Hinduismen är världens tredje största religion när det gäller antalet anhängare, näst efter islam och kristendomen.
Hinduismen nämns därför alltid som en av de fem världsreligionerna, tillsammans med islam, judendom, kristendom och buddhism.
Bortsett från sin storlek har hinduismen dock inte mycket gemensamt med de andra världsreligionerna.
Här kan du få veta mer om hinduismens religiösa sedvänjor och lära känna åtta av de viktigaste hinduiska gudarna.
En mångfaldig religion
En liten del av Indiens cirka 1,4 miljarder invånare.
Medan kristna och muslimer runt om i världen tror på samma gud, läser samma bok och deltar i samma ritualer, är hinduer bundna snarare av etnicitet än av religiös praxis.
Det finns nämligen inga universella ritualer och dogmer inom hinduismen, precis som det inte finns någon enskild gud eller grundare av religionen.
Hinduismen är en mångsidig religion med många olika gudar, ritualer och trosuppfattningar. Gemensamt för dem är att de har sitt ursprung i de gamla vediska skrifterna.
Vedatexterna och upanishaderna har varit särskilt viktiga.
Vedatexerna och upanishaderna presenterar viktiga hinduiska trosuppfattningar i livfulla berättelser om världens början och slut, gudarnas vrede och straff samt människornas roll i det kaos som de föds in i.
Karma, samsara och moksha: Den hinduiska vägen till frälsning
Inom hinduismen älskar man färger. Det speglas ofta i religionens tempel. Här i Tamil Nadu i södra Indien.
De mest centrala inslagen i hinduismen är föreställningarna om samsara och karma.
Hinduismen tror på återfödelse eller reinkarnation som en del av det livshjul som kallas samsara. Detta eviga kretslopp av återfödelser fortsätter så länge själen, atman, lever i okunnighet.
Återfödelserna varierar i rang och status beroende på ens karma. Därför är det inte oviktigt hur man beter sig i detta liv.
Genom att göra goda gärningar kan man bygga upp karma som kan hjälpa själen till en bättre återfödelse.
Den ultimata förlösningen eller frigörelsen från samsara kallas inom hinduismen för moksha. Då förenas man med världssjälen, eller världsalltet, brahman.
Hur utövas hinduism?
Ritualer spelar en viktig roll inom hinduismen och det finns många olika ritualer: Meditation, bön, yoga, recitation av religiösa texter och dagliga offergåvor är bara några av de många ritualer som förekommer inom hinduismen.
Puja utförs dagligen
Till de viktigaste ritualerna hör de dagliga offren.
Redan i de vediska skrifterna infördes offerritualen, och i lärodikten Bhagavadgita, som ingår i eposet Mahabharata, är offerritualen en religiös plikt.
De dagliga offren kallas också puja och består av offergåvor till gudar, vanligtvis representerade av en staty eller bild av en gudom. Offret kan till exempel bestå av rökelse och blommor.
Pujaritualer kan utföras både hemma och i ett tempel. Det viktigaste är att guden behandlas som en hedersgäst. Därför är det också vanligt att man anpassar sina offergåvor till den enskilda gudens önskemål.
Färgglada fester till gudarnas ära
Förutom offerritualer finns det många festliga tillfällen inom hinduismen, då specifika gudar firas.
Guden Shiva firas till exempel på den årliga festdagen Maha Shivaratri, medan guden Krishnas födelsedag firas på Krishna Janmashtami.
Dessutom hålls ljusfestivalen Diwali varje år i oktober och november. I samband med denna festival dekorerar människor traditionellt sina hem med mängder av lampor, vilket är anledningen till att Diwali också kallas lampornas fest.
Ljusen är till ära för gudinnan Lakshmi, som sägs ge lycka under det kommande året till dem som har dekorerat sina hem fint och varit goda hinduer under det gångna året.
Övergångsritualer inom hinduismen
Liksom i de flesta andra religioner finns det inom hinduismen ett antal övergångsritualer. Dessa kallas samskara och markerar en persons liv från födelse till död.
En del av dessa övergångsritualer är barndomsritualer. Syftet med dessa ritualer är att rena barnet och markera den nya fas som barnet går in i.
Barndomens övergångsritualer kan till exempel bestå av att recitera mantran vid barnets födelse, kronrakning när barnet är några år gammalt eller att göra hål i öronen på barnet.
