Chanukka är en judisk högtid, som sträcker sig över åtta dagar. Högtiden firas vid tiden för den kristna julen, och därför kallas den ibland för ”den judiska julen”.
Det var först under 1900-talet som chanukka på allvar blev en vanlig tradition bland judar.
Läs mer om den historiska bakgrunden till den populära högtiden här.
Vad är chanukka?
Chanukka har sina rötter i ett förmodat mirakel, som inträffade i samband med återinvigningen av judarnas tempel i Jerusalem år 164 före Kristus.
En gång i tiden var chanukka en ganska blygsam högtid, som under åtta vinterdagar firades med daglig ljuständning. Högtiden kallades därför för en ”vinterljusfest”.
I modern tid har traditionerna kring chanukka ökat i omfattning, och nya seder kring mat, presenter och pynt har tillkommit. Bland västerländska judar är chanukka den högtid som de flesta anstränger sig för att fira.
Den historiska bakgrunden: Mackabéernas uppror
Bakgrunden till chanukka är komplex och har sina rötter i en maktkamp som utkämpades i Judeen och Jerusalem under det andra århundradet före Kristus.
Berättelsen om chanukka kan delas upp i fyra delar:
- 1. Anticohos IV:s erövring av Jerusalem
- 2. Förbud mot judiska symboler och sedvänjor
- 3. Judiskt upprpr med prästen Judas Mackabaios i spetsen
- 4. Ljusmiraklet i templet
Det hela började, när den judisk-hellenistiske kungen Antiochos IV, som härskade över det seleukidiska riket från 175 till 164 före Kristus, år 168 före Kristus erövrade Judeen och Jerusalem och gjorde landet och staden till en del av sitt rike.
Antiochos lade ner mycket kraft och använde en del brutala metoder för att sprida tron på de grekiska gudarna hos den judiska befolkningen.
Som en del av projektet gjorde han till exempel omskärelse av gossebarn olaglig, och han förbjöd judarna att hålla sabbaten helig. Det judiska templet i Jerusalem gjorde han dessutom om till en helgedom för den grekiske guden Zeus.
Jerusalem erövras av Antiochos IV. Teckning av nederländske Jan Luyken från 1690.
Antiochos IV:s framfart ledde till ett omfattande missnöje bland områdets judar, och de samlades i en upprorsrörelse under ledning av prästen Judas Mackabaios.
När den judiska nationalistiska gruppen, som kallade sig mackabéer, år 166 före Kristus hade besegrat Antiochos IV:s styrkor, var nästa mål att förstöra Jerusalems nya hellenistiska helgedomar, som judarna betraktade som hedniska.
När det var utfört kunde judarna ägna sig åt att återinviga templet.
Miraklet i templet i Jerusalem
Det var i samband med det som det inträffade något ovanligt, som chockade de judiska soldaterna.
På altaret i templet i Jerusalem stod en viktig sjuarmad tempelljusstake (en menora). Ljuset i denna ljusstake skulle enligt traditionen brinna för evigt. Det kommer sig av att en evig låga är en central symbol inom judendomen. Lågan representerar Guds närvaro.
När de judiska soldaterna vid återinvigningen av templet i Jerusalem år 164 före Kristus kontrollerade hur mycket olja som var kvar, blev de bestörta. Det fanns inte mer olja än att det skulle räcka en enda dag.
Eftersom det var en omständlig och tidskrävande process att införskaffa ny, renad olja, skulle det dröja åtta dagar, innan de skulle ha tillräckligt med olja för att tända ljusstaken igen.
Till deras stora förvåning brann ljuset i menoran – trots den begränsade mängden olja – i alla de åtta dagarna.
Därför är olja och ljus en viktig del av högtiden chanukka, och därför firas högtiden i åtta dagar.
Mackabeerböckerna
Mackabéernas uppror och seger över Antiochos beskrivs inte i Gamla Testamentet som vi känner det i dag.
En berättelse om upproret ingår emellertid i Mackabeerböckerna, som beskriver händelser under de två århundradena före Kristi födelse.
De tidigaste kända versionerna av Mackabeerböckerna är på grekiska. Här i en engelsk översättning.
Mackabeerböckerna tillhör de så kallade apokryfiska skrifterna, som inte ingår i Gamla Testamentet.
Religionshistoriker pekar på att de sannolikt skrevs på hebreiska, trots att de förekommer endast i en grekisk översättning.
Böckerna består av fyra band. Första, andra och fjärde bandet har samma tema och handlar om Antiochos IV:s kamp mot judendomen samt om den judiska motståndskampen.
Chanukka-ljusstaken
Sju, åtta eller nio armar?
Menora – tempelljusstaken
Den sjuarmade staken är menoran, som stod i templet i Jerusalem och därför även kallas för tempelljusstaken.
Efter att romarna förstört templet i Jerusalem år 70 försvann den som symbol från judendomen. I Talmud (judiska lagtexter från efterbiblisk tid, red.) står det att det inte är lagligt att ha en ljusstake med sju armar, som liknar den som stod i templet.
När staten Israel grundades 1948 utlystes det en tävling om hur nationens officiella emblem skulle se ut. Bröderna Gabriel och Maxim Shamirs design med menoran som centralt element valdes.
Trots det är den sjuarmade menoran inte särskilt utbredd i judiska hem.
Chanukkastaken
Den åttaarmade ljusstaken används under chanukka. Den har en extra, nionde arm, som kallas ”tjänaren”, som inte räknas, eftersom den används för att tända de andra ljusen.
