Metropolitian Museum of Art
Bönestund i arabisk moské, eventuellt under Ramadan

Vad är Ramadan? Allt om den muslimska fastemånaden

När uppstod traditionen och varför fastar muslimerna under Ramadan? Få svar på alla dina frågor om muslimernas fastemånad.

Ramadan är en helig månad för muslimer, under vilken perioden då profeten Muhammed fick sina första uppenbarelser högtidlighålls.

Ramadan infaller den nionde månaden enligt den islamiska tideräkningen, som är något kortare än den gregorianska kalendern. Därför flyttas datumet för Ramadan varje år.

Ramadan är en fastemånad, men den är också mycket mer än så. Läs mer här.

När uppstod Ramadan?

Muslimer på väg upp mot Hiragrottan utanför Mekka

Muslimer på väg upp mot Hiragrottan utanför Mekka. Det var här Muhammed fick sina första uppenbarelser.

© Shutterstock

I en grotta utanför ökenstaden Mekka i dagens Saudiarabien mottog profeten Muhammed enligt islam år 610 en uppenbarelse av ängeln Jibril (Gabriel).

Det var den första av en rad uppenbarelser som profeten Muhammed mottog fram till sin död år 632.

Muhammeds uppenbarelser nedtecknades senare i islams heliga skrift Koranen.

Koranen består av 114 suror, som var och en innehåller en vers med anvisningar om hur en rättrogen muslim bör leva sitt liv.

En av dessa anvisningar, i suran Al-Baqara, vers 183 till 185, rör den muslimska fastemånaden Ramadan.

Koranen

Enligt islam är Koranen Guds ord och kan därför inte översättas. En översättning av Koranen räknas som en tolkning och står normalt skriven bredvid den ursprungliga arabiska texten.

© Shutterstock

I suran står det i vers 185 att Ramadan är den månad under vilken Koranen uppenbarades och att alla som kan bör fasta under denna månad.

Ramadan har med andra ord varit en integrerad del av islam ända sedan religionen uppstod på 600-talet.

Islams fem pelare

Islams fem pelare
© Shutterstock

Under Ramadan fördjupar sig muslimer i sin tro på Allah genom att fasta, be och ge allmosor. Fastan under Ramadan, sawn, är en av islams fem pelare.

Islam har fem pelare i form av religiösa handlingar som tillsammans utgör trons grund.

De övriga fyra pelarna är: trosbekännelsen, shahada; tidebönen, salat; allmosan, zakat; och vallfärden, hajj.

Hur går Ramadan till?

Bön i Kairo

Jean-Léon Gérôme, Bön i Kairo. Gérôme (1824–1904) var en fransk målare och skulptör och en av de främsta representanterna för den franska orientalismen inom bildkonsten.

© Wikimedia Commons

Ramadan varar i cirka 30 dagar. Under denna period ägnas tiden huvudsakligen åt att reflektera, be, fasta och göra goda gärningar, allt för att komma närmare Gud.

Fastan ska hjälpa den troende att fokusera på det andliga framför det materiella. För vissa är fastan också ett sätt att visa solidaritet med världens fattiga.

Förutom fastan utförs även de fem dagliga bönerna under Ramadan. För många muslimer är Ramadan en god anledning att lägga extra tid på tidebönen.

Därutöver är allmosan, zakat, en viktig del av den heliga månaden. Genom allmosan ger muslimer en viss procentandel av sin förmögenhet till välgörande ändamål.

Avhållsamhet från sex, rökning, mat och dryck

Iftar, måltid vid solnedgången under Ramadan

Ramadan är fastemånaden, men fastan hålls bara från soluppgång till solnedgång. Iftar kallas den i många fall överdådiga måltid som serveras vid solnedgången.

© Shutterstock

I Koranen står det beskrivet att alla som är hemma under Ramadan ska fasta. I praktiken har detta tolkats som att alla som kan ska göra det. Därför behöver barn, äldre och sjuka samt gravida kvinnor inte fasta under Ramadan.

Fastan varar från soluppgång till solnedgång. Under dessa timmar ska den som fastar avhålla sig från både mat, dryck, rökning och sex.

I gengäld är det tradition att man vid solnedgången äter en stor måltid, iftar, tillsammans med släktingar och vänner.

