Getty/AOP Images

Så blev Ryssland en stormakt

Ryssland har inte alltid varit en fruktad stormakt. I många år lydde ryssarna under mongolerna, och först när det asiatiska ryttarfolket försvagades kunde de expandera på allvar.

Ryssland kan tacka sina svaga grannar för landets enorma storlek. Riket växte fram ur Moskva som blev centrum för ett storfurstendöme år 1325. Men staten var ännu inte någon stormakt eftersom storfursten, i likhet med Östeuropas övriga härskare, lydde under mongolerna.

År 1480 var det asiatiska ryttarfolket försvagat och moskoviterna kunde frigöra sig. Under Ivan III intog man flera ryska grannstater som var splittrade av interna strider.

År 1547 kröntes Ivan den förskräcklige till tsar, kejsare över alla ryssar. Under hans regeringstid expanderade riket snabbt österut. Man lade tatarstater utan stark organisation under sig, och vägen låg öppen för en expansion in i Sibirien. Om­­kring hundra år senare hade de ryska kolonisatörerna nått ända fram till Stilla havet.

Riket växte i omgångar

I väster lamslogs den gamla rivalen Polen av politisk instabilitet runt år 1700. Sverige hade inte tillräckligt med resurser för att ta upp striden mot sin granne i öster. De båda rikenas stormaktstid var snart förbi och under de följande 100 åren blev Finland, Baltikum och det mesta av Polen ryskt.

Samtidigt vände tsarerna blickarna mot det försvagade Osmanska riket i söder. Krim erövrades 1783 och Kaukasus på 1800-talet – då Ryssland även uppslukade smårikena i Centralasien.

Karta över Rysslands gradvisa expansion:

© HISTORIE

Ryssland blev mindre när USA fick köpa Alaska 1867. Andra områden gick förlorade under ryska revolutionen 1917 och Sovjetunionens upplösning 1991, men Ryssland är fortfarande enormt stort.

År 2014 annekterade Ryssland den ukrainska halvön Krim. Annekteringen följde i kölvattnet på en längre period av politisk oro, som kulminerade med att Ukrainas president Viktor Janukovitj flydde till Moskva i februari samma år.

Läs också: Ukrainska och ryska – vad är skillnaden?

Oron i Ukraina ledde även till att det i landets östra del uppstod två utbrytarstater – kallade Folkrepubliken Luhansk och Folkrepubliken Donetsk. I februari 2022 valde Rysslands president Vladimir Putin att erkänna de båda ”staterna”, och därefter inledde han en militär invasion av Ukraina.