Sex skäl til att att islam är splittrad i sunni och shia

Knappt hade islam slagit rot i Mellanöstern på 600-talet, förrän den nya religionen splittrades i två huvudriktningar: sunni- och shiaislam

Creative Commons

Trots enighet om religionens kärn­element, som guden Allah, profeten Muhammed och den heliga skriften Koranen, blev trosriktningarna dödsfiender.

De gångna 1400 åren har blodiga massakrer, krig och förföljelser drivit sunni- och shiamuslimerna allt längre från varandra, och i dag är Mellanöstern skarpt uppdelat mellan de båda grupperingarna.

I centrum för den allvarliga konflikten står en arvsstrid.

1. Profeten utsåg ingen arvtagare

När islams grundare Muhammed avled år 632 var muslimerna villrådiga.

Han hade nämligen inte utsett någon kalif, som kunde axla hans mantel som andlig och politisk ledare.

Majoriteten av muslimerna ansåg att Muhammeds vän Abu Bakr var den uppenbare ledaren, medan en minoritet ansåg att arvsföljden gick genom blodet.

De pekade därför på Muhammeds kusin och svärson Ali.

2. Ali mördades

Sunnimuslimerna, som ville ha Muhammeds vän Abu Bakr som ledare, vann inledningsvis maktkampen.

Bakr blev kalif, och efter honom följde kalifen Umar.

När dennes efterträdare Uthman år 656 mördades av ­politiska ­rivaler, stod ­Muhammeds kusin Ali som den ende egentlige kalifkandidaten.

Dessvärre var riket nu splittrat av ­maktkamper, och flera ledande män ifrågasatte hans ledarskap.

Snart bröt ett inbördeskrig ut, och Ali blev tvungen att dra ut i strid.

På slagfältet vann han, men när han år 661 satt försjunken i bön, ­dödades han av en sunnimuslimsk lönnmördare.

3. Massaker stärkte identiteten

I oktober 680 reste Husayn, Alis son och Muhammeds barnbarn, genom ett ökenområde med sin familj.

Sunnimuslimerna innehade kaliftronen på nytt, men som profetens barnbarn gjorde Husayn anspråk på den.

Sunniterna omringade Husayn och hans familj och dödade dem. För shiamuslimerna blev massakern avgörande för deras identitet, och den uppmärksammas med årliga ceremonier.

4. Ord var viktigare än gärningar

Från år 700 började sunni- och shiamuslimerna gå i varsin teologisk riktning.

De var eniga om det mesta, men frågan om vilken betydelse imamerna hade splittrade dem.

Shiamuslimerna lade stor vikt vid imamernas ord, medan sunniterna höll Muhammeds handlingar och sätt att leva högre.

5. Shiitisk islam blev iransk

I slutet av 1400-talet var Mellanöstern ett enda kaos.

Gamla riken var i upplösning, och år 1501 utnyttjade en ­­ shiamuslimsk orden maktvakuumet för att installera sin egen kung: den 14-årige Ismail.

Den unge, religiöse kungen gjorde shiitisk islam till statsreligion i sitt nya rike, som hade sitt centrum i nuvarande Iran.

Han ­expanderade riket, och shia blev en mycket mer offensiv trosriktning än tidigare.

6. Revolution skrämde slag på sunniterna

År 1979 fick Irans västerländskt sinnade shah, Muhammad Reza Pahlavi, fly landet efter stora folkliga protester.

Den religiöse ledaren Khomeini tog makten i Iran och införde en sträng shiitisk republik, som ­brutalt slog ned allt politiskt motstånd.

I resten av Mellanöstern följdes händelserna med oro, och av rädsla för att Iraks shiamuslimska minoritet skulle låta sig inspireras av trosfränderna i Iran invaderade Irak – med stöd från andra sunnimuslimska länder – Iran. ­

Kriget varade i åtta år och kostade 500000 människor livet, men såg till att den shiitiska revolutionen inte spred sig till andra delar av Mellanöstern.

Logga in

Fel: Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
VisaDölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!