Prästen fick större ansvar
”Alla som krupit ut ur dopet är både präst, biskop och påve”, slog Martin Luther fast.
Med det menade han att vem som helst kunde tolka Bibeln och hade ett personligt förhållande till Gud.
Från och med nu skulle en församling själv välja sin präst.
Denne skulle bo i socknen, stifta familj och vara en förebild för alla kristna fäder.
Prästen fick även fler uppgifter utöver att sköta gudstjänsten: Han skulle vårda sjuka, mäkla mellan grälande makar och kontrollera de skolor som växte fram efter reformationen.
Gudstjänsten blev begriplig
Reformationens mest konkreta resultat var en genomgripande förändring av gudstjänsten:
Lutherska präster genomförde gudstjänsten på svenska i stället för på latin, och dessutom kom församlingen närmare Gud genom ett ökat deltagande i de kyrkliga handlingarna.
Nattvarden var ett av de centrala trätoämnena mellan Luther och katolska kyrkan.
Luther förkastade katolikernas bokstavliga tro på att bröd och vin förvandlades till Jesu blod och lekamen under nattvarden. Han gav denna del av gudstjänsten en mer symbolisk betydelse.
Laurentius Petri blev Sveriges förste lutherske ärkebiskop och stod bakom 1571 års kyrkoordning.
Psalmsång skulle göra det lättare för församlingen att minnas Bibelns budskap, ansåg Luther.
Han bidrog ivrigt till de tusentals psalmer som skrevs efter 1517.
I Sverige utkom redan 1543 Then swenska psalmeboken och 1695 kom den första rikstäckande psalmboken ut.
Vid riksdagen i Västerås 1527 hölls en teologisk debatt i domkyrkan.
Kungen minskar biskoparnas makt
I sin strävan att befästa kungens grepp om landets tillgångar och att bygga upp en statsmakt med starka ekonomiska muskler reducerar Gustav Vasa kyrkans befogenheter och bryter med Rom.
ISverige löper reformationen längs två spår, ett religiöst och ett politiskt.
Luthers tankar och idéer uppmärksammas av flera av kyrkans män, framför allt Olaus Petri.
På 1520-talet var Petri diakon i Strängnäs, där han tillsammans med ärkediakonen Laurentius Andreæ propagerade för de reformatoriska tankarna.
Andreæ var en av kung Gustav Vasas rådgivare och tillsammans med Olaus Petri översatte han 1526 Nya Testamentet till svenska.
Året därpå, 1527, sammankallade Gustav Vasa en riksdag i Västerås. Syftet med riksdagen var att möta ett uppror i Dalarna, men den kom att markera slutet för den katolska kyrkans makt i landet.
Kungen hävdade att rikets problem berodde på brist på pengar och att kyrkans enorma tillgångar skulle tillfalla kronan.
Riksdagen beslutade att kyrkan skulle bistå med medel till kronan, alltså betala ett slags skatt, biskoparnas slott och borgar skulle överföras till kronan, klostren skulle förvaltas av adeln och adeln skulle få tillbaka de gods som kyrkan fått under Karl Knutsson (Bondes) räfst 1454.
Vinnarna efter riksdagen 1527, den så kallade recessen, var adeln och inte minst kungen, som var en stor jordägare.
Långsam övergång
Den katolska kyrkans världsliga makt var bruten i och med 1527 års recess, men kyrkans lära och organisation var i stora delar oförändrad.
Under riksdagen i Västerås 1527 lät kungen arrangera en teologisk debatt mellan Olaus Petri och den katolske teologen Peder Galle, men resultatet av denna är oklart och arbetet med att reformera kyrkan dröjde.
Först 1536 beslutades att mässan skulle hållas på svenska och att kravet på celibat för präster skulle avskaffas.
På riksmötet 1544 förbjöds katolska kyrkans helgondyrkan och själamässor.
Gustav Vasas intresse för kyrkan byggde kanske mer på en strävan att befästa kronans makt över landets tillgångar än på ett intresse för Luthers läror.
Reformarbetet fortsattes av hans söner, som var mer religiöst engagerade.
Under Johan III antogs 1571 års kyrkoordning med regler för kyrkans evangeliska, alltså lutherska, verksamhet. Johan III hade nära kontakter med det katolska Europa och strävade efter ett närmande mellan åskådningarna.
Efter Johans död ställdes saker och ting på sin spets och vid Uppsala möte 1593 bildades en egentlig svensk evangelisk-luthersk kyrka utifrån den Augsburgska bekännelsen, som 1530 blivit alla lutherska kyrkors bekännelseskrift.
Två år senare förbjöd riksdagen i Söderköping katolska gudstjänster, alla katoliker förvisades ur landet, och det sista katolska klostret stängdes.
