1. FÖDELSEPLATSEN
Föddes Jesus i Betlehem?
Myten: Enligt julevangeliet reste den gravida jungfrun Maria och hennes trolovade Josef från sitt hem i Nasaret till Betlehem för att låta sig skattskrivas enligt Augustus förordning. När paret till slut kom fram födde hon Jesus och lade honom i en krubba.
Förklaringen: Det är väldokumenterat att romarna genomförde flera folkräkningar under åren kring Jesu födelse. Källorna säger dock inte att folket skulle registreras på födelseorterna, vilket hade inneburit långa resor.
I Bibeln står det inget om att Maria red på en åsna.
Avståndet mellan Betlehem och Nasaret är omkring tio mil fågelvägen och det var med dåtidens måttstock långt, oavsett om resan genomfördes till fots eller på åsnerygg.
I praktiken skulle resan varit ännu längre eftersom paret troligtvis valt en väg omkring området Samarien.
Enligt flera källor var förhållandet mellan judarna och samarierna fyllt av hat och resande judar riskerade att rånas eller dödas om de visade sig i området.
Med all sannolikhet höll sig alltså Josef och Maria hemma i Nasaret.
Att det i Bibeln ändå står att Jesus föddes i Betlehem beror enligt historikerna på att staden ansågs vara kung Davids födelseort – och profeter hade förutspått att judarnas frälsare skulle födas just där.
2. FÖDELSEDAGEN
2. Fyller Jesus år den 24 december?
Myten: Att kristna firar jul i slutet av december månad beror det enligt traditionen på att Jesus föddes under natten mellan den 24 och 25 december.
Förklaringen: Firandet av Jesu födelse hänger främst ihop med de förkristna traditionerna. Ingenstans i Bibeln står det nämligen att Jesus skulle ha fötts i december månad.
Bland forskarna går åsikterna isär gällande både hans födelsedatum och födelseår.
Att julen ändå firas i slutet av december beror troligtvis på att romarna under förkristen tid firade midvinterfesten den 25 december.
På många sätt påminde romarnas fest om den högtid vikingarna firade i slutet av december.
Benämningen ”jul” är förvillande lik den hedniska, nordiska festen ”jól”, som var ett firande vid vintersolståndet.
Skandinaverna firade då att ljuset var på väg tillbaka.
De kristna fortsatte den gamla traditionen men förklarade den istället med Jesu födelsedag. I den östra delen av romarriket insisterade man dock på att fira dagen den 6 januari.
Den traditionen finns kvar i till exempel Ryssland.
3. JUNGFRUFÖDSELN
Var Maria jungfru när hon födde Jesus?
Myten: Som ett av världens största mirakel blev den unga Maria gravid och födde en son utan att tidigare ha haft sex med en man.
Förklaringen: En trolig förklaring till att Maria blev gravid som jungfru är ett enkelt översättningsfel.
Ett översättningsfel gjorde Maria till jungfru.
I Gamla Testamentet förutspår judiska profeter nämligen att en ”ung kvinna” ska föda en son.
När den hebreiska texten översattes till grekiska blev det hebreiska ordet ”alma”, som betyder ”ung kvinna”, till det grekiska ordet ”parthenos” – ”jungfru”.
Det hebreiska ordet för jungfru, ”betula”, finns inte i Gamla Testamentet.
4. MESSIAS
Var Jesus Guds son?
Myten: Enligt den kristna traditionen var Jesus från Nasaret hela världens frälsare. Han var på en och samma gång Gud, Guds son och människa.
Förklaringen: De flesta historiker är ense om att Jesus är en historisk person, men frågan om hans gudomlighet är omstridd.
Jesu gudomlighet fastslogs av kyrkan år 325.
År 325 kände sig den romerske kejsaren Konstantin tvingad att kalla 300 biskopar till ett kyrkomöte för att avgöra vem och vad Jesus egentligen var.
Mötet fastslog att han var såväl gudomlig som Guds son och människa.
Beslutet var inte enhälligt men har sedan dess varit den dominerande uppfattningen.
5. JULSTJÄRNAN
Var Betlehemsstjärnan en riktig stjärna?
Myten: ”Och, stjärnan som de hade sett gå upp gick före dem, tills den slutligen stannade över den plats där barnet var.” Så berättar Matteusevangeliet om hur de vise männen kom till Jesus.
Förklaringen: Idag tvivlar astronomerna på att en stjärna visade sig över Betlehem. De flesta menar att berättelsen om stjärnan bygger på en synvilla.
Under åren omkring Jesu födelse förekom nämligen flera speciella astronomiska fenomen.
Det gäller till exempel en rad kometer och ovanliga planetkonjunktioner mellan Jupiter och Saturnus.
Astronomerna kan heller inte utesluta att en stjärna exploderat, en så kallad supernova. De understryker dock att supernovan är den minst troliga förklaringen.
Astronomerna har tre vetenskapliga teorier om den lysande stjärnan över Betlehem.
6. TRE VISE MÄN
Besöktes Jesus av de vise männen?
Myten: Enligt Matteusevangeliet fick Jesus som nyfödd besök av de vise männen från Österlandet. De gav honom guld, rökelse och myrra. De brukar anses ha varit tre stycken och ibland talar man till och med om tre heliga kungar.
Förklaringen: Antalet vise män nämns inte i Bibeln och antalet har troligen bestämts till tre eftersom Jesus fick tre gåvor.
I vissa kristna tolkningar fanns det tolv vise män.
I Bibeln finns inte heller några belägg för att det skulle ha rört sig om kungar. Det är faktiskt oklart om de överhuvudtaget var visa.
I den grekiska originaltexten används ordet ”magi”, ett ord som snarare beskriver en präst eller en magiker som ägnade sig åt att tyda stjärnor. Och sådana fanns det många av på Jesu tid.
7. HERDARNA
Kunde herdarna sova på fälten i december månad?
Myten: I Bibelns berättelse om Jesu födelse heter det att herdar sov på marken. ”I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten”, står det i Lukasevangeliet.
Förklaringen: I den religiösa texten står det inte någonstans att Jesus föddes i december månad.
Herdarna sov på fälten också på vintern.
Men om så var fallet kan det absolut stämma att herdarna sov utomhus. På vintern blev det dammiga ökenlandskapet nämligen till grönskande gräsområden och där övernattade både herdar och får.
”De bästa månaderna för herdar i Betlehem är under vintern”, skrev arkeologen James Kelso när han år 1926 deltog i en utgrävning i dåvarande Palestina.
Om en ängel verkligen väckte herdarna den mytomspunna natten för att berätta om Jesu födelse är däremot en fråga om tro.