Ljusen ska tändas på ett specifikt sätt under chanukka. Första dagen tänds ett ljus, andra dagen tänds två ljus, och åttonde dagen tänds alla ljusen. De ska tändas från höger till vänster.
Ljuständandet påminner om den kristna adventstraditionen.
När infaller chanukka?
Chanukka infaller vid olika tidpunkter varje år, precis som påsken för kristna och ramadan för muslimer.
Återinvigningen av templet ägde rum den 25:e i den judiska månaden kislev, och firandet av chanukka inleds det datumet.
Att förstå logiken i datumen för chanukka kan vara en utmaning. Det beror på att den judiska kalendern skiljer sig från det system som tillämpas i större delen av världen.
Chanukka infaller under den nionde judiska månaden kislev.
Den vanligaste kalendern i världen, den gregorianska, följer jordens rotation runt solen, medan den hebreiska kalendern följer månens kretslopp runt jorden.
Det tar precis 29 dagar, 12 timmar, 44 minuter och 3,5 sekunder för månen att kretsa runt jorden. Därför sker det över tid en förskjutning av årets längd i förhållande till solåret.
Om man inte gjorde något skulle de enskilda judiska högtiderna infalla under olika årstider.
Därför tillfogas en trettonde månad vartannat eller vart tredje år för att jämna ut skillnaden.
Ett år i den judiska kalendern kan vara mellan 353 och 385 dagar. Det betyder att chanukka kan infalla i november, december eller januari.
Chanukka infaller ofta runt julen, och det är ett av skälen till att högtiden ofta beskrivs som ”den judiska julen”.
Traditioner under chanukka
Fram till 1800-talet var chanukka inte någon särskilt viktig tradition för judarna, och det var många som hoppade över firandet av ljusfesten.
I och med att julen tog allt större plats bland den kristna delen av befolkningen i bland annat USA, blev en del rabbiner nervösa för att de judiska församlingarna skulle bländas av julens många traditioner.
Det bidrog till att traditionerna kring chanukka utvidgades, så att den blev mer intressant och lockande.
Den inflytelserika rabbinen Menachem Mendel Schneerson uppmanade 1973 sina trosfränder att tända chanukkaljusstaken i sina hem och gav därmed traditionen skjuts.
Året därpå tändes en chanukkastake intill Liberty Bell i Philadelphia, och den typen av offentligt ljuständande under chanukka har sedan dess spridit sig till många andra städer.
Det har bidragit till att göra chanukka till den populäraste högtiden bland västerländska judar.
Chanukka har – liksom julen – utvecklats till en konsumtionsfest. I större judiska städer ökar antalet företeelser som förknippas med chanukka. Lokala, judiska medier fylls av erbjudanden och reklam för kläder, pynt till hemmet och matvaror inför chanukka.
I en del länder, där den kristna befolkningen utgör majoriteten, har jultraditionerna influererat channuka, så att man i en del familjer ger varandra presenter och pyntar hemmet.
Dreidel
Vid chanukka är ett traditionellt spel med en snurra vanligt bland både barn och vuxna. Snurran,som kallas dreidel (på heberiska: sevinon), pryds av bokstäverna nun, gimel, hay och shin på de fyra sidorna.
De judiska bokstäverna bildar meningen: ”Här inträffade ett stort mirakel”.
I Israel bildar bokstäverna på snurran meningen ”Ett stort mirakel inträffade här”.
Bokstäverna på dreideln hänvisar till det mirakel som judarna firar under chanukka.
Insatserna i spelet utgörs ofta av chokladpengar i silver- eller guldpapper. De har också en särskild historia. Godiset är nämligen en tolkning av en tradition från antiken, då föräldrar gav sina barn pengar, så kallad chanukka-gelt.
En del judar håller fast vid traditionen och ger penninggåvor under chanukka. Meningen är att barnen ska ge en del av pengarna till fattiga. På så sätt lär sig barnen om den viktiga judiska traditionen kring välgörenhet.
Mattraditioner – Olja på bordet
Latkes
Under chanukka äter man av tradition latkes, som är potatisplättar stekta i olja.
Rätten kommer från Östeuropa, där judarna var fattiga och därför var tvungna att hitta billiga råvaror.
Potatis var en stapelvara. För att markera den festliga inramningen stekte judarna potatisen i olja, och sedan dess har det blivit tradition att äta potatisplättar under chanukka.
Sufganioter
Sufganioter är friterade kakor, som påminner om munkar.
Kakorna äts i stora delar av världen, men har sitt ursprung i Israel.
Bimuelos
Bimuelos påminner precis som sufganioter om munkar och är också friterade. De serveras med sirap eller honung, och i en del recept ingår apelsinskal.
Bakverket kommer från den sefardiska matkulturen. De sefardiska judarna är ättlingar till de judar som levde i Spanien och Portugal, tills de 1492 drevs ut.
Versioner av bimuelos förekommer även i andra kulturer bland muslimer och kristna, som äter dem i samband med ramadan och jul.
Andra ord för chanukka
Ordet chanukka betyder ”invigning” på hebreiska. Det stavas ibland hanukka, chanukah eller chanukkah.
De olika stavningarna beror bland annat på att det inte är helt enkelt att översätta hebreiska bokstäver till det latinska alfabetet.
Chanukka kallas även ”ljusfesten”, eftersom den viktigaste delen av högtiden kretsar kring ljuständning.