Vad är Ramadan? Allt om den muslimska fastemånaden

I en grotta utanför ökenstaden Mekka i dagens Saudiarabien mottog profeten Muhammed enligt islam år 610 en uppenbarelse av ängeln Jibril (Gabriel).

Det var den första av en rad uppenbarelser som profeten Muhammed mottog fram till sin död år 632.

Muhammeds uppenbarelser nedtecknades senare i islams heliga skrift Koranen.

Koranen består av 114 suror, som var och en innehåller en vers med anvisningar om hur en rättrogen muslim bör leva sitt liv.

En av dessa anvisningar, i suran Al-Baqara, vers 183 till 185, rör den muslimska fastemånaden Ramadan.

I suran står det i vers 185 att Ramadan är den månad under vilken Koranen uppenbarades och att alla som kan bör fasta under denna månad.

Ramadan har med andra ord varit en integrerad del av islam ända sedan religionen uppstod på 600-talet.

Under Ramadan fördjupar sig muslimer i sin tro på Allah genom att fasta, be och ge allmosor. Fastan under Ramadan, sawn, är en av islams fem pelare.

Islam har fem pelare i form av religiösa handlingar som tillsammans utgör trons grund.

De övriga fyra pelarna är: trosbekännelsen, shahada; tidebönen, salat; allmosan, zakat; och vallfärden, hajj.

Ramadan varar i cirka 30 dagar. Under denna period ägnas tiden huvudsakligen åt att reflektera, be, fasta och göra goda gärningar, allt för att komma närmare Gud.

Fastan ska hjälpa den troende att fokusera på det andliga framför det materiella. För vissa är fastan också ett sätt att visa solidaritet med världens fattiga.

Förutom fastan utförs även de fem dagliga bönerna under Ramadan. För många muslimer är Ramadan en god anledning att lägga extra tid på tidebönen.

Därutöver är allmosan, zakat, en viktig del av den heliga månaden. Genom allmosan ger muslimer en viss procentandel av sin förmögenhet till välgörande ändamål.

I Koranen står det beskrivet att alla som är hemma under Ramadan ska fasta. I praktiken har detta tolkats som att alla som kan ska göra det. Därför behöver barn, äldre och sjuka samt gravida kvinnor inte fasta under Ramadan.

Fastan varar från soluppgång till solnedgång. Under dessa timmar ska den som fastar avhålla sig från både mat, dryck, rökning och sex.

I gengäld är det tradition att man vid solnedgången äter en stor måltid, iftar, tillsammans med släktingar och vänner.

Profeten Muhammed lär ha brutit fastan med dadlar. Därför är det många som väljer att äta dadlar, nötter, frukt och grönsaker inför större måltider, som vid iftar.

Innan nästa dags fasta börjar vid soluppgången stiger den fastande personen upp för att inta måltiden suhoor. Efter suhoor är det inte tillåtet att vare sig äta eller dricka förrän vid solnedgången.

Anledningen att högtidlighålla Ramadan varierar från person till person. Kanske vill den troende bli mer barmhärtig, ödmjuk, uthållig eller något helt annat.

Gemensamt för de religiösa handlingarna är att de ska stärka relationen till Gud.

Genom fastan riktar den troende uppmärksamheten bort från sina fysiska behov i syfte att stärka andligheten och tron på Gud.

Genom att ge allmosor, zakat, visar den troende tacksamhet för det personen har och sympati med människor som har mindre.

Praktiserande muslimer som av olika skäl inte kan fasta ägnar Ramadan åt att fördjupa sin tro på Gud genom bön och läsning av Koranen.

Ramadan pågår i 29 eller 30 dagar under den nionde månaden enligt den islamiska tideräkningen.

Den islamiska tideräkningen är något kortare än den gregorianska kalendern. Eftersom majoriteten av världens länder använder den gregorianska kalendern förskjuts Ramadan varje år.

Den islamiska tideräkningens tolv månader följer månens faser. Därför börjar och slutar Ramadan alltid vid nymåne.

År 2022 började Ramadan den 1 april och slutade den 1 maj, medan Ramadan år 2023 kommer att börja den 22 mars och sluta den 21 april.

När fastemånaden är över firar man med en stor fest, Id al-fitr.

Vid Id al-fitr samlas vänner och släktingar för att markera slutet på fastan.

Då är det bland annat tradition att barnen får presenter, men det viktigaste är att man samlas och delar en stor festmåltid.

För att lyckönska varandra under Id al-fitr kan man säga: Id mubarak. Översatt till svenska betyder det ”Välsignad Id.” Under Ramadan kan man hälsa med orden Ramadan mubarak, ”Välsignad Ramadan”.

Under timmarna mellan soluppgången och solnedgången är den troende under Ramadan särskilt inriktad på att göra goda gärningar.