När pöbeln går loss på hans vagn inser John Law att det är slut med firman. Ett halvår tidigare hade parisarna dyrkat den bildsköne skotten men nu vittrar de blod. Kropparna efter tre personer som alla har klämts till döds i tumultet, bärs fram genom människomyllret. Synen av de döda uppviglar massorna ännu mer och hopen av frustrerade medborgare välter omkull Laws karet så att den krossas mot marken.
Nyheten om hans förstörda vagn får Frankrikes parlament att brista ut i extatiskt jubel.
Det är rena turen att den medelålders skotten oskadd kan ta sig ur det förstörda åkdonet. Förödmjukad och livrädd måste han springa så snabbt han kan. Hack i häl har han en svans av rasande människor som ger honom skulden för alla deras problem. På goda grunder.
John Law har i början av 1700-talet slagit ut Frankrikes ekonomi med sina vilda spekulationer i aktier. Några har förlorat allt och det enda de har kvar är en innerlig önskan om hämnd.
Den vilda jakten går genom Paris gator i riktning mot ekonomens bostad – det förnäma ”Palais Royal”. Palatset är hans furstliga residens i staden, och nu även hans enda chans att komma undan sina förföljare. I sista stund stormar Law in genom porten till säkerheten inne i sitt residens.
Medan den chockade skotten – med smuts i peruken och revor i kläderna av guldbrokad – hämtar andan bakom den stängda porten, får nyheten om hans förstörda hästvagn det franska parlamentet att bryta ut i ett exalterat jubel.
Lämnade mor för fester och kvinnor
När John Law föddes år 1671 såg hans framtid tämligen odramatisk ut. Som son till en skotsk guldsmed fick han en klassisk utbildning. Tidigt överraskade han sina föräldrar med sin matematiska begåvning och stora talang för att räkna.
När John var 14 år dog hans far och lämnade den unge pojken och hans mor med två gods och en väldig förmögenhet. Men Law ville inte bli guldsmed. Han ville studera och festa, och tjugo år gammal reste han hemifrån.
John Law kom från en god bakgrund, men han var inte intresserad av att följa i faderns fotspår.
Färden gick till London, där han antingen spenderade nätterna med kvinnor och hasardspel, eller fördjupade sig i sina ekonomistudier. Kunskaperna gagnade honom i spelhålorna där han tillämpade avancerade matematiska beräkningar för att kamma hem enorma vinster – som han snabbt slösade bort.
Snart förälskade han sig i en gift kvinna och i den duell som följde genomborrade han sin rival med ett svärd. Den 20 april 1694 dömdes Law till döden.
Domen omvandlades dock till fängelsestraff och året därpå lyckades han fly från cellen och över Engelska kanalen.
Snart hade skotten gjort sig hemmastadd i Amsterdam där handeln blomstrade. I Nederländerna fick John lära sig ekonomiska teorier av en engelsk diplomat, och år 1700 återvände han hem till Skottland – med stora planer för landets framtid.
Pengarna uppstod ur tomma intet
”Holland med sin karga jord”, skrev Law år 1700, ”är världens rikaste land. Varför? Jo, för att landet svämmar över av pengar.” Skotten hade inte förstått att pengar är ett resultat av redan skapade värden.
Han var säker på att de i vissa fall kunde komma före själva arbetet, och att de skotska makthavarna bara skulle låta honom öppna en ny bank, som kunde spotta ut mängder av sedlar.
Laws mer jordnära landsmän hade emellertid inte mycket till övers för visionerna. År 1705 gav Law upp planerna på att förverkliga sitt projekt i Skottland och reste till Frankrike, som var svårt utarmat efter Ludvig XIV:s slöseri.
Men inte heller Solkungen ville lyssna på den charmante skotske gamblern. Även om Law väckte beundran hos den mäktige hertigen av Orléans, gav han honom också redan samma år 24 timmar på sig att lämna staden.
Spelade hasardspel på bordell
Den skotske gamblern vann pengar på hasardspelet faro, eller pharaon på franska, som ofta spelades på bordellerna. Spelet var franskt och spreds till kolonierna i vilda västern där det blev en lika stor fluga som pokerspel.
Pengarna satsas
Man spelade vid ett så kallat farobord som spelarna och given – som också var ”bank” – samlades kring. Bordet hade tretton målade fält som fungerade som numreringen på en roulettduk. Spelarna satsade pengar, innan spelet började.Given drar
När alla hade satsat sin insats, drog given två kort från en blandad lek. Det första kortet kallades ”bankens kort”, och det andra ”spelarens kort”. Alla som hade satsat på bankens kort förlorade, medan de som hade satsat på spelarens kort vann.Spelets sista omgång
Innan en ny omgång påbörjades – där man drog två nya kort – kunde spelarna lägga nya insatser. När bara tre kort fanns kvar, bytte spelet karaktär. Nu gällde det för spelarna att gissa exakt ordningsföljd på de tre sista korten i leken.
