Rysslands förste folkvalde president, Boris Jeltsin, tog 1991 över en union i upplösning; i bland annat Baltikum lösgjorde sig de tidigare sovjetrepublikerna.
Jeltsin försökte fylla den urholkade statskassan genom att sälja statliga oljebolag och programmet ”lån för aktier”. Mot att ge staten lån fick förmögna ryssar, så kallade oligarker, aktiemajoritet i statliga företag. Många lån betalades dock inte ut helt. Manövern har i dag gjort oligarkerna stenrika – och det ryska samhället ännu mer ojämlikt.
1. Michail Chodorkovskij (140 miljarder kr – 2003)
Chodorkovskij var Rysslands rikaste man med en förmögenhet av motsvarande 140 miljarder kronor, när han 2003 greps och åtalades för bland annat penningtvätt.
Oljemagnat blev systemkritiker
Redan 1987 blev 24-årige Michail Chodorkovskij mångmiljonär på att sälja importvaror som västerländsk sprit och eftertraktade utländska datorer.
När president Jeltsin sålde ut statens bolag köpte Chodorkovskij världens fjärde största oljebolag, ryska Jukos, för motsvarande 2,8 miljarder kronor. Enligt många experter var priset skrattretande lågt. Jeltsin lade beslag på pengarna och använde dem på sin omvalskampanj 1996. ”Det fanns inte så många regler på den tiden”, sa Chodorkovskij i senare intervjuer.
När Chodorkovskij 2003 ville etablera Jukos utomlands ingrep den nye ryske presidenten Vladimir Putin. Rysslands energisektor skulle förbli rysk, ansåg Putin och lät gripa Chodorkovskij på en flygplats. Efter att ha suttit i fängelse i tio år för skattefusk blev Chodorkovskij benådad av Putin. Han reste genast till Europa, där han hade stoppat undan mer än 100 miljoner dollar. Chodorkovskij är i dag en av Putins största kritiker och förespråkare för en reformering av det ryska samhället.
2. Roman Abramovitj (87 miljarder kronor – 2015)
Abramovitj var tvungen att sälja Chelsea 2022, när han drabbades av internationella sanktioner till följd av Rysslands invasion av Ukraina.
Fotbollstok blev rik på grisar
Den tidigare docktillverkaren Roman Abramovitj tjänade en förmögenhet, när privat företagsamhet blev tillåten för sovjetmedborgare 1988. Pengarna kom från bland annat svinuppfödning och kreativ handel med olja och bensin. År 1992 dömdes Abramovitj för att medvetet ha sålt samma last drivmedel till två kunder.
Abramovitj kom emellertid snabbt på fötter igen, och tillsammans med en annan förmögen ryss vid namn Boris Berezovskij byggde han upp ett handelsimperium med adress i skatteparadiset Gibraltar. De blev båda rika som troll, men oenighet om ägarskapet fick samarbetet att gå i kras, och 2011 stämde Berezovskij sin tidigare partner på tre miljarder pund.
Abramovitj blev ett välkänt namn i väst, när han 2003 köpte den engelska fotbollsklubben Chelsea F.C. för 140 miljoner pund. Englands tidigare idrottsminister Tony Banks sa i samband med köpet: ”Vi måste undersöka varifrån pengarna kommer.”
Enligt brittiska tidningar utnyttjade Abramovitj sina kontakter inom fotbollsvärlden för att se till att fotbolls-VM 2018 hölls i Ryssland.
3. Arkadij Rotenberg (38 miljarder kronor – 2014)
Vladimir Putin (t.h.) har spenderat miljoner från statskassan för att stötta judo och vännen Rotenberg (t.v.).
Judolärare får pengar och titlar
Vladimir Putin var en bångstyrig slagskämpe under tonåren, tills vännen Arkadij Rotenberg lärde honom brottning i den lokala idrottsklubben. Rotenberg blev senare judolärare, och 1990 började han träna sin gamle vän Putin. I takt med att Putins makt ökade gynnade det Rotenberg, som när hans judoklubb fick ett statligt stöd i form av 180 miljoner dollar.
När Putin år 2000 blev Rysslands president, satte han judoläraren som chef för bolaget Rosspirtprom, som kontrollerade 30 procent av den ryska vodkamarknaden. Sedan dess har Rotenberg tjänat miljarder på vänskapen och ingår enligt amerikanska myndigheter ”i den ryska ledarens innersta krets”.
Judolärarens förmögenhet är placerad i fonder, som bland annat äger en 2 500 kvadratmeter stor engelsk bostadsfastighet med egen biograf. År 2021 publicerade journalister de så kallade Pandora Papers. Några av de hemliga dokumenten visar att Rotenberg ger den ryska eliten råd om hur man gömmer pengar i utlandet.
4. Vladimir Potanin (240 miljarder kronor – 2022)
Potanin är i dag officiellt Rysslands rikaste man.
Hjärnan bakom miljardbluff
Under Sovjetunionen var Vladimir Potanin tjänsteman i departementet för utrikeshandel, men i samband med unionens kollaps såg han sin chans att förändra sitt liv. Han utnyttjade de många kontakter som han etablerat inom ministeriet för att bli en driftig affärsman och snart även ekonomisk rådgivare åt den ryska regeringen.
Tillsammans med ekonomen och politikern Anatolij Tjubajs skapade han programmet ”lån för aktier”, som innebar att ryska affärsmän kunde köpa aktier i statliga bolag mot att de lånade ut pengar till staten. Programmet var genomkorrumperat och skapade de flesta av landets rikaste oligarker.
Med oligarken Roman Abramovitj köpte Potanin år 2012 världens största producent av nickel: Norilsk Nickel. Bolagets gruvor i Sibirien är Rysslands mest förorenade med årliga utsläpp av två miljoner ton svaveldioxid, omkring två procent av de globala utsläppen. År 2020 orsakade bolaget en enorm miljökatastrof, när 21 000 ton diesel rann ut i Sibirien.
5. Boris Berezovskij (28 miljarder kronor – 1997)
Berezovskij var i många år en av Putins största kritiker. När han greps 2003 bar han en mask av Putins ansikte – utan tvekan för att provocera den ryske presidenten.
Kritiker hittades död på toalettgolv
Under 1990-talet köpte ingenjören Boris Berezovskij upp ett flertal statliga bolag genom ”lån för aktier”-programmet. Berezovskij blev delägare i Rysslands största tv-kanal, Kanal 1, flygbolaget Aeroflot och oljebolaget Sibneft.
Berezovskij valdes 1999 in i det ryska parlamentet duman, och året därpå stöttade han den nye presidentkandidaten Vladimir Putin med miljoner genom sina bolag och propaganda på Kanal 1. Men när han såg hur Putin samlade makten kring sig började han kritisera presidenten och till slut avgick han från sin post med orden: ”Jag vill inte delta i landets förstörelse och återgången till ett auktoritärt styre.”
Berezovskij flydde till Storbritannien och levde som miljardär i exil, tills han 2013 hittades död i sin lyxbostad. Inledningsvis sades det vara självmord, men senare undersökningar pekade på mord genom kvävning. Berezovskijs dotter Elizaveta har sagt:
”Jag tror inte att de tyckte om vad min far sa. Han sa att Putin är en fara för hela världen.”