Tumultartad. Så kan de senaste hundra årens förhållande mellan Kina och Ryssland (tidigare Sovjetunionen) beskrivas.
Förhållandet mellan länderna fick en dålig början redan 1917, då Kinas regering skickade styrkor till Ryssland för att stötta tsar Nikolaj II i kampen mot de kommunistiska bolsjevikerna, som ville störta tsaren.
Trots kinesisk hjälp kunde tsaren inte sitta kvar på tronen. När bolsjevikerna 1922 tog över makten i Ryssland stöttade de därför de kinesiska kommunisterna. Förhållandet mellan Sovjetunionen och Kina stärktes därför 1949, när Mao Zedong grundade det kommunistiska Kina.
Maos nya Kina ingick en allians med Sovjetunionen, men efter Stalins död 1953 ökade de ideologiska oenigheterna. Alliansen bröt samman 1961, när Mao anklagade Sovjetunionen för att svika de marxistiska idealen.
Presidenterna Vladimir Putin och Xi Jinping har länge stått sida vid sida i internationell politik.
Står sida vid sida
Fiendskapen tilltog under de följande decennierna, medan Sovjetunionen och Kina kämpade om att dominera de kommunistiska rörelserna runt om i världen. Under 1980-talet stöttade Kina till och med den afghanska mujahidinrörelsen i samband med Sovjetunionens invasion av Afghanistan.
Efter Sovjetunionens fall 1991 började Ryssland och Kina dock närma sig varandra. År 1992 förkunnade länderna att de strävade efter ett ”konstruktivt partnerskap”, medan förhållandet 1996 utvecklades till ett ”strategiskt partnerskap”. År 2001 undertecknade länderna ett avtal om ”vänskap och samarbete”.
Sedan dess har Ryssland och Kina byggt upp ett nära militärt, ekonomiskt och politiskt samarbete och stöttat varandra i globala frågor. Kina har till exempel undvikit att kritisera Rysslands invasion av Ukraina, som inleddes den 24 februari i år.
Läckta dokument har visat att kinesiska nyhetsmedier har instruerats att låta bli att kritisera invasionen. Enligt amerikanska källor är det även möjligt att Kina har försett Ryssland med vapen och bistått Putins regim ekonomiskt.