Tempelriddarna: Korstågens elitstyrka

I nästan 200 år existerade den katolska riddarorden, vars uppgift var att skydda pilgrimer – men nederlag på slagfältet och en skuldsatt regent ledde till att påvens elitstyrka gick under.

I nästan 200 år existerade den katolska riddarorden, vars uppgift var att skydda pilgrimer – men nederlag på slagfältet och en skuldsatt regent ledde till att påvens elitstyrka gick under.

The Picture Art Collection/Imageselect

När?

1119-1312

Var?

Framför allt i Mellanöstern, men även i det katolska Europa.

Hur?

Tjugo år efter korsfararnas erövring av Jerusalem var pilgrims­resor till den heliga staden fortfarande riskabla.

Därför grundade korsriddarna Hugues de Payens och Godfrey de ­Saint-Omer en särskild riddarorden, vars huvudsakliga uppgift var att skydda pilgrimerna.

Orden etablerade sitt högkvarter på Tempelberget, och dess medlemmar blev kända som tempelherrar.

Den nya orden fick stöd från påven och andra mäktiga kyrkoledare och växte snabbt både i omfång och rikedom.

Vid sidan av sin militära verksamhet utvecklade tempelherrarna ett banksystem, så att pilgrimer kunde sätta in ­pengar i Europa och ta ut dem i Heliga landet.

Ordens soldater ägnade sig inte enbart åt att skydda pilgrimer, utan deltog också i slag mot de muslimska arméerna.

Tempelherreorden grundades för att skydda kristna pilgrimer.

© Realy Easy Star/Imageselect

Vid Montgisard 1177 besegrade de en numerärt överlägsen styrka, men vid Hattin tio år senare fick den muslimske ledaren Saladin revansch.

Alla de tempelherrar som togs till fånga under slaget avrättades. Det blev början till slutet för korsfararstaterna.

Varför?

Under sin tvåhundra år långa existens blev Tempelherreorden inte bara en maktfaktor i korsfararnas stater utan även i Europa.

Den tidiga form av resechecksystem som orden skapade för att pilgrimerna skulle slippa färdas med kontanter på sig, gav även orden möjlighet att låna ut pengar till kungar och andra makthavare i Europa.

Tempelherreorden hade även fått påvens tillåtelse att röra sig fritt genom de europeiska rikena, vilket gjorde många härskare nervösa, när korsfararstaterna föll samman i slutet av 1200-talet, och de överlevande korsriddarna återvände.

Johanniterordens riddare etablerade sig på ön Rhodos, Tyska orden skapade ett rike i Baltikum, och även tempelherrarna övervägde att köpa ett eget europeiskt territorium.

Filip IV av Frankrike lät 1314 bränna tempelherrarnas siste stormästare.

© Science Source/Imageselect

Vad hände sedan?

Att den franske kungen Filip IV var skyldig tempelherrarna ofantliga summor tros ha bidragit till ordens slutgiltiga undergång i början av 1300-talet.

1306: Tempelherrarnas stormästare, Jacques de Molay, kallas till påve Clemens V, som dels vill diskutera en sammanslagning med Johanniterorden, dels ställa frågor om anklagelser som riktats mot Tempelherreorden.

1307: Den 13 oktober grips Jacques de Molay och sextio av hans ordensbröder på Filip IV:s befallning. De anklagas för kätteri, homosexualitet och flera andra brott. Efter tortyr förklarar flera av tempelherrarna sig skyldiga, men senare drar de flesta tillbaka sina erkännanden. e.

1312: Tempelherreorden upplöses av påve Clemens V, som överför ordens alla tillgångar till Johanniterorden.

1314: Efter flera år i fångenskap avrättas ­Jacques de Molay och Geoffroi de Charnay på bålet i Paris.