Prästen fick större ansvar
”Alla som krupit ut ur dopet är både präst, biskop och påve”, slog Martin Luther fast.
Med det menade han att vem som helst kunde tolka Bibeln och hade ett personligt förhållande till Gud.
Från och med nu skulle en församling själv välja sin präst.
Denne skulle bo i socknen, stifta familj och vara en förebild för alla kristna fäder.
Prästen fick även fler uppgifter utöver att sköta gudstjänsten: Han skulle vårda sjuka, mäkla mellan grälande makar och kontrollera de skolor som växte fram efter reformationen.
Gudstjänsten blev begriplig
Reformationens mest konkreta resultat var en genomgripande förändring av gudstjänsten:
Lutherska präster genomförde gudstjänsten på svenska i stället för på latin, och dessutom kom församlingen närmare Gud genom ett ökat deltagande i de kyrkliga handlingarna.
Nattvarden var ett av de centrala trätoämnena mellan Luther och katolska kyrkan.
Luther förkastade katolikernas bokstavliga tro på att bröd och vin förvandlades till Jesu blod och lekamen under nattvarden. Han gav denna del av gudstjänsten en mer symbolisk betydelse.
Psalmsång skulle göra det lättare för församlingen att minnas Bibelns budskap, ansåg Luther.
Han bidrog ivrigt till de tusentals psalmer som skrevs efter 1517.
I Sverige utkom redan 1543 Then swenska psalmeboken och 1695 kom den första rikstäckande psalmboken ut.
Nordeuropéerna skulle slita sig till ett evigt liv
I den lutherska kyrkan kunde ingen räkna med frälsning på förhand.
De troendes livsföring kunde dock avgöra om de hörde till de utvalda.
Avgörande var bland annat flit och blygsamhet – dygder som stod i stark kontrast till den katolska kyrkans girighet, som 1517 fick Luther att skriva sina teser.
Den stränga arbetsmoralen gjorde sig gällande bland framför allt kalvinister, och anses av dagens sociologer vara en förutsättning för kapitalismen.
Den nya tron krävde att de troende lärde sig läsa
Luthers tanke att varje kristen skulle kunna förkunna Guds ord förutsatte att de troende kunde läsa i Bibeln.
Att gå i skola blev därför viktigt.
När katolicismen styrde låg svenska skolor i klostren och de var förbehållna privilegierade barn. När Gustav Vasa lät stänga klostren fick kungen ta över ansvaret för skolorna.
I det som kallas 1571 års kyrkoordning ingick även en skolordning, som innebar att städernas borgerskap blev skyldiga att inrätta skrivskolor, räkneskolor, hantverks- och handelsskolor för både pojkar och flickor.
Luthers Lilla katekes syftade till att lära allmogen om Bibelns centrala budskap, och innehöll bland annat Tio Guds bud, Trosbekännelsen, och Herrens bön.
Lilla katekesen hade Luther skrivit på sina resor i Tyskland, då han funnit att invånarna visste mycket mindre om Bibeln än han trodde.
Luther, Calvin och Henrik VIII tog delar av påvens rike
Femtonhundratalet skulle bli en svår tid för den katolska kyrkan.
I Tyskland och de nordiska länderna vände flera furstar och regenter sig mot Martin Luthers lära, medan Englands kung Henrik VIII år 1534 gick i bräschen för en ny, oberoende kyrka – den anglikanska.
I den schweiziska staden Genève genomförde predi-kanten Jean Calvin sin egen reformation.
Hans stränga tolkning av Luthers lära spreds inte enbart i stora delar av Schweiz utan fick även anhängare i Nederländerna och Skottland.
Även i Frankrike spred Calvins idéer sig, men kungamakten ville inte ha något ”tyskt tillstånd” och bekämpade de så kallade hugenotterna.