Our website does not support Internet Explorer.

To get the best experience on our website and of our content, please use a more modern browser like Edge, Chrome, Safari or similar.

Luther förändrade livet i Sverige

Nedlagda kloster, ut med alla helgon och farväl till påven. Efter reformationen förändrades livet och maktbalansen i Sverige – med staten som den stora vinnaren. Kungen lade beslag på kyrkans egendom.

Shutterstock

Prästen fick större ansvar

”Alla som krupit ut ur dopet är både präst, biskop och påve”, slog ­Martin Luther fast.

Med det menade han att vem som helst kunde tolka Bibeln och hade ett personligt förhållande till Gud.

Från och med nu skulle en församling själv välja sin präst.

Denne skulle bo i socknen, stifta familj och vara en förebild för alla kristna fäder.

Prästen fick även fler uppgifter utöver att sköta gudstjänsten: Han skulle vårda sjuka, mäkla mellan grälande makar och kontrollera de skolor som växte fram efter reformationen.

Gudstjänsten blev begriplig

Reformationens mest konkreta resultat var en genomgripande förändring av gudstjänsten:

Lutherska präster genomförde gudstjänsten på svenska i stället för på latin, och dessutom kom församlingen närmare Gud genom ett ökat deltagande i de kyrkliga handlingarna.

Nattvarden var ett av de centrala ­träto­ämnena mellan Luther och katolska kyrkan.

Luther förkastade katolikernas bokstavliga tro på att bröd och vin ­förvandlades till Jesu blod och ­lekamen under nattvarden. Han gav denna del av gudstjänsten en mer symbolisk betydelse.

Laurentius Petri blev ­Sveriges förste lutherske ärkebiskop och stod bakom 1571 års kyrkoordning.

© Skara Stifts- och Landsbibliotek

Psalmsång skulle göra det lättare för församlingen att minnas Bibelns budskap, ansåg Luther.

Han bidrog ivrigt till de tusentals psalmer som skrevs efter 1517.

I Sverige utkom redan 1543 Then swenska psalmeboken och 1695 kom den första riks­täckande psalmboken ut.

Vid riksdagen i Västerås 1527 hölls en teologisk debatt i domkyrkan.

© Historisk Bildbyrå

Kungen minskar biskoparnas makt

I sin strävan att befästa kungens grepp om landets tillgångar och att bygga upp en statsmakt med starka ekonomiska muskler reducerar Gustav Vasa kyrkans befogenheter och bryter med Rom.

ISverige löper reformationen längs två spår, ett religiöst och ett politiskt.

Luthers tankar och idéer uppmärksammas av flera av kyrkans män, framför allt Olaus Petri.

På 1520-talet var Petri diakon i Strängnäs, där han tillsammans med ärkediako­nen Laurentius Andreæ propagerade för de reformatoriska tankarna.

Andreæ var en av kung Gustav Vasas rådgivare och tillsammans med Olaus Petri översatte han 1526 Nya Testamentet till svenska.

Året därpå, 1527, sammankallade Gustav Vasa en riksdag i Västerås. Syftet med riksdagen var att möta ett uppror i Dalarna, men den kom att markera slutet för den katols­ka kyrkans makt i landet.

Kungen hävdade att rikets problem berodde på brist på pengar och att kyrkans enorma tillgångar skulle tillfalla kronan.

Riksdagen beslutade att kyrkan skulle bistå med medel till kronan, alltså betala ett slags skatt, biskoparnas slott och borgar skulle överföras till kronan, klostren skulle förvaltas av adeln och adeln skulle få tillbaka de gods som kyrkan fått under Karl Knutsson (Bondes) räfst 1454.

Vinnarna efter riksdagen 1527, den så kallade recessen, var adeln och inte minst kungen, som var en stor jordägare.

Långsam övergång

Den katolska kyrkans världsliga makt var bruten i och med 1527 års recess, men kyrkans lära och organisation var i stora delar oförändrad.

Under riksdagen i Västerås 1527 lät kungen arrangera en teologisk debatt mellan Olaus Petri och den katolske teologen Peder Galle, men resultatet av denna är oklart och arbetet med att reformera kyrkan dröjde.

