Shutterstock

Luther förändrade livet i Sverige

Nedlagda kloster, ut med alla helgon och farväl till påven. Efter reformationen förändrades livet och maktbalansen i Sverige – med staten som den stora vinnaren. Kungen lade beslag på kyrkans egendom.

Prästen fick större ansvar

”Alla som krupit ut ur dopet är både präst, biskop och påve”, slog ­Martin Luther fast.

Med det menade han att vem som helst kunde tolka Bibeln och hade ett personligt förhållande till Gud.

Från och med nu skulle en församling själv välja sin präst.

Denne skulle bo i socknen, stifta familj och vara en förebild för alla kristna fäder.

Prästen fick även fler uppgifter utöver att sköta gudstjänsten: Han skulle vårda sjuka, mäkla mellan grälande makar och kontrollera de skolor som växte fram efter reformationen.

Gudstjänsten blev begriplig

Reformationens mest konkreta resultat var en genomgripande förändring av gudstjänsten:

Lutherska präster genomförde gudstjänsten på svenska i stället för på latin, och dessutom kom församlingen närmare Gud genom ett ökat deltagande i de kyrkliga handlingarna.

Nattvarden var ett av de centrala ­träto­ämnena mellan Luther och katolska kyrkan.

Luther förkastade katolikernas bokstavliga tro på att bröd och vin ­förvandlades till Jesu blod och ­lekamen under nattvarden. Han gav denna del av gudstjänsten en mer symbolisk betydelse.

Laurentius Petri blev ­Sveriges förste lutherske ärkebiskop och stod bakom 1571 års kyrkoordning.

© Skara Stifts- och Landsbibliotek

Psalmsång skulle göra det lättare för församlingen att minnas Bibelns budskap, ansåg Luther.

Han bidrog ivrigt till de tusentals psalmer som skrevs efter 1517.

I Sverige utkom redan 1543 Then swenska psalmeboken och 1695 kom den första riks­täckande psalmboken ut.

Vid riksdagen i Västerås 1527 hölls en teologisk debatt i domkyrkan.

© Historisk Bildbyrå

Kungen minskar biskoparnas makt

Nordeuropéerna skulle slita sig till ett evigt liv

I den lutherska kyrkan kunde ingen räkna med frälsning på förhand.

De troendes livsföring kunde dock avgöra om de hörde till de utvalda.

Hårt arbete, självdisciplin och goda gärningar var vägen till Gud, hävdade Luther.

H.A. Brendekilde, 1889

Avgörande var bland annat flit och blygsamhet – dygder som stod i stark kontrast till den katolska kyrkans girighet, som 1517 fick Luther att skriva sina teser.

Den stränga arbetsmoralen gjorde sig gällande bland framför allt kalvinister, och anses av dagens sociologer vara en förutsättning för kapitalismen.

© Foto: Ida Bjurström, Svenska Kyrkan Enköping

Väggmålningar mötte olika öden

Tre katolska traditioner som vägrar dö

Efter reformationen försvann ­kloster, helgon och reliker från ­Sverige. Vissa traditioner dör dock inte ut så lätt. Än i dag firar vi ett antal katolska märkesdagar.

© Shutterstock

Karneval

De uppsluppna fester som föregår påsk­fastan i katolska länder lever i viss mån kvar i form av festivaler eller gatufester, bland annat som ­studentkarnevaler, men saknar i dag alla religiösa kopplingar.

© Shutterstock

Mårtensafton:

Martin av Tours är ett katolskt helgon. Enligt legenden gömde han sig bland en flock gäss för att slippa utses till biskop – men gässen avslöjade honom.

Vi hedrar honom genom att äta gås på mårtensafton den 10 november.

© Shutterstock

Luciatåg

I början av 300-talet tog Lucia mat till förföljda kristna i Siciliens katakomber, där hon tog sig fram med en ljuskrona.

Sankta Lucia brändes på bålet, men hon hyllas den 13 december, när svenska barn klär ut sig och går luciatåg.

Den nya tron krävde att de troende lärde sig läsa

Luthers tanke att varje kristen skulle kunna förkunna Guds ord förutsatte att de troende kunde läsa i Bibeln.

Att gå i skola blev därför viktigt.

När katolicismen styrde låg svenska skolor i klostren och de var förbehållna privilegierade barn. När Gustav Vasa lät stänga klostren fick kungen ta över ­ansvaret för skolorna.

Efter 1571 års kyrkoordning började skolor växa fram i Sverige.

© Shutterstock

I det som kallas 1571 års kyrkoordning ingick även en skolordning, som innebar att städernas borgerskap blev skyldiga att inrätta skrivskolor, räkneskolor, hantverks- och handelsskolor för både pojkar och flickor.

Luthers Lilla katekes syftade till att lära allmogen om Bibelns centrala budskap, och innehöll bland annat Tio Guds bud, Trosbekännelsen, och Herrens bön.

Lilla katekesen hade Luther skrivit på sina resor i Tyskland, då han funnit att invånarna visste mycket mindre om ­Bibeln än han trodde.

Det katolska hånet tog fart, när den tidigare munken Martin Luther gifte sig med en före detta nunna.

© Cornelis van Haarlem, 1591

Celibat är emot Guds vilja

Luther, Calvin och Henrik VIII tog delar av påvens rike

Femtonhundratalet skulle bli en svår tid för den katolska kyrkan.

I Tyskland och de nordiska länderna vände flera furstar och regenter sig mot Martin Luthers lära, medan Englands kung Henrik VIII år 1534 gick i bräschen för en ny, oberoende kyrka – den anglikanska.

I den schweiziska staden Genève genomförde predi-kanten Jean Calvin sin egen reformation.

Hans stränga tolkning av Luthers lära spreds inte enbart i stora delar av Schweiz utan fick även anhängare i Nederländerna och Skottland.

Även i Frankrike spred Calvins idéer sig, men kungamakten ville inte ha något ”tyskt tillstånd” och bekämpade de så kallade hugenotterna.

Martin Luther vigde sitt liv åt reformationen