Omkring 50 mil från både Berlin och Stockholm ligger Rysslands yttersta utpost i Europa – den ryska enklaven Kaliningrad.
Kaliningrad gör inte mycket väsen av sig på Europakartan. Området är mindre än Wales och ligger inklämt mellan EU-länderna Litauen och Polen.
Men efter Rysslands invasion av Ukraina och EU:s efterföljande ekonomiska sanktioner har det lilla området blivit föremål för en stor diplomatisk kris mellan Ryssland och EU.
Kaliningrads placering i Europa i förhållande till Ryssland och Ukraina.
Från murens fall till kriget i Ukraina
Sedan Berlinmurens fall 1991 har Kaliningrads halva miljon invånare fått allt från livsmedel till produktionsdelar med tåg från moderlandet Ryssland via den så kallade Suwalkikorridoren, som förbinder Kaliningrad med Belarus.
I juni 2022 kapade Litauen navelsträngen till Ryssland genom att implementera de sanktioner på ryska varor som EU införde kort efter Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022.
Litauen höll kvar ryska tåg i flera veckor och vägrade att låta sanktionsutsatta varor passera med hänvisning till EU:s gemensamma sanktioner.
Ryssland hotade med vedergällningsaktioner, om inte transporterna fick lov att passera in till Kaliningrad.
Det är långt ifrån första gången som Kaliningrad har haft rollen som krutdurk i globala konflikter.
Sovjetunionen krossade Königsberg
I april 1945 erövrade sovjetiska styrkor Kaliningrad. Staden var då tysk och hette Königsberg. Året därpå döpte Sovjetunionen om staden till Kaliningrad efter den kommunistiska stormaktens formella statsöverhuvud, Michail Kalinin.
Under Potsdamkonferensen mellan USA, Storbritannien och Sovjetunionen några månader efter krigsslutet tillföll Kaliningrad Sovjetunionen.
Efter århundraden av tysk dominans hade den tidigare tyska hansestaden, som hade varit huvudstad i Ostpreussen och stått under tysk överhöghet sedan 1255, fallit i ryssarnas händer.
Både västmakterna och Sovjetunionen bombade Königsberg intensivt under andra världskriget. Bilden föreställer staden efter brittiska flyganfall i augusti 1944.
Alla geografiska namn i det forna Königsberg ersattes med ryska namn, och en helt ny befolkning hämtades från Ryssland.
Som den tyska grevinnan och journalisten Marion Dönhoff senare beskrev Röda arméns invasion av Königsberg – Nazitysklands sista fäste under andra världskrigets sista dagar:
”Det (invasionen, red.) var slutet för Ostpreussen. Sjuhundra års historia utplånades i ett slag.”
Det var ingen överdrift.
Slottet i Königsberg år 1895. Slottet brann ner under allierade bombräder i augusti 1944. Slottets tjocka murar stod dock kvar. Det var länge på tal att återuppbygga den centralt belägna, stora byggnaden, tills resterna av slottet sprängdes 1968 på order av generalsekreterare Leonid Brezjnev.
Strategisk militär utpost
Åttio procent av staden låg i ruiner efter ryssarnas beskjutning och de övriga allierades bombräder. Fram till 1949 fördrev ryssarna de knappt 300 000 kvarvarande tyskarna från staden.
Efter invasionen dog 95 000 tyska invånare i Königsberg till följd av sjukdomar och godtyckliga avrättningar.
På ruinerna av den sönderbombade tyska staden byggde Sovjetunionen en strategiskt viktig militär utpost.
Robotar avfyrade från Kaliningrad kan nå långt in i Europa, och i samband med konflikten i Ukraina har Ryssland hotat med att placera ut kärnvapen i den ryska enklaven.
Kaliningrad är även hemmahamn för en omfattande flotta av stora fisketrålare, och regionen stod för omkring tio procent av Sovjetunionens fiske.
Den tyske filosofen Immanuel Kant är kanske den mest kända person som fötts i Königsberg.
Immanuel Kant
Den berömde tyske filosofen Immanuel Kant föddes 1724 i Königsberg och avled i samma stad 1804. I dag hyser Kaliningrad både ett museum om och en staty av filosofen.
Immanuel Kant är långt ifrån den ende store tänkare som levt och avlidit i Königsberg. Det beror bland annat på att stadens universitet i långa perioder höll en hög standard.
Bland universitets studerande och lärare hittar man bland annat filosofen Johan Gottfried von Herder (1744–1803) och författaren E.T.A. Hoffmann (1776–1822).
Kaliningrad är Rysslands guldägg
Under Sovjetunionens styre kunde befolkningen i Kaliningrad enkelt ta tåget till Moskva.
Resan gick genom sovjetrepublikerna Lettland och Litauen samt Polen, som ingick i östblocket, eftersom landet styrdes av en kommunistisk diktator med starka kopplingar till Kreml.
När Sovjetunionen kollapsade 1991, och de tre grannländerna befriade sig från kommunismens bojor och blev självständiga nationer, var Kaliningrad plötsligt avskuret från moderlandet.
Under 1970-talet uppförde ryssarna en gigantisk byggnad som kallades Sovjeternas hus på ruinerna efter stadens sönderbombade hertig- och kungaslott. Fundamentet visade sig emellertid vara för svagt, så byggnaden togs aldrig i bruk. I dag är den känd under namnet ”den begravda roboten”, eftersom den ser ut som en robot som grävts ner från huvudet och nedåt.
Förbindelserna till Ryssland komplicerades ytterligare, när alla kringliggande länder inom loppet av bara några år gick med i både EU och NATO: Polen 1999; de baltiska staterna Lettland, Estland och Litauen 2004.
