen (de gula strecken) sammanflätades buddhism, hinduism och zoroastrism.

© Shutterstock

Jättar prydde Sidenvägen

I århundraden var Bamiandalen ett pulserande centrum för handel och buddhism, men den förvandlades av fartyg och muslimer.

När medeltidens handelskaravaner kom över bergspasset och fortsatte ner i den fruktbara Bamiandalen uppenbarades en överjordisk syn. Från jättelika valv i klippväggen blickade två enorma buddhastatyer ut över de hundratals dromedarerna och kamelerna.

I Bamiandalen möttes kinesiska och indiska köpmän. Deras språk, religioner och traditioner influerade dalens invånare – och det så kallade kushanariket.

Från 200- till 400-talet blev Bamiandalen ett buddhistiskt centrum och en pilgrimsort med hundratals grottor i bergväggen. Där låg kloster med mängder av buddhistiska munkar. Omkring år 600 skapade munkarna de imponerande buddhorna.

Trots skiftande makthavare förblev dalen länge buddhistisk, men år 977 erövrade den muslimska abbasiddynastin Bamiandalen. Handeln fortsatte emellertid att blomstra – till 1400-talet, då de europeiska fartygen konkurrerade ut Sidenvägen.

En överentusiastisk lokal talibanledare började genast borra hål i den mindre buddhans ansikte för att börja spränga. När Talibanernas högste ledare mulla Mohammad Omar hörde talas om det fredade han emellertid omedelbart statyerna.

Även talibanernas kulturminister påpekade nödvändigheten av att skydda antikviteter och andra kulturarv. Han nämnde specifikt statyerna i Bamiandalen och poängterade att sedan landet blev muslimskt ”har statyerna aldrig skadats”. Ministern betonade: ”Bamian ska inte förstöras, utan tvärtom skyddas.”

I Talibanernas Afghanistan hände dock mycket som rörelsens ledare inte hade kontroll över.

Mulla förklarade krig mot avgudar

De första oroväckande tecknen kom när en högt uppsatt taliban krävde tillgång till Afghanistans nationalmuseum i Kabul och slog sönder delar av museets samling av forntida statyer. Statyerna visade avgudar och måste enligt Koranen förstöras, påstod han.

Mohammad Omar (1960–2013) var talibanernas och Afghanistans ledare år 2001. Till en början ville han skydda statyerna i Bamian, men sedan utsattes han för påtryckningar.

© The Guardian

I början av 2001 slogs över 2 500 föremål sönder eller stals från museet. Från talibanernas högsta ledning började krigsretoriken mot avgudarna tillta. Mulla Omar bytte då fot och gick i spetsen för ett angrepp mot samtliga arkeologiska fynd med avbildningar av forntida gudar.

Den 26 februari utfärdade ledaren ett dekret där han gav order om att alla icke-islamiska statyer och helgedomar i Afghanistan skulle förstöras. Kursändringen berodde på ett ökat inflytande från ännu radikalare krafter, i synnerhet al-Qaidas ledare Usama bin Ladin, som gömde sig bland bergen i Afghanistan.

Slavar utförde det farligaste arbetet

Få ögonvittnen har sedan dess vågat berätta om vad de upplevde i Bamiandalen år 2001. Den då 35-årige MH (namnet har anonymiserats av redaktionen) är en av dem. Han bodde i dalen och var liksom många andra i området shiamuslim.

Talibanerna är sunnimuslimer och ser shiamuslimer som avskyvärda avfällingar. Enligt deras extremistiska tolkning av islam är det tillåtet för rättroende att döda avfällingar eller ta dem som slavar.

”Männen visste att de när som helst kunde dö, antingen i en explosion eller i vakternas förvar.” MH, som var slav i Bamiandalen år 2001

MH hade turen att få bli slav. Under förstörelsen av buddhastatyerna var han hela tiden rädd att bli sprängd i luften eller få en kula genom huvudet. Som talibanernas fånge slet han varje dag med att släpa sprängmedel till de båda buddhorna.

Världens största stående buddhastatyer hade smyckat klippväggen hela hans liv, men nu tvingades han tillsammans med 24 andra fångar förbereda inför deras förstöring.

Med lastbilar körde talibaner in sprängmedel i Bamiandalen. Från flaket skulle fångarna sedan bära dem till buddhorna.

