Så hittar du släkten i Danmark!
Många har anor i våra nordiska grannländer. Vi hjälper dig med länkar och tips för att hitta rätt i de danska arkiven!
Kongens Nytorv i Köpenhamn år 1905.
I Danmark har det aldrig förts husförhörslängder. Nycklarna i dansk släktforskning är därför folkräkningar, ministerialböcker (med uppgifter om födda, konfirmerade, vigda och döda) och bouppteckningar. Den givna utgångspunkten är folkräkningarna, vilka du hittar via Riksarkivet i Köpenhamn och fyra landsarkiv.
Material för släktforskare nås via sa.dk med söksidan Arkivalieronline. Allt är gratis och du behöver bara registrera dig om du vill beställa material att se på plats i ett arkiv. Välj ”Brug arkivet” och sedan ”Se originale dokumenter online” så hittar du skannade kyrkböcker och annat.
Folkräkningar vart femte år
Folkräkningar hittardu enklast via Dansk demografisk database med räkningar från 1769, 1787, 1801, 1834 samt 1840–95 och 1901–40. Folkräkningar hölls ungefär vart femte år, men långt ifrån alla är kompletta i databasen som uppdateras kontinuerligt tack vare ideella insatser av släktforskare. Därtill kommer extra folkräkningar i Köpenhamn 1885 och 1895.
Känner du inte till var i Danmark dina förfäder bodde kan du söka på flera (eller alla) amter, län, i menyn. Uppgifterna du får fram är ungefär samma som i Sverige. När du hittat rätt går du vidare i kyrkböckerna.
Kyrkböcker från 1600-talet
De danska kyrkböckerna är äldre än de svenska även om inte särskilt många finns kvar från det tidiga 1600-talet. Den första lagen om obligatorisk registrering av födslar, vigslar och dödsfall kom på 1640-talet, över fyrtio år före Sverige. Först 1812 fick kyrkan uppgiften att sköta folkbokföringen, och då infördes även flyttlängder i kyrkböckerna.
Men att hitta rätt kan vara svårt, trots de digitala resurserna.
– För att hitta en person måste du veta var och när den föddes eller dog. Enda sättet är att hitta dem är i de skannade kyrkböckerna och folkräkningarna. Ett problem är att så många hade samma namn. Variationen är mycket mindre än i Sverige och Tyskland. Därför ändrades lagen 1904 och fler kunde ta nya familjenamn, säger Karl Peder Pedersen vid Riksarkivet.
I Demografisk databas finns folkräkningarna. Där kan man bland annat få fram uppgifter om svenskfödda maskinarbetaren Anders Peter Andersson och hans familj.
Köpenhamnare finns i Politiets registerblade
Har du förfäder i Köpenhamn finns de i Politiets registerblade, en viktig källa men som bara finns digitalt för åren 1893 till 1923. Varje invånare hade ett registerblad där adress uppdaterades vid flytt inom staden. Där finns också familj och yrke noterat – ovärderligt eftersom familj inte hittas via folkräkningarna.
Som alltid när människor flyttar över landgränser kan missförstånd lätt uppstå. Personer har ofta också ändrat eller bytt namn för att passa in i det nya landet. Exempelvis noteras min morfars moster Edla Marie Fält som Ellen Marie, gift Widell på polisens registerblad. Det gäller att se upp.
Kyrkböcker från
Kyrkböcker från Skåne, Blekinge och Halland, som var danska fram till 1658, förvaras på Landsarkivet i Lund. Men materialet är inte omfattande – så gamla kyrkböcker är sällsynta och en del har förstörts i bränder under de dansk-svenska krigen. Det som finns är böcker från ett antal socknar i Skåne och Blekinge. Volontärer knappar in dem i Demografisk databas för södra Sverige.
Länsräkenskaper från 1570
Ännu äldre material finns i danska Riksarkivet i form av länsräkenskaper från 1570-talet till 1660. Där hittar man bland annat jordeböcker och skattelängder via söktjänsten Daisy. Språket är danska, så prästens noteringar kan vara svårlästa på grund av både handstil och språk.
Bouppteckningar, skifter på danska, finns på olika ställen på nätet. Mest har Arkivalier Online och mormonernas sajt familysearch.org. För personhandlingar gäller femtio års sekretess. För uppgifter om hälsa och sjukdom är gränsen sjuttiofem år.
En finess på Statens arkivs hemsida är att du som släktforskare kan få hjälp via chatten Spörg arkivarien.
Det danska släktforskarförbundet, SSF, saknar digitala resurser som databaser och liknande. Förbundet har dock ett förlag där man kan beställa olika publikationer.
Publicerad i Släkthistoria 6/2017