Sedan 1909 har historikerna känt till en mycket speciell inskription, skriven på väggen i Sønder Asmindrup kyrka utanför Holbæk i Danmark.
Inskriptionens översta rad är skriven med runor och lyder: ”Toke tog silver till låns av Ragnhild”, men nästa rad har hittills varit omöjlig att avkoda, eftersom den skrivits med en mystisk blandning av runor och latinska bokstäver.
Men så tog sig danska Nationalmuseets skriftforskare och runolog Lisbeth Imer an texten i samarbete med Anders Leegaard Knudsen, som är seniorredaktör på Diplomatarium Danicum – Danmarks Riges Breve, som ger ut dokument från medeltiden.
De kom fram till att den sista raden var ett datum: ”2 maj i nådens år 1210”.
Tillfogandet av datumet gör inskriptionen till ett skuldbevis och ett juridiskt dokument – som tekniskt sett är giltigt än i dag.
Det är den endast fjärde juridiska inskriptionen av det slaget i världen som historikerna känner till, och den första i Danmark. Skuldbeviset utmärker sig också genom att handla om ett avtal mellan två vanliga människor snarare än en furste.
Juridiska dokument skrivna på en kyrkvägg är ända från endast tre andra kyrkor: Fole kyrka på Gotland, Sankt Sofia-katedralen i Kiev och Sankt Panteleimon-kyrkan i Galitj, Ryssland.
Avslöjar hög utbildningsnivå
Motsvarande juridiska dokument har vanligtvis bevarats endast på pergament och endast från det översta samhällsskiktet. Den nya upptäckten visar att det under medeltiden fanns en utbredd skriftkultur.
”De har varit skickliga och bemästrat två språk, vilket vittnar om en viss bildning. Därför tror jag inte att författaren har varit en vanlig bonde utan snarare sockenprästen eller någon högt uppsatt inom kyrkan”, säger Anders Leegaard Knudsen.
Vid hovet skrev man oftast på latin och med bokstäver, medan man i resten av samhället skrev huvudsakligen på modersmålet och med runor.
”Texten i Sønder Asmindrup visar att det tidigt under medeltiden ingicks skriftliga avtal bland vad vi måste anta var vanliga bönder – det visste vi inte tidigare”, säger Lisbeth Imer.