Tempelriddarna: De största myterna

Tempelriddarna gömmer Förbundsarken, de upptäckte Amerika och är väktare av den heliga graal. Myterna är många - här kan du läsa om en handfull av dem.

Tempelriddarna gömmer Förbundsarken

Förbundsarken, som Moses enligt Bibeln byggde för att hysa stentavlorna med de tio budorden, var varje kristen krigares dröm. Dess kraft kunde dela vattendrag, bränna vägar genom den mest
ogenomträngliga terräng, döda ormar och skorpioner och välta även den kraftigaste stadsmur.

Själva arken försvann ur historien, när den babyloniske kungen Nebukadnessar II plundrade Jerusalem år 587 före Kristus. Enligt vissa legender fann tempelriddarna emellertid arken begravd
under sitt högkvarter på Tempelberget och förde den i säkerhet i antingen Frankrike eller Etiopien.

Arken ska ha hjälpt tempelriddarna att bygga obelisken i Aksum, som med sina nästan 34 meter var världens högsta monolit, det vill säga ett stenmonument hugget ur ett enda block. Berättelsen är dock en myt: obelisken är från 300-talet – 800 år innan Tempelherreorden bildades.

Tempelriddarna hittade Jesu liksvepning

Svepduken eller liksvepningen från Turin, ett tygstycke med avtryck av en manskropp, påstås visa Jesus i uppståndelseögonblicket.
Svepdukens tidigaste historia är oklar, men historiker anser att den i mitten av 1300-talet tillhörde släktingar till Geoffroy de Charney – tempelriddaren som 1314 brändes på bålet med stormästaren Jacques de Molay.

Hustrun till Geoffroys nevö kan ha varit den första som visade upp svepduken år 1357. Sammanhanget har fått somliga att hävda att riddarna fann Jesu svepduk under Tempelberget, medan andra anser att tempelriddarna själva skapat duken. Vetenskapen har aldrig med säkerhet kunnat fastslå tygets ursprung, men flera – omstridda – kol 14-analyser daterade år 1988 duken till mellan år 1260 och 1390.

Turinsvepningen är en av katolska kyrkans mest berömda reliker. Foto: Wikipedia

Tempelriddarna vaktade den heliga graal

Möjligen inspirerad av keltiska myters många bägare, som kunde ge superkrafter och rädda liv, blev bägaren från den sista måltiden i medeltidens legender till nyckeln till mystisk samhörighet med Gud.

De mäktiga tempelriddarna blev snabbt inblandade i folkloren och framstod under hela medeltiden som graalens väktare i de sånger och lägereldshistorier som vanliga européer underhöll varandra med. Än i dag mer än antyder vissa katolska ordnar att de har graalen i sin ägo. Några bevis för att det förhåller sig så finns dock inte.

Medeltidens myter kopplade den heliga graal med gudomlig kraft. Foto: Shutterstock

Tempelriddarna upptäckte Amerika

Enligt en utbredd myt kom tempelriddarna till Amerika mer än 200 år före Columbus, och i dagens Mexiko ska riddarna enligt vissa uppgifter ha hämtat hela skeppslaster med
guld och silver. Aztekerna betraktade dem nämligen som ”den stora vita guden”, en frälsargestalt, som skulle komma österifrån och föra med sig kunskap och civilisation.

Myten om tempelriddarnas amerikanska äventyr är dock bevisligen osann: Historien om guden Quetzalcoatl är betydligt äldre än tempelriddarna, och inga arkeologiska fynd har någonsin knutit riddarna till Amerika.

Få hela historien om tempelriddarnas storhet och fall

Aztekernas gud Quetzalcoatl var bl.a. kunskapens gud.