Freskmålning av helige Anden och lärjungarna

Vad är pingsten? Och varför är den kyrkans födelsedag?

Pingsten är den mest mystiska högtiden i kyrkokalendern. Julen och påsken, de båda andra stora och dramatiska högtiderna inom kristendomen, har de flesta lättare att begripa. Men pingstens helige Ande och den kristna kyrkans födelsedag ... Det kräver en förklaring.

Pingsten är den mest mystiska högtiden i kyrkokalendern. Julen och påsken, de båda andra stora och dramatiska högtiderna inom kristendomen, har de flesta lättare att begripa. Men pingstens helige Ande och den kristna kyrkans födelsedag ... Det kräver en förklaring.

Shutterstock

Under våren finns det gott om helgdagar. Sist i raden kommer pingsten, som även kallas kyrkans födelsedag.

Helige Anden spelar den absoluta huvudrollen under pingsten, men för många är helige Anden en mystisk karaktär, och pingstens budskap kan därför vara svårt att ta till sig.

Här får du svar på dina frågor om pingstens historia och traditioner.

Bakgrunden till pingsten

Pingsten har liksom påsken sitt ursprung i en judisk högtid. Medan påsken härstammar från den judiska festen pesach, kommer pingsten från shavuot, då judarna firar att Mose slöt en pakt med Gud och tog emot budorden på berget Sinai.

Pingstens bibliska grundval finns i andra kapitlet i Apostlagärningarna i Nya Testamentet. Där kan man läsa om helige Andens utgjutande över lärjungarna, så att de ska kunna förkunna Bibelns budskap.

Pingstundret

Efter att Jesus farit till himlen, som i dag firas på Kristi himmelsfärdsdag, möttes lärjungarna i Jerusalem (Apostlagärningarna, andra kapitlet).

Under denna församling upplevde lärjungarna ett mirakel. Som från ingenstans kom en vindby, varpå helige Anden visade sig som tungor av eld. Plötsligt kunde lärjungarna tala alla möjliga främmande språk, och kunde därför predika det kristna budskapet för hela världen.

Omkring 3 000 personer anslöt sig till den första kristna församlingen i samband med denna händelse, och det är därför pingsten även kallas för kyrkans födelsedag. De övertygades under lärjungen Petrus predikan och döptes efteråt.

Händelsen med helige Anden är känd som pingstundret.

Symboler för helige Anden

Helige Andens roll beskrivs ofta genom symboler. Centralt för helige Andens funktion är dess egenskap som medlare mellan Gud och människan.

Teckning av duva
© Shutterstock

Duva

Duvan är utöver en fredssymbol även en symbol för helige Anden. I samband med Jesu dop kommer helige Anden till jorden i en duvas skepnad med budskapet:

”Denne är min älskade son, i vilken jag har funnit behag.”

Teckning av låga
© Shutterstock

Eld

Under pingsten nedstiger helige Anden som eldtungor över lärjungarna och förvandlar dem till missionärer, som kan förkunna det kristna budskapet på alla språk. Inom kristendomen är elden därför en symbol för förvandlingen.

Symbol för vatten
© Shutterstock

Vatten

I dopet är vattnet en symbol för att den som döps ska återfödas i Jesus. Vattnet är därför en kraftfull symbol för helige Anden.

Symbol för vinden
© Shutterstock

Vind

Vinden bär med sig frön, och är därför synonym med befruktning. Symbolen har vävts samman med helige Andens befruktning av Jungfru Maria.

När infaller pingsten?

Pingsten infaller sju veckor eller 50 dagar efter påskdagen. Ordet pingst kommer av det grekiska ordet pentekoste, som betyder 50.

I många länder är även måndagen efter pingstdagen, annandag pingst, en helgdag. Så var det även i Sverige fram till år 2005, då annandag pingst upphörde att vara en allmän helgdag. I samband med det blev i stället 6 juni, Sveriges nationaldag, en helgdag.

Så infaller pingstdagen kommande år

  • 5 juni 2022
  • 28 maj 2023
  • 19 maj 2024
  • 8 juni 2025
  • 24 maj 2026

Traditioner kring pingsten

Biskop lanserar pingstfisk

Det finns i dag inte särskilt många folkliga traditioner förknippade med pingsten. På en del håll arrangerar man pingstgudstjänster utomhus, om vädret tillåter.