Först 1536 beslutades att mässan skulle hållas på svenska och att kravet på celibat för präster skulle avskaffas.

På riksmötet 1544 förbjöds katolska kyrkans helgondyrkan och själamässor.

Gustav Vasas intresse för kyrkan byggde kanske mer på en strävan att befästa kronans makt över landets tillgångar än på ett intresse för Luthers läror.

Reformarbetet fortsattes av hans söner, som var mer religiöst engagerade.

Under Johan III antogs 1571 års kyrkoordning med regler för kyrkans evangeliska, alltså lutherska, verksamhet. Johan III hade nära kontakter med det katolska Europa och strävade efter ett närmande mellan åskådningarna.

Efter Johans död ställdes saker och ting på sin spets och vid Uppsala möte 1593 bildades en egentlig svensk evangelisk-luthersk kyrka utifrån den Augsburgska bekännelsen, som 1530 blivit alla lutherska kyrkors bekännelseskrift.

Två år senare förbjöd riksdagen i Söderköping katolska gudstjänster, alla katoliker förvisades ur landet, och det sista katolska klostret stängdes.

Nordeuropéerna skulle slita sig till ett evigt liv

I den lutherska kyrkan kunde ingen räkna med frälsning på förhand.

De troendes livsföring kunde dock avgöra om de hörde till de utvalda.

Hårt arbete, självdisciplin och goda gärningar var vägen till Gud, hävdade Luther.

H.A. Brendekilde, 1889

Avgörande var bland annat flit och blygsamhet – dygder som stod i stark kontrast till den katolska kyrkans girighet, som 1517 fick Luther att skriva sina teser.

Den stränga arbetsmoralen gjorde sig gällande bland framför allt kalvinister, och anses av dagens sociologer vara en förutsättning för kapitalismen.

© Foto: Ida Bjurström, Svenska Kyrkan Enköping

Väggmålningar mötte olika öden

Med reformationen följde på framför allt kontinenten en ofta radikal förändring av kyrko­rummet.

Altartavlor och helgonfigurer slängdes ut, och väggarnas målningar av berättelser ur Bibeln och andra religiösa symboler målades över med vit kalkfärg.

I Sverige såg det annorlunda ut. Den luthers­ke ärkebiskopen Laurentius Petri uttryckte i och med 1571 års kyrkoordning ett visst stöd för den kyrkliga konsten och väggmålningar fick därför lov att vara kvar.

I de delar av Sverige som på 1500-talet var danska kalkades målningarna över, och i samband med klassicismen på 1700- och 1800-talet målades väggmålningar över på många håll i landet, vilket förklarar varför många kyrko­rum i dag ändå är vita, trots att de klarade sig undan reformationens vitkalkningar.

Tre katolska traditioner som vägrar dö

Efter reformationen försvann ­kloster, helgon och reliker från ­Sverige. Vissa traditioner dör dock inte ut så lätt. Än i dag firar vi ett antal katolska märkesdagar.

Den nya tron krävde att de troende lärde sig läsa

Luthers tanke att varje kristen skulle kunna förkunna Guds ord förutsatte att de troende kunde läsa i Bibeln.

Att gå i skola blev därför viktigt.

När katolicismen styrde låg svenska skolor i klostren och de var förbehållna privilegierade barn. När Gustav Vasa lät stänga klostren fick kungen ta över ­ansvaret för skolorna.

Efter 1571 års kyrkoordning började skolor växa fram i Sverige.

© Shutterstock

I det som kallas 1571 års kyrkoordning ingick även en skolordning, som innebar att städernas borgerskap blev skyldiga att inrätta skrivskolor, räkneskolor, hantverks- och handelsskolor för både pojkar och flickor.

Luthers Lilla katekes syftade till att lära allmogen om Bibelns centrala budskap, och innehöll bland annat Tio Guds bud, Trosbekännelsen, och Herrens bön.

Lilla katekesen hade Luther skrivit på sina resor i Tyskland, då han funnit att invånarna visste mycket mindre om ­Bibeln än han trodde.

Det katolska hånet tog fart, när den tidigare munken Martin Luther gifte sig med en före detta nunna.