”Männen visste att de när som helst kunde dö, antingen i en explosion eller i vakternas förvar”, berättade MH i en intervju med BBC år 2015.

MH ville absolut inte att de gamla statyerna skulle förstöras, men han hade inget val.

”Jag såg en man med dåligt ben, som inte längre klarade av att bära sprängmedlen. Talibanerna bara sköt honom, varefter en annan fånge blev tillsagd att göra sig av med liket.”

Experter tillkallades

Efter en misslyckad första sprängning, då endast delar av benen på den stora buddhan förstördes, fortsatte talibanerna att bygga upp sin arsenal i Bamiandalen.

Bamiandalen och den numera tomma nischen där den stora buddhan stod i 1 383 år.

© UNESCO

MH minns att en del av sprängmedlen såg ut som tvål och kändes som deg. Med fångarnas hjälp genomförde talibanerna två–tre sprängningar om dagen för att förstöra buddhorna.

Fångarna hängde i rep framför buddhorna medan de placerade sprängladdningar i hål som de borrat i statyerna.

”Vi var rädda att de skulle skära av repet eller låta oss hänga kvar där uppe under sprängningen”, berättade MH. Han tillade att arabiska och pakistanska ingenjörer hjälpte till med laddningarna, eftersom talibanerna inte lyckades få till explosioner som var tillräckligt kraftfulla för att få bort statyerna.

Andra länder ville köpa statyerna

Medan talibanerna försökte spränga monumenten fördömde det internationella samfundet förstörelsen. Kritiken kom från både väst och buddhistiska länder, samt från ledare och imamer i mer moderata muslimska länder. Kritiken gick i huvudsak ut på att talibanerna borde respektera andra religioner och bevara kulturarvet.

Länder som Thailand, Sri Lanka, Japan och till och med Iran erbjöd sig att köpa statyerna och betala för deras underhåll. Talibanerna visade emellertid inget annat än förakt för erbjudandena.

Den 19 mars var kameramän från det arabiska tv-bolaget al-Jazira inbjudna att dokumentera statyernas förstörelse. En enorm explosion skakade praktiskt taget hela berget och när röken lättade var statyerna borta. Endast två tomma, gapande hål syntes på klippväggen.

Slavarbetaren MH såg med egna ögon buddhastatyernas slutliga förstörelse och bevittnade talibanernas entusiasm. De sköt i luften med automatvapen, dansade och offrade nio kor.

Chockerande ödeläggelse

Ödeläggelsen skapade inte bara en tom nisch i klippväggen. Den lämnade även efter sig ett tomrum i afghanernas kulturarv. Både lekmän och experter var skakade.

I en intervju på al-Jazira har Naser Modaber, senare ansvarig för Bamians historiska monument, berättat att han befann sig i ett flyktingläger i Pakistan när han för första gången såg bilderna av de tomma nischerna i bergväggen: ”Jag kände en stor sorg i mitt hjärta. Jag upplevde att hela historien, kulturen, konsten och afghanernas hjärta plötsligt hade gått förlorade i och med buddhornas förstörelse.”

Explosionen skakade marken och slungade upp ett kvävande moln av rök och damm i luften.

© CNN/Getty Images

Även MH var förkrossad över att ha varit med om att förstöra två av landets största kulturskatter.

”Jag ångrade det då, jag ångrar det nu och jag kommer alltid att ångra det. Men jag kunde inte göra motstånd. Jag hade inget val. De hade dödat mig.”

Återuppbyggnad vore meningslös

I oktober 2001 störtades talibanregimen av en USA-ledd militär insats. En kort tid senare började lokala och internationella röster förespråka en återuppbyggnad av monumenten. Andra ansåg att en rekonstruktion vore meningslös och att hålen i klippväggen utgjorde den bästa varningen mot religiös och kulturell intolerans.

Den afghanska tidningen 8 AM tog år 2020 kontakt med MH för att höra vad han tyckte. Han svarade att det vore oklokt att lägga pengar på en rekonstruktion innan Afghanistan fick en stark, effektiv och inkluderande regering: ”Annars kommer talibanerna troligen bara att förstöra dem igen.”

Kanske har han rätt.

År 2021 återtog talibanerna makten i Afghanistan. Den nya regeringen har inte sagt något om sina planer för Bamiandalen och de tomma nischerna i bergväggen.