Interfoto Friedrich/Imageselect

Lenin segrade genom terror

Efter bolsjevikernas kupp i november 1917 följde ett inbördeskrig som slutade först år 1923, då det sista upproret krossades.

En kort tid efter det att Vladimir Lenins bolsjeviker tagit makten i en kupp i november 1917 lovade han att Ryssland skulle dra sig ur första världskriget.

Löftet infriades, men först efter det att en tysk invasion av Ukraina tvingat fram ryska eftergifter.

Lenin ville fokusera på att bekämpa revolutionens motståndare i Ryssland.

I januari 1918 drev den nybildade Röda armén bort tsartrogna styrkor från Donregionen i söder. Detta var dock bara en av de vita, konservativa arméer som stred mot de röda.

Hösten 1919 var general Judenitj nära att inta Petrograd (Sankt Petersburg), men bolsjevikerna lyckades slå tillbaka angreppet.

Samma år stoppades general Denikin strax utanför Moskva.

Under inbördeskrigets strider och slag använde Röda armén bepansrade kanontåg.

© Interfoto Friedrich/Imageselect

Utöver uteblivna framgångar på slagfältet var det ett problem för den vita sidans generaler att de hade svårt att få folkets stöd.

Våren 1920 evakuerades den sista vita armén från Krim, varefter Lenin fokuserade på att kväsa bondeuppror och bekämpa andra grupper på vänsterkanten.

Inbördeskriget slutade emellertid inte förrän år 1923, då det sista upproret krossades.

Lenin inför diktatur

Den siste tsaren störtades i den första revolutionen i mars 1917, men den provisoriska regeringen upprätthöll Rysslands allians med Storbritannien och Frankrike under första världskriget.

När den provisoriska regeringen störtades grep bolsjevikerna makten, trots att de inte var landets största vänsterparti.

Det största partiet var de socialistrevolutionära, som ville ha demokratisk socialism och verkade för en jordreform.

De socialistrevolutionära fick också flest röster i valet som hölls efter bolsjevikernas revolution.

När valresultatet stod klart beslutade Lenin emellertid att upplösa parlamentet och införa diktatur.

”Häng minst hundra kulaker, rika män och blodsugare.” Lenin i ett brev till kommunistledare i Pensaområdet år 1918

Därefter utsatte Lenins regim de socialistrevolutionära, anarkisterna och andra politiska grupper för omfattande förföljelser.

Motståndet avtog först när Lenin år 1921 började införa en friare ekonomisk politik.

Lenin bodde i Schweiz före ryska revolutionen.

© Interfoto Friedrich/Imageselect

Vad hände sedan?

Bolsjevikernas kollektivisering och nationalisering försvagar den ryska ekonomin kraftigt.

Med NEP (nya ekonomiska politiken) tillåts från år 1921 en viss grad av marknadsekonomi, vilket minskar antalet strejker och uppror.

Samtidigt fortsätter Lenins politiska förtryck av oppositionen i Ryssland.