Han drog vidare till Italien och Tyskland för att till slut återvända hem till Skottland igen – utan att ha övertygat en enda europeisk ledare om att hans förslag kunde användas.
Stal sin idé från kineserna
År 1715 dog Solkungen och kvar stod ett Frankrike på ruinens brant. Folk utvandrade från jordbruksdistrikten, handeln stagnerade och underbetalda soldater hotade att göra uppror mot staten.
De desperata myndigheterna försökte bli av med den enorma statsskulden genom att prägla högre valörer på mynten. Det ledde dock inte till ökad välfärd, utan tvärtom till kraftiga prishöjningar och problem med falskmynteri.
Den nye kungen, Ludvig XV, var bara fem år gammal. Hans förmyndare regerade landet tills kungen blev myndig. Denna förmyndare var hertigen av Orléans, och han bestämde sig nu i denna kritiska situation för att kalla in sin gamle vän John Law. Den nu medelålders skotske storspelaren tog genast chansen och slog sig ned i Paris.
MISSISSIPPIBUBBLAN – Se hur John Law skapade en finansbubbla:
År 1716 öppnade han sin första sedelbank med ett ansenligt kapital på 6 miljoner francs – motsvarande drygt 150 miljoner kronor i dag. Även om kineserna hade uppfunnit papperspengarna för länge sedan, var fenomenet nästan okänt för fransmännen, som inte helt litade på det brännbara materialet. Guld- och silvermynt kunde ju alltid smältas ned till ädelmetall om regeringens manipulering gick för långt.
Law kunde däremot göra något nytt – han garanterade att varje enskild sedel motsvarade ett visst antal mynts värde och vikt vid ett bestämt datum. På så vis stabiliserade han de kraftigt svängande kurserna. Snart fyllde mynten hans bankvalv och nytryckta sedlar strömmade ut i Paris.
På ett år ökade tempot och handeln markant, och regenten var så nöjd att han lät Law göra sedlarna till nationellt betalningsmedel. Allt som Law rörde vid verkade bli till guld, och adeln flockades kring honom i hopp om att få en skymt av det skotska geniet.
Han drog vidare till Italien och Tyskland för att till slut återvända hem till Skottland igen – utan att ha övertygat en enda europeisk ledare om att hans förslag kunde användas.
Charmören vann över konkurrenterna
År 1717 lät den godtrogne hertigen av Orléans sin vän John Law grunda ett handelskompani som skulle tillvarata statens intressen i Franska Amerika.
Utnämningen mötte motstånd hos finansrådets president – d’Argenson. Tillsammans med några likasinnade grundade han ett aktiebolag som skulle konkurrera ut skottens kompani.
Eftersom d’Argensons bolag hade kammat hem uppdraget att inkassera den saltskatt som instiftats av den hårt pressade staten, var aktier i detta bolag en förhållandevis säker investering. Men d’Argenson saknade Laws slughet och näsa för affärer.
I december 1718 gav skotten alla aktieägare i sin privata bank möjlighet att växla in sina pengar till guld- och silvermynt. Målet var att skapa tilltro så att folk skulle fortsätta att lita på sedlarna.
Knepet fungerade. Året därpå kunde d’Argenson bara modstulet se på när hertigen av Orléans lät Law ta över handeln med Afrika och Asien. Väst- och Ostindiakompaniet slogs samman till ett gemensamt aktiebolag kallat Compagnie des Indes – Indienkompaniet – som nu leddes av den skotske gamblern.
Law såg till att det gick att köpa aktier på avbetalning. Allt som krävdes var en deposition som ingen någonsin såg röken av igen.
Senare fick Law även rätten att prägla mynt. Han utfärdade en flod av nya aktier och köpte upp den franska statsskulden på omkring 16 miljarder. Genom det fick han det fulla ansvaret för landets skattesystem och hade nu total kontroll över Frankrikes finanser.
Fattiga köpte diamanter
Under år 1719 drabbades Frankrike av aktiefeber av aldrig tidigare skådat slag. I fyra omgångar emitterade Law aktier om 500 francs, som vid årets utgång såldes för ända upp till 36 gånger ursprungspriset.
All världens spekulanter och bedragare köpte aktier från morgon till kväll. Det hände att folk tjänade en miljon francs på en enda dag!