Förutom barndomsritualer finns det också övergångsritualer i samband med utbildning, bröllop och begravningar. Gemensamt för dessa övergångsritualer är att man reciterar mantran från de religiösa skrifterna.
Nedtecknade av arierna
Arier är ett laddat ord efter Hitlers och Nazitysklands missbruk av begreppet och folkslaget. I detta litografiska tryck från cirka 1910 från ”Hutchinsons History of the Nations” beskrivs ariernas intåg i Indien. Arierna skildas här inte som övermänniskor som hos nazisterna, utan snarare som stökiga vildar, vilket även det säkert är historiskt felaktigt.
Hinduismen bygger på de vediska skrifterna, som härrör från perioden 1500–500 före Kristus. Skrifterna nedtecknades av det indoeuropeiska folket arierna. De beskriver den vediska religionens trosuppfattningar, som dominerade Indusdalen under denna period.
Arierna var ett stamfolk som bosatte sig i Indusdalen omkring 1500–1000 före Kristus. De var jordbrukare och boskapsnomader och dyrkade i stor utsträckning de gudar som var förknippade med naturen.
De religiösa skrifter som de producerade berättar om skapelsen, offerritualer och gudar inom vedisk religion.
Purushahymnen introducerade kastsystemet
En av de viktigaste texterna inom den vediska religionen är Purushahymnen, som nedtecknades omkring 1500–500 före Kristus.
Hymnen är en skapelsemyt som förklarar hur forntida gudar offrade urmänniskan Purusha och skapade världen genom detta offer.
Det är också i denna text som kastsystemet, som delar in hinduerna i olika kaster, introduceras. Enligt kastsystemet tillhör hinduer från födseln en av följande kaster:
- Prästkasten (brahminer)
- Krigarkasten (kshatriyas)
- Köpmannakasten (vaishyas)
- Tjänarkasten (shudras)
Kasterna är rangordnade efter renhet och status i en hierarki, där prästkasten är den mest privilegierade.
Förutom de fyra kasterna finns det även kastlösa (daliter). Trots att det sedan 1950 är olagligt i Indien att diskriminera människor på grund av deras kasttillhörighet är kastsystemet fortfarande djupt rotat i den indiska kulturen.
Rituella bad i floden Ganges för att tvätta bort synder är fortfarande en central del av hinduismen.
När uppstod hinduismen?
Eftersom hinduismen inte har någon enskild grundare är det svårt att säga exakt när hinduismen uppstod.
Många anser dock att det är den äldsta religionen i världen, eftersom hinduismen bygger på nästan 4 000 år gamla skrifter.
Flytande övergång från vedisk religion till hinduism
Övergången från vedisk religion till hinduismen är flytande, men från omkring 400 före Kristus började människor tro på personliga gudar som Shiva och Vishnu, vilket innebar ett skifte i det religiösa landskapet.
Under Guptadynastin, som styrde norra Indien under perioden 320–550 efter Kristus, blev hinduismen den dominerande religionen i regionen.
Den klassiska hinduismen som blomstrade under denna period formades av tron på personliga gudar och vidareutvecklingen av begreppet dharma i den religiösa skriften Bhagavadgita.
Dharma beskriver de religiösa plikter som en rättoende hindu bör följa. Dessa uppgifter varierar beroende på kast, kön och livssituation.
Hur många gudar finns det inom hinduismen?
Hinduiska gudafigurer på tempel i Sri Lanka.
Du kanske har hört talas om Brahma som skapar, Vishnu som upprätthåller och Shiva som förstör. Dessa tre hinduiska gudar står var och en för sin del av skapandet av världen och bildar tillsammans ”trimurti”, som betyder ”de tre formerna”.
Men de tre skapelsegudarna är långt ifrån de enda hinduiska gudarna. Det finns otaliga gudar, var och en med sin komplexa personlighet.
Medan de vediska skrifterna nämner 33 gudar, har antalet på andra ställen beskrivits som ”330 miljoner” eller, med andra ord, ”oändligt”.
Här är emellertid åtta av de viktigaste hinduiska gudarna.
Åtta viktiga hinduiska gudar
Brahma
- Karaktärsdrag: Brahma avbildas ofta som en skäggig man med fyra huvuden.
- Egenskaper: Brahma står för den skapande och upprätthållande kraften i världen och är en av de tre gudar som tillsammans utgör trimurti.
- Firande: Trots att Brahma är en skapelsegud firas han sällan. Detta beror på att det finns mycket få hinduiska sekter som specifikt dyrkar Brahma.
