På våren 1933 stapplade mängder av avmagrade människor fram på den ukrainska landsbygden. En del grävde desperat efter rötter och insekter i marken med bara händerna, medan andra gick omkring utan mål tills de föll omkull.
De kringvandrande halvdöda människorna var offer för holodomor, en katastrofal massvält som kostade miljontals ukrainare livet åren 1932 och 1933. Det exakta antalet döda är okänt, men det rörde sig om uppskattningsvis 3,5–7 miljoner människor.
Även orsaken till svältkatastrofen är omdiskuterad. Många historiker tror emellertid att ansvaret för de många döda låg hos Sovjetunionens diktator Josef Stalin, som straffade ukrainarna för att de motsatte sig hans politik.
Under den stora svälten åren 1932 och 1933 blev döda människor på gatorna en del av vardagen.
Var det ett folkmord?
På den tiden var Ukraina en del av Sovjetunionen och Stalin ville kollektivisera jordbruket genom att ersätta mindre gårdar med stora, statsägda jordbruk. I Ukraina satte sig bönderna emot Stalins planer och vägrade lämna sina gårdar. Som straff skickades många människor till arbetsläger, medan gårdarna konfiskerades.
Bönderna som var kvar tvingades överlämna stora delar av sina små skördar till staten, vilket i kombination med missväxt ledde till hungersnöd. Vidden av katastrofen avslöjades först efter år 1991, då Ukraina blev självständigt och många arkiv blev offentliga.
I dag anser Ukraina och 15 andra länder att holodomor var ett folkmord orkestrerat av Stalin. I andra länder, däribland Danmark, Sverige och Norge, vill man inte definiera katastrofen som folkmord.