Efter andra världskrigets slut uppfördes det runt om i Europa, i synnerhet i länderna i östblocket, tusentals sovjetiska krigsmonument som hyllade segern över Tyskland.
I samband med Sovjetuniones sammanbrott förstördes eller avlägsnades otaliga kommunistiska monument och statyer, i synnerhet i länder som Polen, Ungern och Litauen, men de flesta av monumenten över kriget överlevde.
Historikern Mischa Gabowitsch vid universitetet i Wien har i sin forskning undersökt varför.
Han har kommit fram till att segermonumenten har en komplex historia eftersom de även hyllar det egna landets soldater och inte betraktats som politiska på samma sätt som de utpräglat kommunistiska monumenten. Dessutom är många uppförda på krigsgravar och skyddas av olika avtal samt Genèvekonventionerna.
Sedan annekteringen av Krimhalvön och i synnerhet Rysslands invasion av Ukraina 2022 har de sovjetiska monumenten emellertid blivit politiskt infekterade, och i många av de forna öststaterna rivs de. Rysslands motdrag är att uppföra nya – även långt utanför landets gränser.
Befrielsemonumentet i Kirkenes är Norges mest kända ryska krigsmonument. Det uppfördes 1952, och Norges befrielse under andra världskriget firas varje år på platsen.
Förmögna ryssar betalar för monumenten
Monumenten över segern i andra världskrigetär en del av en större rysk kampanj, som ska sprida berättelsen att det var Ryssland som räddade Europa från nazisterna.
Ett av de största segermonumenten utanför Ryssland står i den israeliska staden Netanya, och betalades till största delen av ryska miljardärer med kopplingar till Israel. Både den ryske presidenten Vladimir Putin och den Israeliske premiärministern Benjamin Netanyahu var på plats under invigningen 2012, då en stor stenskulptur och en labyrint avtäcktes. Budskapet var tydligt: Att visa hur ryska soldater hade kämpat för att stoppa Förintelsen.
År 2005 stod ett ryskt krigsmonument i Hollywood färdigt, bekostat av en intresseorganisation för ryska soldater. Det skedde inte utan protester. Som en demonstrant sa: ”Det är som att uppföra ett monument som hyllar nazisterna.”
Invigningen av segermonumentet i Netanya stärkte relationen mellan Ryssland och Israel.
Tio nya monument i Norge
Norge är dock utan tvekan det land där Ryssland har lyckats bäst med att uppföra nya krigsmonument. De senaste tio åren har ryska myndigheter fått tillåtelse att uppföra tio nya minnesmärken i landet, och många av dem står redan färdiga.
Utvecklingen beror på bland annat en lagstiftning som innebär att Ryssland inte behöver fråga den norska staten om lov utan kan få tillstånd direkt från lokala norska kommuner.
Sovjetunionen miste omkring 2 900 soldater under befrielsen av Finnmarken från den 23 oktober 1944 till den 26 april 1945, så önskan att uppföra minnesmärken är på sätt och vis befogad. Retoriken från rysk sida visar dock att minnesmärkena är brickor i ett större politiskt spel.
Utvecklingen har kritiserats av bland annat norska opinionsbildare. Den 20 april 2022, i kölvattnet på invasionen av Ukraina, höll en talesperson för det ryska utrikesdepartementet en presskonferens, då 70 exempel på vandalism av ryska monument i Europa presenterades. Norge framhölls som det enda positiva exemplet på ett fungerande samarbete om historiska minnesmärken
I samband med att Vladimir Putin år 2021 införde en ny ”patriotisk utbildning” för unga framhölls Norge också som ett exempel på hur andra stater bör behandla ryska minnesmärken över kriget.
Ryssland har även börjat dela ut medaljer till norrmän som underhåller och tar hand om ryska soldatgravar i landet.
I dag uppskattas det att det globalt sett finns omkring 14 000 ryska monument över andra världskriget. En stor del av dem står i Östeuropa, där många nu avlägsnas eller helt enkelt får lov att förfalla efter invasionen av Ukraina. I andra västerländska länder står splitter nya och blanka krigsmonument – kampen om berättelsen om andra världskriget pågår fortfarande.