© Cornelis van Haarlem, 1591

Celibat är emot Guds vilja

När Luther lusläste Bibeln upptäckte han att den inte med ett enda ord nämner nunnor eller munkar. Upptäckten fick stor betydelse för honom.

”En kvinna kan inte kontrollera sig själv fullständigt. Gud skapade hennes kropp för att hon ska kunna vara med en man och bilda familj”. Så skrev Luther 1524 till tre tvivlande nunnor – medan han var munk.

Luther hade inga planer på att gifta sig. Han var orolig för att äktenskapet skulle hålla honom borta från hans stora uppgift och möjligen framställa honom i ett dåligt sken.

Den katolska kyrkan reagerade med oerhörd ilska, när tidigare munkar och ­nunnor bröt sina kyskhetslöften.

Sakta men säkert övertygade Luther dock sig själv om att även han måste leva enligt reformationens lära. Till hustru tog han Katharina von Bora – den nunna som han hjälpt att fly.

Luther var inte förälskad, men känslorna växte fram hos de nygifta makarna. Medan Katharina fann ­lyckan, hade de rättrogna nunnor som stannade kvar på klostren det svårt.

I reformerade områden i Tyskland kastades nunnor och ­munkar ut ur klostren.

I Sverige skedde övergången långsammare, och Vadstena kloster stängdes till exempel först 1595.

Luther, Calvin och Henrik VIII tog delar av påvens rike

Femtonhundratalet skulle bli en svår tid för den katolska kyrkan.

I Tyskland och de nordiska länderna vände flera furstar och regenter sig mot Martin Luthers lära, medan Englands kung Henrik VIII år 1534 gick i bräschen för en ny, oberoende kyrka – den anglikanska.

I den schweiziska staden Genève genomförde predi-kanten Jean Calvin sin egen reformation.

Hans stränga tolkning av Luthers lära spreds inte enbart i stora delar av Schweiz utan fick även anhängare i Nederländerna och Skottland.

Även i Frankrike spred Calvins idéer sig, men kungamakten ville inte ha något ”tyskt tillstånd” och bekämpade de så kallade hugenotterna.

Martin Luther vigde sitt liv åt reformationen

  • 1525

    Efter ett liv som ungkarl beslutar den 42-årige Luther sig för att gifta sig med Katharina von Bora (26). Paret får fem barn som överlever.

  • 1526-28

    Luther reser runt till sina församlingar för att stärka deras tro. Hans kyrka har fått fäste i fem furstendömen och fjorton fria städer.

  • 1529

    Reformatorn skriver Stora kate-kesen, som ska vägleda prästerna i hur de ska ­förkunna evangeliet.

  • 1534

    Luther ger ut Bibeln på tyska. Han använder ett enkelt språk och har uppfunnit nya ord och uttryck som ”elddop” och ”ulv i fårakläder”.

  • 1545

    Sista föreläsningen på universitetet i Wittenberg. De senaste åren har hans inflytande över ­reformationen minskat.

  • 1546

    Luther har dåligt hjärta och dör under en resa som 62-åring. Katharina får inte ärva hans egendom, utan lever i armod till sin död 1552.

Läs också:

Reformationen

Luthers tankar satte Tyskland i brand

13 minuter
Reformationen

Martin Luther: Upprörd munk attackerade påven

16 minuter
Reformationen

Sex anledningar till Luthers framgång

4 minuter

Logga in

Ogiltig e-postadress
Lösenord behövs
Visa Dölj

Redan prenumerant? Prenumererar du redan på tidningen? Klicka här

Ny användare? Få åtkomst nu!

Nollställ lösenord.

Skriv in din e-postadress, så skickar vi anvisningar om hur du återställer ditt lösenord.
Ogiltig e-postadress

Kontrollera din e-post

Vi har skickat ett e-postmeddelande till med instruktioner om hur du återställer ditt lösenord. Kontrollera ditt skräppostfilter om meddelandet inte har kommit.

Uppge nytt lösenord.

Skriv in ett nytt lösenord. Lösenordet måste ha minst 6 tecken. När du har upprättat ditt lösenord blir du ombedd att logga in.

Lösenord behövs
Visa Dölj