Profeten Muhammed lär ha brutit fastan med dadlar. Därför är det många som väljer att äta dadlar, nötter, frukt och grönsaker inför större måltider, som vid iftar.

Innan nästa dags fasta börjar vid soluppgången stiger den fastande personen upp för att inta måltiden suhoor. Efter suhoor är det inte tillåtet att vare sig äta eller dricka förrän vid solnedgången.

Varför högtidlighåller muslimer Ramadan?

Flicka läser Koranen

Flicka läser Koranen, målning från år 1880 av den osmanske konstnären Osman Hamdi Bey

© Wikimedia Commons

Anledningen att högtidlighålla Ramadan varierar från person till person. Kanske vill den troende bli mer barmhärtig, ödmjuk, uthållig eller något helt annat.

Gemensamt för de religiösa handlingarna är att de ska stärka relationen till Gud.

Genom fastan riktar den troende uppmärksamheten bort från sina fysiska behov i syfte att stärka andligheten och tron på Gud.

Genom att ge allmosor, zakat, visar den troende tacksamhet för det personen har och sympati med människor som har mindre.

Praktiserande muslimer som av olika skäl inte kan fasta ägnar Ramadan åt att fördjupa sin tro på Gud genom bön och läsning av Koranen.

När infaller Ramadan?

Iransk månkalender

Iransk månkalender, som följer månens faser, från år 1280.

© Wikimedia Commons/Karl Heinrich

Ramadan pågår i 29 eller 30 dagar under den nionde månaden enligt den islamiska tideräkningen.

Den islamiska tideräkningen är något kortare än den gregorianska kalendern. Eftersom majoriteten av världens länder använder den gregorianska kalendern förskjuts Ramadan varje år.

Den islamiska tideräkningens tolv månader följer månens faser. Därför börjar och slutar Ramadan alltid vid nymåne.

År 2023 inleddes Ramadan den 22 mars och avslutades den 21 april, medan den 2024 kommer att pågå från den 10 mars till den 8 april.

Så här infaller Ramadan

Id al-fitr markerar slutet på fastan

Id al-fitr

En indonesisk familj träffas under Id al-fitr.

© Shutterstock

När fastemånaden är över firar man med en stor fest, Id al-fitr.

Vid Id al-fitr samlas vänner och släktingar för att markera slutet på fastan.

Då är det bland annat tradition att barnen får presenter, men det viktigaste är att man samlas och delar en stor festmåltid.

För att lyckönska varandra under Id al-fitr kan man säga: Id mubarak. Översatt till svenska betyder det ”Välsignad Id.” Under Ramadan kan man hälsa med orden Ramadan mubarak, ”Välsignad Ramadan”.

Under timmarna mellan soluppgången och solnedgången är den troende under Ramadan särskilt inriktad på att göra goda gärningar.

Arabisk ordlista

Umayyadmoskén i Damaskus

Umayyadmoskén i Damaskus, byggd mellan åren 705 och 715

© Shutterstock

Shahada

Shahada är islams trosbekännelse. Fritt översatt lyder den: Det finns bara en gud och Muhammed är Guds profet.

Salat

Salat, tidebönen, är bön som vid fem tidpunkter på dygnet sker enligt särskilda föreskrifter, helst i en moské och alltid i riktning mot Mekka.

Zakat

Zakat är allmosan till fattiga och nödlidande. Den är också en obligatorisk skatt om 2,5 procent av hushållets förmögenhet. I samband med Ramadan betalar rättrogna muslimer zakat i form av allmosor.

Hajj

Hajj är vallfärden till Mekka, som alla rättrogna muslimer helst ska göra en gång i livet.

Sawm

Sawm är fastan som iakttas under Ramadan.

Iftar

Iftar är den kvällsmåltid som den fastande personen äter vid solnedgången, då fastan bryts.

Suhoor

Suhoor är det morgonmål den fastande personen äter före soluppgången.

Hijra

Hijra är den muslimska traditionen att lämna sin hemort. Muhammeds hijra är utgångspunkten för den islamiska tideräkningen.

Ramadan mubarak

Ramadan mubarak (”Välsignad Ramadan”) är en fras som används under Ramadan.

Id mubarak

Frasen Id mubarak (”Välsignad Id”) används vid den stora fest som hålls efter Ramadan.