Detta innebar att de ryska invånarna i den lilla enklaven blev tvungna att ansöka om visum för att kunna resa till Ryssland.
I likhet med de flesta andra tidigare sovjetstater drabbades Kaliningrad av ekonomisk recession under 1990-talet.
Detta förändrades, när regionen 1996 blev en särskild ekonomisk zon med skattelättnader för att dra till sig utländskt kapital.
I dag är Kaliningrad det område i Ryssland som har störst ekonomisk tillväxt.
Det beror inte enbart på en enorm inflyttning av ryska miljonärer, utan även på det faktum att Kaliningrad är storproducent av elektronik och bilar.
Kaliningrad är fortfarande ryskt, men många invånare känner sig i lika hög grad som européer.
Invånarna kör dagligen över gränsen till Polen för att handla, och många åker på semester i den populära polska hamnstaden Gdansk.
Den geografiska isoleringen från Ryssland har skapat en enklav med rötterna fast förankrade i Ryssland, men med blicken riktad mot EU.
Som den danska honorärkonsuln i Kaliningrad, Arne Grove, sa i en intervju med den danska dagstidningen Berlingske 2014:
”Folk här är mer exponerade för oss i Norden och Europa, för våra värderingar och vårt sätt att göra saker på. De reser och semestrar i Europa. De har lärt känna oss och närmat sig oss i sättet att tänka.”
Handkolorerad bild av bärnstensrummet 1931, då det fortfarande var intakt och inte spårlöst försvunnet som i dag.
Bärnsten och guld för miljarder försvann spårlöst
Kaliningrad har lockat till sig åtskilliga skattletare under årens lopp.
I staden förvarades nämligen praktfulla bärnstenspaneler med ett värde motsvarande drygt fyra miljarder kronor, som försvann spårlöst efter att Röda armén intagit staden 1945.
Historien om det så kallade bärnstensrummet tar sin början för över 300 år sedan. Då lät kungen av Preussen skapa ett antal väggpaneler dekorerade med bärnsten, guld och ädelstenar.
Panelerna installerades i ett rum i Berliner Schloss, slottet i Berlin, men hamnade i ryska händer, när preussarna 1717 skänkte de värdefulla panelerna till sin allierade, tsaren av Ryssland, Peter den store.
Bärnstensrummet installerades i tsarfamiljens sommarresidens, Katarinapalatset, och kallades för ”världens åttonde underverk”.
När tyska styrkor invaderade Ryssland under andra världskriget fraktades det dyrbara bärnstensrummet till ett slott i Königsberg.
När Königsberg bombades sönder och samman 1945, var bärnstensrummet spårlöst försvunnet från slottet.
Sedan dess har skattletare och historiker förgäves försökt lokalisera den ovärderliga skatten.
Teorierna om bärnstensrummets sista viloplats är många.
Genom åren har forskare bland annat föreslagit att bärnstensrummet är gömt i en tysk silvergruva, att det ligger på botten av en lagun eller i vraket av ett sänkt tyskt fartyg.
Nyligen uppförd rysk-ortodox katedral från 2006 i Kaliningrad. Kyrkan är den största i Kaliningrad.
En bricka i Putins spel
Ryssland har emellertid inga planer på att ge upp Kaliningrad. Den ryska enklaven fyller en viktig roll i Vladimir Putins maktspel med Europa.
När Litauen i juli 2022 varslade om ett stopp för transporter av virke, cement och alkohol till Kaliningrad i enlighet med EU:s sanktionspaket, ilsknade Ryssland till.
”Det kommer att vidtas lämpliga åtgärder inom den närmaste framtiden. Konsekvenserna kommer att få stor negativ inverkan på den litauiska befolkningen”, löd hotet från sekreteraren i Kremls säkerhetsråd, Nikolaj Patrusjev.
Ludwig Hermann var en tysk målare som specialiserade sig på städer, och som tolkade sina motiv tämligen fritt. Här är det ett vintrigt Königsberg som han fabulerar över.
Från Tvangste till Kaliningrad
Både Tysklands och Preussens gränser har varit ganska flytande under historiens gång. Det har satt en tydlig prägel på Königsberg, som vid flera tillfällen varit slagpåse i storpolitiska spel.
Före 1255 – Tvangste
Königsberg/Kaliningrad ligger där floden Pregolja (tidigare Pregel) mynnar ut i Östersjön. Innan Königsberg grundades hyste platsen en borg som hette Tvangste.
1255 – grundande
År 1255 river Tyska orden den gamla borgen och anlägger en ny, som får namnet Cönigsberg. Namnet kommer av kung Ottokar II av Böhmen, som ledde ett korståg som innebar att området kristnades.
1347 – hansestad
Königsberg får köpstadsprivilegier år 1286. År 1347 blir staden en del av Hanseförbundet. Hansestäderna var en mäktig sammanslutning av nordeuropeiska städer, som dominerade Östersjöns handel under stora delar av medeltiden.
Preussisk
Königsberg har varit tyskt och framför allt preussiskt under större delen av sin historia. Redan vid den andra delningen av Polen 1772 inleddes en återkommande strävan efter att dela det preussiska riket i två.
Østpreussen
Efter första världskriget delas det preussiska område ännu en gång i två. Königsberg blir centrum för Ostpreussen, inklämt mellan Litauen, Polen och fristaden Danzig.
Sovjetisk enklave
År 1939 återerövrar tyskarna Ostpreussen. Efter Nazitysklands nederlag skiljs Königsberg åter från Tyskland och den här gången permanent. Königsberg blir en sovjetisk enklav och döps om till Kaliningrad.