Vishnu
- Karaktärsdrag: Vishnu avbildas ofta med blå hud, fyra armar och en mängd juveler och blommor runt omkring sig. Vishnus fru är Lakshmi.
- Egenskaper: Av de tre gudar som utgör trimurti är Vishnu den upprätthållande. Vishnu är fredsälskande och representerar ordning, rättvisa och sanning.
- Festivaler: Vishnu är också en hinduisk festival som markerar den första dagen av det astronomiska året. Den dagen firas både Vishnu och hans avatar Krishna.
Shiva
- Karaktärsdrag: Shiva avbildas ofta dansande med en trumma eller en treudd i en av sina fyra händer. Shivas hustru är Durga.
- Egenskaper: Shiva är en av de tre gudar som tillsammans utgör trimurti. Även om Shiva står för död och förstörelse, tillskrivs guden också regenerativa krafter.
- Firande: Trots Shivas destruktiva roll firas han ofta. Shiva hedras faktiskt varje månad vid Shivaratri och en gång om året vid Maha Shivaratri
Durga
- Karaktärsdrag: Durga kallas också Parvati och avbildas ofta ridande på ett tigerliknande kattdjur och med vapen i alla åtta händerna. Durgas make är Shiva.
- Egenskaper: Durga är känd som en gudinna som skyddar de rättfärdiga och bekämpar det onda.
- Festligheter: Varje år hedras Durga för sin seger över demonen Mahishasur vid Durga Puja-festivalen.
Lakshmi
- Karaktärsdrag: Lakshmi avbildas med fyra armar och sittande eller stående på en rosa lotusblomma. Lakshmis make är Vishnu.
- Egenskaper: Lakshmi kommer från ordet ”laksya”, som på sanskrit betyder ”mål”, vilket stämmer väl med att Lakshmi är välståndets och framstegets gudinna.
- Festligheter: Lakshmi firas varje år med ljusfestivalen Diwali.
Saraswati
- Karaktärsdrag: Saraswati avbildas med fyra armar och spelar ofta ett musikinstrument som kallas veena.
- Egenskaper: Saraswati är konstens, visdomens och musikens gudinna. Hon är dotter till Shiva och Durga och moder till de vediska skrifterna.
- Fester: Under Saraswati Puja, vanligtvis i januari eller februari, hedrar hinduerna Saraswati genom att placera böcker vid hennes staty.
Krishna
- Karaktärsdrag: Krishna avbildas ofta med blå hud och spelande en förförisk flöjt.
- Egenskaper: Krishna är kärlekens och medkänslans gud och en av Vishnus avatarer. Krishna nämns också flera gånger i den religiösa texten Bhagavadgita.
- Festligheter: Krishna firas både tillsammans med Vishnu vid Vishnus vårfest och på sin egen födelsedag vid Krishna Janmashtami.
Ganesha
- Karaktärsdrag: Ganesha är son till Shiva och Parvati och avbildas alltid med elefanthuvud.
- Egenskaper: Ganesha är guden för framgång, kunskap och välstånd, vilket gör honom till en av de populäraste hinduiska gudarna.
- Hyllningar: Ganesha hedras varje år vid festivalen Ganesh Chaturhi, då hinduerna firar den dag då Ganesha föddes.
Sex fakta om hinduismen
På bilden syns hur Indus flyter ihop med floden Zanskar på indisk mark.
Vad är hinduismen?
Indusfloden
Hinduismen är en religion som främst förknippas med Indien. Ordet ”hindu” hänvisar till floden Indus, som rinner genom Tibet, Indien och Pakistan innan den mynnar ut i Arabiska havet vid den pakistanska staden Karachi.
En miljard hinduer
Det finns cirka en miljard hinduer i världen, vilket motsvarar 15 procent av världens befolkning. 94 procent av hinduerna bor i Indien.
Polyteistisk religion
Hinduismen har många gudar och kallas därför ofta för en polyteistisk religion, till skillnad från de monoteistiska religionerna islam, judendom och kristendom.
Vediska skrifter
Hinduismens grundstenar kommer från de vediska skrifterna, av vilka en del kan härledas till omkring 1500 före Kristus, vilket gör hinduismen till världens äldsta religion.
Heliga epos
Förutom på de vediska skrifterna bygger hinduismen på de heliga eposen Mahabharata och Ramayana.
Sanskrit
Sanskrit är hinduismens heliga språk och alla religiösa skrifter skrevs ursprungligen på sanskrit.