Nordeuropéerna skulle slita sig till ett evigt liv
I den lutherska kyrkan kunde ingen räkna med frälsning på förhand.
De troendes livsföring kunde dock avgöra om de hörde till de utvalda.
Avgörande var bland annat flit och blygsamhet – dygder som stod i stark kontrast till den katolska kyrkans girighet, som 1517 fick Luther att skriva sina teser.
Den stränga arbetsmoralen gjorde sig gällande bland framför allt kalvinister, och anses av dagens sociologer vara en förutsättning för kapitalismen.
Väggmålningar mötte olika öden
Med reformationen följde på framför allt kontinenten en ofta radikal förändring av kyrkorummet.
Altartavlor och helgonfigurer slängdes ut, och väggarnas målningar av berättelser ur Bibeln och andra religiösa symboler målades över med vit kalkfärg.
I Sverige såg det annorlunda ut. Den lutherske ärkebiskopen Laurentius Petri uttryckte i och med 1571 års kyrkoordning ett visst stöd för den kyrkliga konsten och väggmålningar fick därför lov att vara kvar.
I de delar av Sverige som på 1500-talet var danska kalkades målningarna över, och i samband med klassicismen på 1700- och 1800-talet målades väggmålningar över på många håll i landet, vilket förklarar varför många kyrkorum i dag ändå är vita, trots att de klarade sig undan reformationens vitkalkningar.
Den nya tron krävde att de troende lärde sig läsa
Luthers tanke att varje kristen skulle kunna förkunna Guds ord förutsatte att de troende kunde läsa i Bibeln.
Att gå i skola blev därför viktigt.
När katolicismen styrde låg svenska skolor i klostren och de var förbehållna privilegierade barn. När Gustav Vasa lät stänga klostren fick kungen ta över ansvaret för skolorna.
Efter 1571 års kyrkoordning började skolor växa fram i Sverige.
I det som kallas 1571 års kyrkoordning ingick även en skolordning, som innebar att städernas borgerskap blev skyldiga att inrätta skrivskolor, räkneskolor, hantverks- och handelsskolor för både pojkar och flickor.
Luthers Lilla katekes syftade till att lära allmogen om Bibelns centrala budskap, och innehöll bland annat Tio Guds bud, Trosbekännelsen, och Herrens bön.
Lilla katekesen hade Luther skrivit på sina resor i Tyskland, då han funnit att invånarna visste mycket mindre om Bibeln än han trodde.
Det katolska hånet tog fart, när den tidigare munken Martin Luther gifte sig med en före detta nunna.
Celibat är emot Guds vilja
När Luther lusläste Bibeln upptäckte han att den inte med ett enda ord nämner nunnor eller munkar. Upptäckten fick stor betydelse för honom.
”En kvinna kan inte kontrollera sig själv fullständigt. Gud skapade hennes kropp för att hon ska kunna vara med en man och bilda familj”. Så skrev Luther 1524 till tre tvivlande nunnor – medan han var munk.
Luther hade inga planer på att gifta sig. Han var orolig för att äktenskapet skulle hålla honom borta från hans stora uppgift och möjligen framställa honom i ett dåligt sken.
Den katolska kyrkan reagerade med oerhörd ilska, när tidigare munkar och nunnor bröt sina kyskhetslöften.
Sakta men säkert övertygade Luther dock sig själv om att även han måste leva enligt reformationens lära. Till hustru tog han Katharina von Bora – den nunna som han hjälpt att fly.
Luther var inte förälskad, men känslorna växte fram hos de nygifta makarna. Medan Katharina fann lyckan, hade de rättrogna nunnor som stannade kvar på klostren det svårt.
I reformerade områden i Tyskland kastades nunnor och munkar ut ur klostren.
I Sverige skedde övergången långsammare, och Vadstena kloster stängdes till exempel först 1595.
Luther, Calvin och Henrik VIII tog delar av påvens rike
Femtonhundratalet skulle bli en svår tid för den katolska kyrkan.
I Tyskland och de nordiska länderna vände flera furstar och regenter sig mot Martin Luthers lära, medan Englands kung Henrik VIII år 1534 gick i bräschen för en ny, oberoende kyrka – den anglikanska.
I den schweiziska staden Genève genomförde predi-kanten Jean Calvin sin egen reformation.
Hans stränga tolkning av Luthers lära spreds inte enbart i stora delar av Schweiz utan fick även anhängare i Nederländerna och Skottland.
Även i Frankrike spred Calvins idéer sig, men kungamakten ville inte ha något ”tyskt tillstånd” och bekämpade de så kallade hugenotterna.
