År 1520 invaderades Sverige av Kristian II. Den danske kungen avrättade 82 personer ur den svenska adeln, prästerskapet och borgerskapet i en massaker som kommit att kallas Stockholms blodbad.
En av dem som ville hämnas på den blodtörstige danske monarken var Gustav Vasa. Hans far och farbröder hade dödats under Kristian II:s invasion, och hans tre systrar satt fängslade i Köpenhamn.
Gustav Vasa ledde ett uppror mot den danska ockupationsmakten, och snart fick han med större delen av befolkningen på sin sida.
År 1523 utsågs Gustav Vasa till kung i Strängnäs och efter att ha återupprättat Sverige som självständig stat införde kung Gustav Vasa 1527 reformationen.
Reformationen innebar 1544 dödsstöten för nationens katoliker, då man beslutade att vigvatten, rökelse och tillbedjan av helgon inte hörde hemma i den protestantiska kyrkan.
I Rom satt år 1542 påve Paul III och såg med förakt hur reformationen och dess lärjungar av rebelliska protestanter angrep katolicismen från alla sidor i Europa.
Inspirerad av den spanska inkvisitionen, som sedan medeltiden hade dömt och dödat kättare för att de avvikit från katolicismen, inledde Paulus III den så kallade påvliga inkvisitionen i Italien.
Det innebar att protestanter under de följande åren var lovligt villebråd både i Italien och Spanien. Hade man pekats ut som kättare av katoliker, hamnade man ofta i händerna på den katolska kyrkans torterare.
Omkring 300000 anhängare av protestantismen anklagades för kätteri under reformationen och upp till 30000 protestanter avrättades.
Inkvisitionen lyckades kväsa reformationen i Italien och Spanien, men i stora delar av Europa var slaget mot Luthers nya, kätterska tankar förlorat.
När Martin Luther för 500 år sedan spikade upp sina 95 teser på kyrkporten i Wittenberg förändrade hans ord Europa för alltid.
Reformationen banade väg för åtskillnaden mellan kyrka och stat och fick långtgående konsekvenser för statsbildning, politik, uppfostran, utbildning och individens roll i samhället.
Med reformationen blev kristendomen till en angelägenhet mellan Gud och individen – inte mellan individen och kyrkan. Som Martin Luther själv uttryckte det 1523:
”Själen kan och ska ingen råda över, om han inte kan visa den vägen till himlen. Men det kan ingen människa göra, endast Gud alena.”