Shutterstock
De tre vise männen från Österlandet

Trettondagen: Julens sista kapitel

De vise männens besök i Bethlehem ligger till grund för firandet av trettondagen, men så har det inte alltid varit.

Hvornår er det helligtrekongersdag?

Trettondagen, eller trettondedag jul, infaller alltid den 6 januari och firas i de flesta kristna länder som slutet på julen. Kvällen innan, den 5 januari, är trettonafton.

Av tradition förknippas trettondedag jul med heliga tre konungars ankomst till Betlehem och den nyfödde Jesus.

I Sverige betraktar man sedan 1600-talet emellertid snarare tjugondag Knut, den 13 januari, som julens officiella avslutning.

Inom Svenska kyrkan är trettondagen en stor insamlingsdag.

Vad är trettondagen?

I många länder är trettondagen slutet på julen, som sträcker sig från den 25 december (kvällen den 24:e i Norden) fram till den 6 januari.

Firandet av trettondagen härrör från epifaniafesten, som kan härledas till Egypten på 100-talet. Epifaniafesten är därmed kristendomens äldsta ickejudiska firande.

Epifaniafestens bibliska utgångspunkt är historien om Johannes Döparens dop av Jesus i Jordanfloden, och det firas fortfarande inom den ortodoxa kyrkan.

I Västeuropa bytte högtiden med tiden karaktär och kom att handla mer om de heliga tre konungarnas – även kända som de tre vise männen – tillbedjan av barnet i krubban.

De heliga tre konungarna och kung Herodes

Enligt berättelsen uppsöker de vise männen kung Herodes och frågar honom var den nyfödde konungen befinner sig. Herodes vet inte, utan skickar de tre vise männen vidare med order om att rapportera till honom, när de har hittat Jesus.

© Musée de Cluny – Musée national du Moyen Âge/Jastrow

En gång i tiden firade kyrkan Jesu födelse och dop samtidigt, men under ett kyrkomöte år 366 beslutade man att firandet av Jesu födelse skulle ha en egen dag. Datumet blev den 25 december.

I de länder där kyrkan följer den julianska kalendern (till exempel Ryssland), firas Jesu födelse efter julen den 6 januari och epifania den 19 januari.

Vilka var de heliga tre konungarna?

De heliga tre konungarnas identiteter är inte kända – och faktum är att de troligen inte var kungar. Att de kallats så beror på att de gav Jesusbarnet dyrbara gåvor.

Det är troligare att de var stjärntydare eller astrologer, som kunde tolka betydelsen av hur stjärnor var placerade.

”De gick in i huset, och där fann de barnet och Maria, hans mor, och föll ner och hyllade honom. De öppnade sina kistor och räckte fram gåvor: guld, rökelse och myrra.” Matteusevangeliet, kapitel 2, vers 11

Enligt en legend från medeltiden hette de tre vise männen Kaspar, Melchior och Balthasar och de kom från olika väderstreck. Berättelsen skulle därmed ge uttryck för att Jesu födelse angick hela världen.

De heliga tre konungarnas tillbedjan av Jesus

De tre vise männen tillber Jesus.

© Leonard Bramer, De hellige tre konger, 1611-1674, Statens Museum for Kunst

Inom bildkonsten framställs de tre vise männen ofta med olika hudfärg, vilket ska representera att tillbedjan av Jesus gäller alla i hela världen.

I Bibeln står det inget om att de var tre. Det står dock att de medförde guld, rökelse och myrra. Det är troligen antalet gåvor som har gett upphov till föreställningen om att de var tre.

Traditioner i samband med trettondagen

Fransmännen tycker om att baka kungakakor (La Galette des Rois) inför trettondagen. Faktum är att de klassiska kakorna bakas under hela januari.

De första beskrivningarna av kaktraditionen kan härledas till 1300-talet.

En kungakaka (la Galette de Rois)

La Galette de Rois bakas med smördeg och fylls med mandelkräm.

© Shutterstock

Inuti kakan göms en mandel eller en böna, och personen som hittar den utropas till kung och får bestämma vad resten av familjen eller sällskapet ska göra under dagen.

Under franska revolutionen var kakan känd som ”Gâteau de l’egalité” för att inte några kungar skulle hyllas.

Barn röker cigaretter

I samhället Vale de Salgueiro i norra Portugal uppmuntras barn ända ner till fem års ålder att röka cigaretter på trettondagen.

Det är en gammal sedvänja, som hör till firandet av dagen.

Invånarna kan inte förklara hur och varför traditionen har uppstått, men den upprätthålls fortfarande.

Rituellt vinterbad

Till minne av Jesu dop tar många ortodoxa kristna ett dopp i en vak eller något annat kallt vatten den 6 januari eller den 19 januari, beroende på vilket kalendersystem landet följer.

En man badar i en vak i Ukraina

Jesu dop är centralt för firandet av epifania för ortodoxa kristna.

© Shutterstock

På vissa platser är det tradition att kasta ett kors i vattnet. Det anses att den person som hittar korset kommer att vara vid god hälsa det följande året.

Julen städas ut

I dag kastar många ut granen redan innan nyår, men faktum är att det är först i samband med trettonafton – eller tjugondag Knut i Sverige – som julen officiellt är över.

Enligt kyrklig tradition ska granen därför tas ut först den 5 januari.

På en del håll tänder man på trettonafton särskilda, trearmade ljus. När de tre ljusen brunnit ner så att de möts är julen slut.

Tidigare stöpte man in krut längst ner i ljuset, så att det gav ifrån sig en knall när det brann ner helt. På så sätt avslutade man julen med en smäll.