De ryska oligarkerna dök upp på scenen under 1990-talet. De utnyttjade det politiska och ekonomiska kaoset i kölvattnet på Sovjetunionens fall för att berika sig själva.
Oligarkernas största guldgruva var det nybildade Rysslands privatiseringsprogram. Efter Sovjetunionens upplösning började Ryssland privatisera de stora, statligt ägda bolagen genom en så kallad kupongprivatisering.
I praktiken innebar det att alla medborgare kunde köpa kuponger, som gick att byta mot aktier i statliga bolag.
När staten släppte sitt grepp om ekonomin i december 1991 och gav kapitalismen fria tyglar, kastades Ryssland dock in i en djup ekonomisk kris.
Driftiga förmögna män utnyttjade kaoset för att köpa upp stora mängder kuponger från utfattiga ryssar. På så sätt skaffade de sig aktiemajoriteten i flera tusen bolag till vrakpriser.
Jeltsin gav oligarkerna makt
Oligarkerna kom ett steg närmare maktens centrum vid 1990-talets mitt. Då ingick den ryske presidenten Boris Jeltsin en allians med oligarkerna för att skaffa pengar till sin valkampanj 1996.
Avtalet innebar att Jeltsin-regeringen lånade flera miljarder dollar från oligarkerna, som sedan fick aktier i statliga bolag som tack.
En av de mest välkända ryska oligarkerna är Roman Abramovitj (t.h.), som 2003 köpte den engelska fotbollsklubben Chelsea.
På så sätt fick oligarkerna kontroll över ett otal av Ryssland mest lönsamma stål-, gruv-, olje- och shippingverksamheter. Bolagens vinster försvann från Ryssland och stoppades undan på utländska bankkonton.
Med uppbackning från sina förmögna välgörare vann Boris Jeltsin valet 1996, men förvandlade samtidigt den ryska ekonomin till en korrupt kapitalism, som samlade makten hos ett fåtal oerhört förmögna män.
