Omkring 50 mil från både Berlin och Stockholm ligger Rysslands yttersta utpost i Europa – den ryska enklaven Kaliningrad.
Kaliningrad gör inte mycket väsen av sig på Europakartan. Området är mindre än Wales och ligger inklämt mellan EU-länderna Litauen och Polen.
Men efter Rysslands invasion av Ukraina och EU:s efterföljande ekonomiska sanktioner har det lilla området blivit föremål för en stor diplomatisk kris mellan Ryssland och EU.
Från murens fall till kriget i Ukraina
Sedan Berlinmurens fall 1991 har Kaliningrads halva miljon invånare fått allt från livsmedel till produktionsdelar med tåg från moderlandet Ryssland via den så kallade Suwalkikorridoren, som förbinder Kaliningrad med Belarus.
I juni 2022 kapade Litauen navelsträngen till Ryssland genom att implementera de sanktioner på ryska varor som EU införde kort efter Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022.
Litauen höll kvar ryska tåg i flera veckor och vägrade att låta sanktionsutsatta varor passera med hänvisning till EU:s gemensamma sanktioner.
Ryssland hotade med vedergällningsaktioner, om inte transporterna fick lov att passera in till Kaliningrad.
Det är långt ifrån första gången som Kaliningrad har haft rollen som krutdurk i globala konflikter.
Sovjetunionen krossade Königsberg
I april 1945 erövrade sovjetiska styrkor Kaliningrad. Staden var då tysk och hette Königsberg. Året därpå döpte Sovjetunionen om staden till Kaliningrad efter den kommunistiska stormaktens formella statsöverhuvud, Michail Kalinin.
Under Potsdamkonferensen mellan USA, Storbritannien och Sovjetunionen några månader efter krigsslutet tillföll Kaliningrad Sovjetunionen.
Efter århundraden av tysk dominans hade den tidigare tyska hansestaden, som hade varit huvudstad i Ostpreussen och stått under tysk överhöghet sedan 1255, fallit i ryssarnas händer.
Alla geografiska namn i det forna Königsberg ersattes med ryska namn, och en helt ny befolkning hämtades från Ryssland.
Som den tyska grevinnan och journalisten Marion Dönhoff senare beskrev Röda arméns invasion av Königsberg – Nazitysklands sista fäste under andra världskrigets sista dagar:
”Det (invasionen, red.) var slutet för Ostpreussen. Sjuhundra års historia utplånades i ett slag.”
Det var ingen överdrift.
Strategisk militär utpost
Åttio procent av staden låg i ruiner efter ryssarnas beskjutning och de övriga allierades bombräder. Fram till 1949 fördrev ryssarna de knappt 300 000 kvarvarande tyskarna från staden.
Efter invasionen dog 95 000 tyska invånare i Königsberg till följd av sjukdomar och godtyckliga avrättningar.
På ruinerna av den sönderbombade tyska staden byggde Sovjetunionen en strategiskt viktig militär utpost.
Robotar avfyrade från Kaliningrad kan nå långt in i Europa, och i samband med konflikten i Ukraina har Ryssland hotat med att placera ut kärnvapen i den ryska enklaven.
Kaliningrad är även hemmahamn för en omfattande flotta av stora fisketrålare, och regionen stod för omkring tio procent av Sovjetunionens fiske.
Kaliningrad är Rysslands guldägg
Under Sovjetunionens styre kunde befolkningen i Kaliningrad enkelt ta tåget till Moskva.
Resan gick genom sovjetrepublikerna Lettland och Litauen samt Polen, som ingick i östblocket, eftersom landet styrdes av en kommunistisk diktator med starka kopplingar till Kreml.
När Sovjetunionen kollapsade 1991, och de tre grannländerna befriade sig från kommunismens bojor och blev självständiga nationer, var Kaliningrad plötsligt avskuret från moderlandet.
Förbindelserna till Ryssland komplicerades ytterligare, när alla kringliggande länder inom loppet av bara några år gick med i både EU och NATO: Polen 1999; de baltiska staterna Lettland, Estland och Litauen 2004.
Detta innebar att de ryska invånarna i den lilla enklaven blev tvungna att ansöka om visum för att kunna resa till Ryssland.
I likhet med de flesta andra tidigare sovjetstater drabbades Kaliningrad av ekonomisk recession under 1990-talet.
Detta förändrades, när regionen 1996 blev en särskild ekonomisk zon med skattelättnader för att dra till sig utländskt kapital.
I dag är Kaliningrad det område i Ryssland som har störst ekonomisk tillväxt.
Det beror inte enbart på en enorm inflyttning av ryska miljonärer, utan även på det faktum att Kaliningrad är storproducent av elektronik och bilar.
Kaliningrad är fortfarande ryskt, men många invånare känner sig i lika hög grad som européer.
Invånarna kör dagligen över gränsen till Polen för att handla, och många åker på semester i den populära polska hamnstaden Gdansk.
Den geografiska isoleringen från Ryssland har skapat en enklav med rötterna fast förankrade i Ryssland, men med blicken riktad mot EU.
Som den danska honorärkonsuln i Kaliningrad, Arne Grove, sa i en intervju med den danska dagstidningen Berlingske 2014:
”Folk här är mer exponerade för oss i Norden och Europa, för våra värderingar och vårt sätt att göra saker på. De reser och semestrar i Europa. De har lärt känna oss och närmat sig oss i sättet att tänka.”
En bricka i Putins spel
Ryssland har emellertid inga planer på att ge upp Kaliningrad. Den ryska enklaven fyller en viktig roll i Vladimir Putins maktspel med Europa.
När Litauen i juli 2022 varslade om ett stopp för transporter av virke, cement och alkohol till Kaliningrad i enlighet med EU:s sanktionspaket, ilsknade Ryssland till.
”Det kommer att vidtas lämpliga åtgärder inom den närmaste framtiden. Konsekvenserna kommer att få stor negativ inverkan på den litauiska befolkningen”, löd hotet från sekreteraren i Kremls säkerhetsråd, Nikolaj Patrusjev.