I Danmark gjorde man 1999 ett försök att skapa en ny pingsttradition. Biskopen i Roskilde stift, Jan Lindhardt, försökte tillsammans med fiskeribranschen lansera fisk som något man ska äta under pingsten. Fisken är en vanlig symbol inom kristendomen, och det ville biskopen och branschen utnyttja för att skapa en ny tradition.

Fisken som symbol för kristendom

När kristendomen var ung – och kristna förföljdes – i romarriket använde kristna fisken som en hemlig symbol.

© Shutterstock

Biskopen hänvisade till att danskar är matglada, och han tyckte att det var synd att pingsten inte förknippades med någon särskild mat, när i stort sett alla andra högtider är det.

Biskopen tyckte att fisk skulle bli en lika självklar del av pingsten som fastlagsbullar är under fastan, lamm till påsk och skinka på julbordet.

De danska fiskhandlarna utser varje år en pingstfisk. År 2021 var det marulken som fick den äran.

Trots att pingstfisken nu har tjugo år på nacken har den ännu inte blivit lika utbredd som de äldre mattraditioner som vi förknippar med till exempel julen och påsken.

Pingstsolen dansar

Den danska traditionen ”att se pingstsolen dansa” härrör från 1800-talet. Antingen höll man sig vaken eller så gick man upp tidigt, och så gick man ut för att se på soluppgången.

Från flera håll i Europa finns det beskrivningar av ”påsksol”. Människor trodde att solen dansade på påskmorgonen på grund av Jesu uppståndelse.

Troligen har ”pingstsolen” tagit över uttrycket, eftersom det oftast är finare väder vid tiden för pingsten.

I framför allt södra Sverige var det förr i tiden vanligt att man i socknarna utsåg en så kallad pingstbrud, som gick runt bland gårdarna och ibland även gick i procession tillsammans med andra kvinnor från byn till kyrkan. Pingstbruden kläddes upp som inför ett bröllop, men vanligtvis med lite enklare kläder och få eller inga smycken. Syftet var att tigga pengar och mat eller ibland att samla in pengar till sockenprästen. Att vara pingstbrud kunde vara smickrande, men på en del håll kunde den kvinna som utsågs till pingstbrud få dåligt rykte som lösaktig, och det gjorde att det ibland kunde vara svårt att få kvinnor att ställa upp. Kyrkan såg med oblida ögon på traditionen med pingstbrudar och gjorde upprepade försök att stävja eller rent av förbjuda sedvänjan.

Det var vanligt att gamla hedniska offerkällor och även kyrkor smyckades med lövruskor och ljus under pingsten. När vinden fick lövruskorna att röra sig sågs det som ett uttryck för helige Andens närvaro.

Hänryckningens tid

I Sverige är det vanligt att pingsten kallas för ”hänryckningens tid”. Uttrycket kommer från dikten Nattvardsbarnen av Esaias Tegner, som inleds med orden Pingst, hänryckningens dag, var inne. Dikten handlar om en konfirmation, och just pingsten är en vanlig tidpunkt för konfirmander att ta nattvarden för första gången.

I dag är pingsten en populär tid att gifta sig, mycket beroende på att naturen i mångas ögon är som vackrast vid den tidpunkten på året. Björkarna har slagit ut och många andra växter står i blom.

I det gamla bondesamhället var pingsten av tradition framför allt de ungas högtid. Det arrangerades fester och det var en tid för försiktiga närmanden och flörtande. Kvinnorna och ibland även männen tog på sig sina sommarkläder, när de skulle gå till kyrkan.

Pingstkyrkan – världens snabbast växande kyrka

Pingsten har gett namn åt ett kristet samfund som är spritt över hela världen. Globalt har Pingstkyrkan uppskattningsvis mellan 400 och 525 miljoner medlemmar. I Sverige har Pingströrelsen omkring 90 000 medlemmar.

Prästen William James Seymour

Det var under prästen William James Seymours ledning som den första pingströrelsen möttes.

© Wikimedia Commons

Rörelsen kan dateras till 1906, då en församling i metodistkyrkan på Azusa Street i Los Angeels fick en stark upplevelse av helige Andens närvaro.

Medlemmarna började tala i tungor under sina möten. Kristna från hela världen besökte kyrkan i Los Angeles, och det ledde till att pingströrelsen spreds över världen.

Pingstkyrkans gudstjänster ser i dag olika ut från land till land och från församling till församling. Medryckande, rytmiskt klappande och andra uttryck för fysiskt engagemang är dock i regel kännetecknande för gudstjänsterna.