Ett antal hebreiska och arameiska texter utgör Gamla Testamentet, som skrevs under en period av omkring tusen år från cirka 1200 till 200 före Kristus.
Vid dateringen av texterna har forskarna både utgått från historiska referenser i innehållet och språkliga särdrag.
Vilka författarna var kan historikerna dock inte slå fast med säkerhet, men variationer i språket och strukturen i texterna avslöjar att skrifterna skapades av ett flertal personer eller grupper.
Gamla Testamentet utgör första delen av den kristna Bibeln och bygger på den hebreiska Bibeln, Tanakh.
De heliga skrifterna innehåller bland annat lagtexter, historiska berättelser, myter, psalmer och filosofi.
Texterna kan sägas vara ett arkiv över det judiska folkets historia.
Beteckningen Gamla Testamentet användes första gången av kristna lärda på 100-talet efter Kristus för att skilja mellan de gamla, judiska skrifterna och kristendomens nya (Nya Testamentet).