Många hittade på kreativa sätt att tjäna lite extra. En sjuk man skickade exempelvis iväg sin tjänare för att sälja 250 aktier à 8 000 francs. Tjänaren sålde dem i stället för 10 000 francs vardera och stoppade mellanskillnaden i fickan. Handeln var så intensiv att en puckelryggig man tjänade hela 150 000 francs på att ställa sin puckel till förfogande som skrivbord, när andra skulle teckna nya aktier.
”Länge leve kungen och herr Law!” Folket i Paris, 1719
Snart bytte pengarna ägare så snabbt att alla sociala roller ställdes på ända. Adeln kom ödmjukt och skrapade med foten för att tigga om aktier, medan nyrika från underklassen spatserade runt i guldbrokad och förde oväsen i butiker och på restauranger.
En adelskvinna mötte sin kökspiga på operan och kände knappt igen henne på grund av alla diamanter hon bar. Lika överraskad blev en adelsman som stötte ihop med sin före detta tjänare när denne erbjöd honom skjuts i sin karet.
Law själv blev hedersmedlem av Vetenskapsakademien, och när han visade sig på gatorna följdes han av ropet: ”Länge leve kungen och herr Law!”
New Orleans fick namn efter hertigen av Orléans som regerade Frankrike år 1718. Staden anlades efter ett s.k. gridsystem, som karaktäriseras av de långa, raka gatorna.
Ville byta guld mot brännvin
Law såg en möjlighet att utnyttja de franska kolonierna för att generera intäkter till staten. Men hans uppfattning låg långtifrån verkligheten.
Law trodde på många av historierna och ryktena om Amerika, bland annat berättelserna om hur de infödda bytte sitt land och guld för brännvin.
För att utnyttja detta genomsökte Law gatorna i Paris i jakt på prostituerade och lösdrivare, som under militär övervakning sändes till Nya Frankrike för att bilda familjer – och tjäna pengar åt staten. Inte många av dessa stackars individer var redo för det hårda liv som väntade dem i nya världen. De flesta var därför snart tillbaka på gatorna i Paris.
Laws amerikanska dröm fick dock ett bestående resultat – staden New Orleans som grundades i kölvattnet efter en expedition år 1718.
Hausse på priset på kycklingar
Men år 1720 gick allt snett. Aktiepriserna hade nått så svindlande höjder att enstaka spekulanter började fråga sig var all denna nya rikedom kom ifrån. Av fruktan för att bli sittande med värdelösa andelar i ett vinstlöst fantasifoster, började de sälja av sina aktier för att i stället investera i hus och smycken.
När efterfrågan på aktier sjönk började de onaturligt höga priserna att störtdyka. Folk greps av total panik – tänk om de nu aldrig skulle lyckas sälja sina dyrt införskaffade värdepapper.
Detta nya fokus på fast egendom ledde snart till en fyrdubbling av bostadspriserna och helt vardagliga varor blev absurt dyra. I butikerna bjöd folk över varandra. En desperat adelsman betalade till slut 200 francs – ca 25 000 kronor – för en enda kyckling.
Adelsmän måste lämna sina palats medan vanliga medborgare var djupt skuldsatta. Law tappade sin hjältestatus och blev Frankrikes mest avskydda man.
För att vända situationen frös skotten aktiepriserna och förbjöd folk att bära smycken offentligt. Lagarna skulle hindra att man handlade med något annat än Laws sedlar, men resultatet blev i stället att folk angav varandra till polisen för brott mot reglerna, och polisen tvingades till ständiga razzior och konfiskeringar.
John Law flydde klädd i kvinnoplagg
Den 21 maj 1720 hade regeringen fått nog av Laws idéer. Man utfärdade ett dekret som skulle tvinga fram en stabilisering genom att gradvis minska värdet på både pengar och aktier. Folk trodde att det var ännu ett av skottens påhitt och vilt tumult var vanligt på gatorna.
Dekretet fick snabbt dras tillbaka, men skadan var skedd. Law överfölls i sin vagn och måste söka sin tillflykt till sitt palats. När de rasande massorna samlades framför byggnaden tvingades han i all hemlighet fly genom en annan utgång. Enligt somliga källor lämnade han Frankrike förklädd till kvinna.
Aktierna avvecklades, statsskulden överfördes till obligationer, och snart var guldsmedssonens storslagna projekt ett minne blott.
John Law hade själv satsat alla sina tillgångar på att köpa upp egendomar i det land vars ruinerade befolkning nu ville se honom död. Deras önskan uppfylldes år 1729, då den 58-årige spelaren drog sin sista suck i Venedig, ensam och fattig som en kyrkråtta.