Tempelriddarna gömmer Förbundsarken
Förbundsarken, som Moses enligt Bibeln byggde för att hysa stentavlorna med de tio budorden, var varje kristen krigares dröm. Dess kraft kunde dela vattendrag, bränna vägar genom den mest
ogenomträngliga terräng, döda ormar och skorpioner och välta även den kraftigaste stadsmur.
Själva arken försvann ur historien, när den babyloniske kungen Nebukadnessar II plundrade Jerusalem år 587 före Kristus. Enligt vissa legender fann tempelriddarna emellertid arken begravd
under sitt högkvarter på Tempelberget och förde den i säkerhet i antingen Frankrike eller Etiopien.
Arken ska ha hjälpt tempelriddarna att bygga obelisken i Aksum, som med sina nästan 34 meter var världens högsta monolit, det vill säga ett stenmonument hugget ur ett enda block. Berättelsen är dock en myt: obelisken är från 300-talet – 800 år innan Tempelherreorden bildades.
Tempelriddarna hittade Jesu liksvepning
Svepduken eller liksvepningen från Turin, ett tygstycke med avtryck av en manskropp, påstås visa Jesus i uppståndelseögonblicket.
Svepdukens tidigaste historia är oklar, men historiker anser att den i mitten av 1300-talet tillhörde släktingar till Geoffroy de Charney – tempelriddaren som 1314 brändes på bålet med stormästaren Jacques de Molay.
Hustrun till Geoffroys nevö kan ha varit den första som visade upp svepduken år 1357. Sammanhanget har fått somliga att hävda att riddarna fann Jesu svepduk under Tempelberget, medan andra anser att tempelriddarna själva skapat duken. Vetenskapen har aldrig med säkerhet kunnat fastslå tygets ursprung, men flera – omstridda – kol 14-analyser daterade år 1988 duken till mellan år 1260 och 1390.