De ryska oligarkerna dök upp på scenen under 1990-talet. De utnyttjade det politiska och ekonomiska kaoset i kölvattnet på Sovjetunionens fall för att berika sig själva.
Oligarkernas största guldgruva var det nybildade Rysslands privatiseringsprogram. Efter Sovjetunionens upplösning började Ryssland privatisera de stora, statligt ägda bolagen genom en så kallad kupongprivatisering.
Rysslands rikaste oligarker
Vladimir Potanin
Förmögenhet: motsvarande cirka 300 miljarder kronor.
Förlorat på grund av sanktioner: 52 miljarder kronor.
Potanins rikedom härrör framför allt från de aktier som han fick för att låna ut pengar till den ryska regeringen på 1990-talet. I dag äger Potanin 36 procent av aktierna i Norilsk Nickel, som är världens största producent av nickel. Utöver det kontrollerar han bland annat läkemedelsbolaget Petrovax Pharm.
Leonid Mikhelson
Förmögenhet: motsvarande cirka 250 miljarder kronor.
Förlorat på grund av sanktioner: cirka 100 miljarder kronor.
Mikhelson (t.h.) sitter på omkring 25 procent av aktierna i Novatek, det största privatägda naturgasbolaget i Ryssland. Dessutom äger han omkring 30 procent av petrokemikaliekoncernen Sibur. Aktierna förvärvade han under perioden omedelbart efter Sovjetunionens upplösning 1991.
Alexej Mordasjov
Förmögenhet: motsvarande cirka 225 miljarder kronor.
Förlorat på grund av sanktioner: cirka 65 miljarder kronor.
Mordasjov ägar 77 procent av aktierna i Severstal, en av Rysslands största stålproducenter. Aktierna köpte han billigt från arbetarna på stålfabriken efter Sovjetunionens fall. Han äger dessutom aktier i bolag inom resebranschen, bankverksamhet, telekommunikation, detaljhandel, medier och guldhantering.
I praktiken innebar det att alla medborgare kunde köpa kuponger, som gick att byta mot aktier i statliga bolag.
När staten släppte sitt grepp om ekonomin i december 1991 och gav kapitalismen fria tyglar, kastades Ryssland dock in i en djup ekonomisk kris.
Driftiga förmögna män utnyttjade kaoset för att köpa upp stora mängder kuponger från utfattiga ryssar. På så sätt skaffade de sig aktiemajoriteten i flera tusen bolag till vrakpriser.
Jeltsin gav oligarkerna makt
Oligarkerna kom ett steg närmare maktens centrum vid 1990-talets mitt. Då ingick den ryske presidenten Boris Jeltsin en allians med oligarkerna för att skaffa pengar till sin valkampanj 1996.
Avtalet innebar att Jeltsin-regeringen lånade flera miljarder dollar från oligarkerna, som sedan fick aktier i statliga bolag som tack.
En av de mest välkända ryska oligarkerna är Roman Abramovitj (t.h.), som 2003 köpte den engelska fotbollsklubben Chelsea.
På så sätt fick oligarkerna kontroll över ett otal av Ryssland mest lönsamma stål-, gruv-, olje- och shippingverksamheter. Bolagens vinster försvann från Ryssland och stoppades undan på utländska bankkonton.
Med uppbackning från sina förmögna välgörare vann Boris Jeltsin valet 1996, men förvandlade samtidigt den ryska ekonomin till en korrupt kapitalism, som samlade makten hos ett fåtal oerhört förmögna män.
LÄS OCKSÅ: Qatar är byggt på gas, olja och döda migranter