Katarina kom till världen den 2 maj 1729 som dotter till Christian August av Anhalt-Zerbst, som härskade över ett antal små tyska furstendömen.
Sophie Friederike Auguste, som hon var döpt till, var en begåvad ung kvinna, och 1745 giftes hon bort med den ryska tsarinnan Elisabets systerson – Karl Peter Ulrik. I samband med giftermålet bytte hon namn till Katarina. Hennes make var arvtagare till tronen, så när Elisabet avled 1762 tog han över som Peter III. Den nye tsaren var själv född i Schleswig-Holstein, och han allierade sig därför med Preussen, som tidigare varit Rysslands fiende. Alliansen var impopulär inom stora delar av den ryska adeln.
”Problemet är att mitt hjärta avskyr ens en timme utan kärlek.” Anteckning från Katarina den storas dagbok.
Efter ett halvår fick Katarina – med hjälp av ett antal anhängare – sin make avsatt, varpå hon tog makten. Inspirerad av upplysningstidens ideal införde den energiska kejsarinnan talrika reformer, och hon utkämpade flera framgångsrika krig, som gav Ryssland kontroll över Krimhalvön, Ukraina och delar av Polen. Segrarna fick många av Europas härskare att frukta kejsarinnan.
Efter Katarinas död 1796 spreds en historia om hennes bortgång i Europa. Det påstods att hon dött för att en häst fallit på henne medan hon hade sex med den.
FÖR OCH EMOT: Katarina älskade sex
Kejsarinnan hade en stor aptit. Enligt ryska källor hade hon under sin regeringstid upp till 22 älskare – de flesta av dem var unga män. Historien om hästen kan mycket väl ha sitt ursprung i Katarinas stora sexlust.
Hästar gjorde Katarina lugn, om hon var nervös eller orolig. ”Jag älskade verkligen att rida. Ju vildare, desto bättre”, sa hon en gång.
Hemlig erotisk konstsamling. Det ryktades att Katarina hade ett särskilt sexrum, fyllt med möbler dekorerade med manliga och kvinnliga könsorgan. Inga möbler från det påstådda rummet har emellertid överlevt.
Källan till historien är okänd, vilket tyder på att det rör sig om en skröna, som spridits i Europa efter Katarinas död.
Historien dök upp först flera decennier efter hennes död, vilket är ytterligare en indikation på att den saknar grund. Om Katarina verkligen hade krossats till döds under sin häst hade historien med största sannolikhet spridits med det samma.
Europa fruktade henne, och de falska ryktena om Katarina härrör troligen från de europeiska furstehusen. Vid hoven uppstod alla möjliga saftiga historier om den krigiska kejsarinnan, men många av dem visade sig vara helt grundlösa.
SLUTSATS: Berättelsen om det dödliga samlaget är påhittad
Historien om Katarina den storas död under ett samlag med en häst vilar på en extremt bräcklig grund. Den ursprungliga källan till historien går inte att identifiera, och påståendet dyker upp först flera decennier efter hennes bortgång.
Den avgörande dödsstöten för berättelsen är att historikerna vet hur den ryska härskarinnan avled. Den sanna historien är betydligt vardagligare och mindre anstötlig än myten.
Katarina kröntes till kejsarinna av Ryssland i Uspenskijkatedralen i Moskva den 22 september 1762.
Den 16 november 1796 kollapsade den 67-åriga kejsarinnan. Hon hittades efter klockan nio på morgonen, när en av hennes tjänare – förbryllad av att inte ha blivit tillkallad – kom för att titta till henne. Det sägs att han tittade henne på toaletten.
Katarina bars in till sin säng, där hon låg medvetslös, medan läkare försökte få liv i henne. Men kejsarinnans liv gick inte att rädda, och dagen därpå drog hon sitt sista andetag i sin säng – utan sällskap av någon häst.
MYTKROSSARNAS DOM: Katarina avled stilla i sin säng.
