Protestanterna blev sin egen lyckas smeder
Inom katolska kyrkan skulle den troende ägna sitt liv åt att göra goda gärningar för att kunna bli frälst.
Välstånd och jordiska framgångar spelade, ur religiös synvinkel, ingen större roll, det var bara det eviga livet som räknades.
Men med reformationen befriades människan från plikten att göra goda gärningar – eftersom Jesus redan sonat människans synder – och kunde därmed tänka på sig själv.
Kalvinismen, en trosriktning inom protestantismen, uppmanade rentav de troende att arbeta hårt för att tjäna pengar och få gott anseende i den här världen.
Kalvinister anser nämligen att Gud på förhand har valt ut dem som ska frälsas, och inte ens goda gärningar kan förändra detta.
Stora framgångar i livet ses emellertid som ett tecken på att Gud har ett gott öga till den framgångsrike – som därmed är närmare himlen.
Med reformationen blev det socialt acceptabelt att sträva efter jordiskt välstånd.
Nattvarden blev begriplig för alla
Kvällen innan Jesus greps och korsfästes instiftade han nattvarden – en gemensam måltid som kristna skulle inta till hans minne.
Måltiden bestod av bröd och vin, men i katolska kyrkan fick församlingen bara bröd. Vinet var förbehållet prästerna.
Luther ansåg att all frälsning kom från Gud, och eftersom alla var lika inför Gud skulle både präster och församling få vin och bröd under nattvarden.
Protestantismen innebar också att nattvarden avmystifierades. Enligt katolicismen förvandlas bröd och vin fysiskt till Jesu kropp och blod, men Luther ansåg att vin och bröd kunde vara mat och frälsarens kropp samtidigt.
Dessutom försiggick allt nu på församlingens språk, vilket innebar att de latinska meningarna byttes ut till begripliga ord om Jesu uppståndelse.
Efter reformationens intåg fick hela församlingen både vin och bröd under nattvarden.
Prästerna lämnade sitt celibat
Reformationenavskaffade katolicismens krav på att präster måste leva i celibat.
Tvärtom ansåg Luther att ett familjeliv var sunt även för kyrkans män. Klosterlivets avhållsamhet avlöstes därför av prästgårdens varma familjeliv.
Tidigare hade präster och munkar varit strängt religiösa förebilder, men nu skulle prästfamiljen i stället framstå som bärare av kulturella värden – till exempel genom att diskutera samtida litteratur och konst.
8600...
munkar och nunnor blev hemlösa när kung Henrik VIII stängde alla kloster i England. De tilldelades en liten pension, men alla de tusentals tjänstefolk som arbetat i klostren fick däremot klara sig helt på egen hand
Religiös sekt grundar USA
År 1620 lägger det engelska fartyget Mayflower till i dagens Massachusetts. Passagerarna, protestanter som vill lösgöra sig från Church of England, grundar New England som blir USA:s religiösa och politiska centrum.
konsekvens: USA:s position som stormakt ger protestantismen ett globalt övertag i förhållande till katolicismen.
Luther satte alla i skola
För Luther var skolan lika viktig som kyrkan och hemmet. Inom katolicismen förmedlade prästerna Guds ord, men Luther tyckte att de troende själva skulle läsa Bibeln. Därför måste alla få kunskaper i att läsa och skriva. I 1500-talets
Europa var detta förbehållet de rika som hade råd att betala för undervisning.
Kloster och kyrkor erbjöd visserligen grundläggande undervisning, men lärarna var ofta så dåliga och lokalerna så usla att skolgången blev i det närmaste värdelös.
På Luthers initiativ utvecklade de flesta protestantiska regenter ett komplett skolsystem under 1560- och 1570-talen.
Snart fick barn över hela Europa stifta bekantskap med Luthers ”lilla katekes”, en lärobok i bibelkunskap, och i läsning, skrivning och andra grundläggande färdigheter som skulle göra dem till självständiga kristna.
Samtidigt fick skolorna även i uppgift att fostra barnen till nyttiga medborgare i den protestantiska staten där det världsliga stod över kyrkan, och där varje person skulle ha sin plats i arbetslivet.
Skolan skulle – som reformatorn Philip Melanchton formulerade saken år 1528 – ”utbilda folk till att undervisa i kyrkan och regera i världen”.
Från slutet av 1500-talet kunde europeiska barn, även ur fattiga familjer, lära sig läsa och skriva.
1342500...
exemplar av Nya Testamentet gavs ut mellan åren 1520 och 1649 i England. Det var så många att vartenda hushåll i hela det stora riket kunde få ett exemplar av den heliga skriften.
Världen blev större för protestanterna
Under katolicismen var pilgrimsresor viktiga för själens frälsning. Katolska kyrkan hävdade att en resa till ett pilgrimsmål, till exempel Rom eller det mycket viktigare Jerusalem, renade själen från synd.
Luther påpekade att heliga resor inte var nödvändiga eftersom all frälsning kom från Gud. Men de troendes reslust försvann inte av den anledningen.
I stället övergick man till att resa enbart för nöjes skull, då resenären kom bort från vardagen och fick uppleva världen.
