Prästkungen Johannes var en fiktiv figur som förekom i ett antal populära berättelser i medeltidens Europa.
Enligt myten var han en mäktig kristen kung som påstods regera över ett fromt och mäktigt rike någonstans i Asien.
Hans rike var omgivet av fientliga, hedniska grannstater och därför var Johannes tvungen att ständigt försvara kristendomen.
Legenden om prästkungen växte framför allt på 1100-talet, då den bysantinske kejsaren Manuel I Komnenos fick ett brev som påstods ha skrivits av Johannes.
Brevet cirkulerade i Europa och gav liv åt färgstarka berättelser om prästkungen.
Enligt vissa var Johannes ättling till de tre vise männen i Bibeln. Andra hävdade att kungen vakade över både porten till Edens lustgård och ungdomens källa och att hans rike var hemvist för bland annat jättar, satyrer och fågeln Fenix.
Var någonstans Johannes rike låg var emellertid oklart. Det placerades i bland annat Indien, Centralasien och Etiopien, och flera expeditioner försvann när de försökte hitta och undsätta den legendariske kungen.
Historierna om Johannes ebbade ut på 1600-talet, då upptäcktsresande kartlade det mest av jorden utan att hitta prästkungen.