Skärtorsdag – förr och nu

Varför firar vi skärtorsdagen? Varför heter den så? VÄRLDENS HISTORIA dyker ner i historien och ger dig bakgrunden till dagen före långfredagen.

Den sista måltiden Domenico Ghirlandaio.

Många andra renässansmålare utöver Leonardo da Vinci har gjort sina tolkningar av nattvarden. Det gjorde bland annat Domenico Ghirlandaios i sin fresk Nattvarden från 1480.

© Wikimedia Commons

Skärtorsdagen är en central dag inom kristendomen.

Det var då några av de mest kända och betydelsefulla händelserna i Jesu liv ägde rum – bland annat den sista måltiden, Judas kyss och Petrus förnekelse.

Alla evangelierna i Nya Testamentet beskriver dagens händelser, men det råder inte alltid samstämmighet mellan dem, och viktiga passager debatteras fortfarande livligt av dagens teologer.

Här ger vi en enkel översikt över vad skärtorsdagen var för judarna och Jesu lärjungar, och vad skärtorsdagen är idag. Vi berättar också när skärtorsdagen infaller i år och de kommande fem åren.

Den sista måltiden: Frälsaren tar farväl

Leonardo da Vincis Nattvarden.

I matsalen i klostret Santa Maria della Grazia i Milano kunde munkarna från 1498 äta middag medan de tittade på Leonardo da Vincis fresk ”Nattvarden” (målad mellan 1495 och 1498).

© Leonardo da Vinci / Wikimedia

Nattvarden är central för de händelser som ägde rum dagen före långfredagen och korsfästelsen.

Den sista måltiden äger rum under den judiska påsken. I förväg har Jesus skickat lärjungarna till Jerusalem för att hitta någon välbeställd person som kan vara värd för deras middagssällskap.

Under middagen bryter Jesus delar av ett bröd och ger dem till sina lärjungar som ”sin kropp”. Han häller upp vin till dem, och kallar det ”sitt blod”. Det är denna händelse som den kristna gudstjänsten fortfarande firar i form av nattvarden.

I Johannesevangeliet finner vi det tillägg som ger skärtorsdagen dess namn. Där tvättar Jesus lärjungarnas fötter och visar hur han fungerar som deras förebild: trots att han är deras ledare är han även deras tjänare, och om han kan tjäna dem som en slav kan de tjäna varandra.

Judisk påskmåltid.

Under den judiska påskmåltiden intas en tallrik med mat som kallas speder, som symboliserar flykten från Egypten.

© Shutterstock

Judisk påsk

Efter middagen gick de alla upp på en närliggande kulle som kallas för Olivberget på grund av dess täta växtlighet av olivträd. Jesus visste att hans slut var nära och förkunnade att lärjungarna alla skulle förråda honom samma kväll.

De ville det emellertid inte höra talas om. I synnerhet den alltid lojale Petrus protesterade högljutt: ”Om så alla andra sviker dig kommer jag aldrig att göra det!"

Jesus förklarade lugnt att Petrus tvärtom skulle förråda honom tre gånger innan tuppen gol – det vill säga innan morgonen.

Judaskyssen: Förrådd för trettio silvermynt

Giovanni Bellini. Jesus ber och lärjungarna sover.

Jesus ber och lärjungarna sover. Målning av den venetianske konstnären Giovanni Bellini (målad cirka 1459–1465).

© Public domain

En av de saker som ger skärtorsdagen dess dramatik är Judas Iskariots förräderi. Faktum är att Judas redan före den sista måltiden har angivit Jesus för de judiska myndigheterna.

Efter utflykten till Olivberget går Jesus och hans lärjungar ner till Getsemane trädgård, där han börjar förtvivla inför sin nära förestående död.

Vid flera tillfällen går han iväg för att be för sig själv, men när han återvänder till lärjungarna har de varje gång somnat.

Medan Jesus skäller ut dem kommer Judas fram till gruppen och ger honom en kyss. Men Judas kyss är allt annat än broderlig. Med sig har han en grupp av översteprästens män, och kyssen är det överenskomna tecknet som ska avslöja lärjungarnas ledare för den beväpnade skaran.

I samband med gripandet drar en av lärjungarna sitt svärd och skär av örat på en av översteprästens män, men Jesus säger åt honom att stoppa tillbaka svärdet i skidan. Under sina böner i trädgården har Jesus uppenbarligen förlikat sig med sin död och är redo att bli dömd av de äldstes råd.

Än i dag är en Judaskyss ett uttryck för en handling som utåt sett verkar vänligt sinnad, men som i själva verket har en svekfull baktanke. Del av fresk från 1300-talet i San Gimignano i Italien.

© Shutterstock

Som belöning för sitt förräderi sägs Judas ha fått trettio silverpengar. När Judas senare ångrar sitt förräderi och lämnar tillbaka de trettio silverpengarna till templet använder prästerna dem till att köpa ett stycke mark som kallas Krukmakaråkern.

Petrus förnekan: Förhöret var en skenprocess

Petrus förnekan av Gerrit van Honthorst

Målning av översteprästens förhör av Jesus. Av den nederländske målaren Gerrit van Honthorst (1592–1656).

© Geritt van Honthorst / National Gallery / Wikmedia Commons

Ett annat ögonblick som definierar skärtorsdagen i den kristna traditionen är när aposteln Petrus förnekar all kännedom om Jesus under ett förhör med översteprästen.