Protestantismens fokus på utbildning omfattade även resandet; de rika spenderade stora summor på konst- och bildningsresor.
De troende arbetade hårdare för Jesus
”Gud mjölkar kon med hjälp av mjölkpigan”, sade Luther och slog därmed fast att all sorts arbete var gudomligt.
På så vis raderade han gränserna mellan arbetslivets hårda slit och det religiösa livets böner och helgdagar.
Efter reformationen minskade behovet av att lägga tid på till exempel böner och kyrkobesök, eftersom människan enligt Luther fick frälsning genom Guds nåd och inte genom sitt eget handlande.
Resultatet blev att flit ansågs vara en kristen dygd och uppmuntrades av kyrkan, medan lättja betraktades som slöseri och ogudaktighet.
Vissa reformister, särskilt i Storbritannien och USA, ansåg till och med att arbetet helst skulle ge stora förtjänster, eftersom överskottet kunde investeras och därmed skapa mer arbete.
Eftersom samma reformister också ansåg att var och en skulle skaffa sig det arbete som gav bäst betalt, uppmuntrade de människor att inte automatiskt acceptera det yrke som familjen eller samhället förväntade sig att de skulle ägna sig åt.
Tanken var en tydlig brytning med medeltidens traditionsbundna arbetsmarknad där yrke och position i arbetslivet vanligtvis gick i arv från far till son i flera generationer.
Luther såg till att folk tillbringade mindre tid i kyrkan och mer tid på åkrarna.
Kyrkan öppnade sina portar för alla
Före reformationen var kyrkan helig och tillhörde prästerna; församlingsmedlemmarna var bara gäster.
Luther ansåg att kyrkan bara var en byggnad där de troende möttes på lika villkor. Kyrkorna tömdes på dekorationer och avståndet mellan präst och församling blev fysiskt kortare.
Den lutherska synen på kyrkan medförde även en möjlighet att använda kyrkan till annat än gudstjänster och andra strikt kyrkliga handlingar – till exempel möten.
Luther lärde alla att sjunga psalmer
Före Luthers tid var det prästerna som stod för allt framförande av lovsånger i kyrkan. ”Psalmerna” saknade egentliga melodier och var en mässande uppräkning av trossatser, som församlingen skulle svara på med till exempel ”amen” eller ”halleluja”.
Luther tyckte att kyrkobesökarna hade en alltför passiv roll. Nu skulle de i stället delta aktivt i gudstjänsten – och gärna på ett trevligt sätt.
Därför skrev han flera nya psalmer, varav många var tyska bearbetningar av texter ur Nya Testamentet.
Traditionen att sjunga på modersmålet spred sig till andra delar av Europa och snart började psalmsång förekomma även utanför själva gudstjänsten. Efter reformationen sjöng européerna även i skolan och hemma – både till vardags och på fester, möten och högtider.
Kung förföljer protestanterna
Ludvig XIV utfärdar det ökända Fontainebleau-ediktet, som fråntar franska protestanter deras rättigheter. Protestanter dödas, tvingas konvertera till katolicismen eller gå i exil.
Konsekvens: Cirka 500 000 protestanter utvandrar till bland annat England, Nederländerna, Schweiz och Danmark.
Européerna fick smak för böcker
Under reformationen lärde sig många européer att läsa och efterfrågan på litteratur ökade – inte bara religiösa skrifter utan även romaner och dikter blev mycket populära.
Det litterära uppsvinget frigjorde det skrivna ordet från kyrkan och européerna började läsa för nöjes skull, inte bara av religiöst tvång.
Tendensen slog igenom på allvar på 1600-talet, som blev en guldålder för europeisk litteratur och poesi.
Till exempel skrev britten William Shakespeare redan i seklets början verk som Hamlet (1600) och Othello (1603), och spanjoren Miguel de Cervantes gav ut sin odödliga Don Quixote (två band, år 1605 respektive 1615).
Böcker blev mycket populära efter reformationen. Romaner och dikter sålde bäst.
Staten övertog ansvaret för de fattiga
Under reformationen stängdes klostren och kyrkans roll i samhället begränsades kraftigt. Därmed försvann även kyrkans roll som de gamlas, sjukas och fattigas beskyddare.
Det uppdraget föll i stället på socknarna, de nya protestantiska kyrkoområdena, som fick allt fler världsliga uppgifter, t.ex. registrering av födslar och dödsfall.
Så småningom blev socknarna ett slags lokala myndigheter, en statens förlängda arm, och därmed blev omsorgen om de svaga i samhället ett offentligt uppdrag.
I det gamla systemet hade fattigvården gynnat både mottagaren och givaren, som skulle få belöning i paradiset, men den moderna fattigvården betraktades som en börda för samhället.
Därför gällde det att begränsa utgifterna genom att t.ex. skilja ut vilka som verkligen behövde hjälp.
57...
extra arbetsdagar per år fick invånarna i vissa europeiska länder räkna med efter reformationen. På grund av Luther försvann de katolska helgdagarna ur kalendern.
Tidigare hade arbetsåret omfattat 250–260 dagar, men efter reformationen blev det ända upp till 307 dagar långt i en del länder.