Efter gripandet i Getsemane för de beväpnade männen Jesus inför översteprästens råd av lärda ortsbor för att bedöma hans skuld.

Egentligen var det judisk rättspraxis att Jesus först skulle hållas kvar inom templets murar tills alla 72 medlemmar i de lärdas råd kunde samlas och lyssna på fallet.

Men översteprästen vågar inte ta några risker. Jesus måste dömas så snabbt som möjligt, och det finns inget utrymme för några juridiska krumbukter. Allt måste avgöras i en tillrättalagd skenrättegång.

Så i stället för att föra Jesus till templet leder de beväpnade männen honom till översteprästens privata bostad, där ett hastigt samlat råd får utgöra juryn.

Carl Bloch: Petrus förnekelse

Petrus förnekelse. Av den danske målaren Carl Bloch (1834–90).

© Wikimedia Commons

Enligt Matteusevangeliet försöker översteprästen skaka fram falska vittnesmål mot Jesus, men ingen träder fram.

I stället försöker översteprästens råd sätta dit honom för hädelse, och när Jesus erkänner att han är Guds son, förklaras han skyldig.

Under tiden sitter Petrus, som samma kväll hade svurit Jesus evig trohet, utanför och väntar. När han hör att Jesus har dömts av rådet förnekar han tre gånger att han känner till sin tidigare frälsare.

När han förnekar Jesus den sista gången gal tuppen. Profetian har uppfyllts och den tidigare så trofaste Petrus brister ut i gråt.

Med tuppen som gal är skärtorsdagen över. Nu väntar långfredagen och Jesu korsfästelse.

Så firas skärtorsdag i dag

Händelserna under skärtorsdagen har satt sin tydliga prägel på den kristna tron. Det råder emellertid ingen enighet om innebörden, och firandet varierar därför mycket runt om i världen.

I flera länder erbjuder prästen sig att tvätta församlingens fötter som en påminnelse om vad Jesus gjorde.

Påve Franciskus själv har vid flera tillfällen tvättat fötterna på fångar och migranter av olika trosriktningar.

I England, där monarken brukade utföra en sådan ritual, har den nu ersatts av utdelning av ”maundy money” – särskilda mynt som symboliserar historiska allmosor.

Maundy money

”Maundy money” är giltiga betalningsmedel, men säljs som samlarobjekt för betydligt mer än det värde som präglats på dem.

© Illustrated London News / Wikimedia

I Tjeckien, Slovakien och Luxemburg är kyrkklockorna tysta mellan skärtorsdagen och lördagen, eftersom klockorna traditionellt ”flugit till Rom”. I vissa regioner kallas medborgarna i stället till kyrkan av barn som för oväsen med skramlor.

Skärtorsdagen är en helgdag i Danmark, Norge och större delen av det forna spanska kolonialriket, men i Sverige, Nederländerna, Storbritannien och större delen av Tyskland är det en vanlig arbetsdag.

Varför heter det ”skärtorsdag”?

Jesus tvättar lärjungarnas fötter.

Jesus tvättar lärjungarnas fötter. Mosaik från bysantisk tid i Boiotien i Grekland.

© Shutterstock

Namnet ”skärtorsdag” syftar på den tvagning av lärjungarnas fötter som Jesus utförde i samband med den sista måltiden.

På fornsvenska har ”skär” betydelsen ”skinande” eller ”ren” – därav bland annat ”skärseld”, som enligt katolicismen renar de dödas själar innan de kommer till himlen.

Så kallas skärtorsdag i andra länder

Tyskland

Gründonnerstag (Gröntorsdag)

Namnets historia är oklar och det finns flera förklaringar till det märkliga namnet. En förklaring är att man ofta åt grönsaker på skärtorsdagen, till exempel spenat eller kål.

En annan förklaring är att det inte alls har något med färgen grönt att göra, utan att det istället är en förvanskning av ordet ”greinen” som betyder ”gnäll” eller ”gråt”.

Nederländerna

Witte Donderdag (Vit torsdag)

Witte Donderdag syftar på den katolska sedvänjan att täcka alla krucifix och kristna bilder med en vit duk under gudstjänsten på skärtorsdagen. Efter gudstjänsten ersätts den med en lila duk.

England

Maundy Thursday (Budtorsdag)

Dagen har egentligen många engelska namn, men det vanligaste är maundy thursday. Namnet har samma rot som det engelska ordet för ”bud” - commandment – och syftar på den uppmaning som Jesus ger lärjungarna efter fottvätten: ”Ett nytt bud ger jag er, att ni ska älska varandra”.

Förutom maundy thursday kallas dagen också "”sheer thurdsay” – skärtorsdag – och ”holy thursday” – som den för övrigt också kallas i Italien, Frankrike, Spanien och på de flesta romanska språk.

När infaller skärtorsdagen?

Skärtorsdagen infaller naturligtvis alltid tre dagar före själva påskdagen. I den katolska och reformerta kyrkan infaller påsken alltid den första söndagen efter den första fullmånen efter vårdagjämningen. Vårdagjämningen infaller i nordvästra Europa den 20 mars, men månens faser ändras från år till år.

Hur skärtorsdagen kommer att infalla under de kommande fem åren

  • 2024: 28 mars
  • 2025: 17 april
  • 2026: 2 april
  • 2027: 25 mars