Efter ett år som missionär hade Jesus blivit väldigt populär bland

Palestinas invånare.

© Shutterstock

6 skäl till att Jesus slog an

Under forntiden kämpade ett otal religiösa församlingar om anhängarnas gunst. Bland de största var dyrkarna av romarnas gudar samt den egyptiska gudinnan Isis och persernas solgud Mithra. De förlorade alla till en ­predikant från byn Nasaret i det ockuperade Palestina.

Trots förbud och förföljelse växte den lilla kristna sekten sig större för varje ­sekel – och i dag är den världens största religion med drygt två miljarder troende. Hemligheten bakom den stora genklang ­Jesus fick var enkla budskap och löftet om en plats i paradiset. Det hade emellertid aldrig lyckats utan hjälp från kungar och kejsare.

##

  1. Kristendomen började med dopet

Historikerna vet i stort sett inget om Jesu liv. I evangelierna står det att han som nästan 30-åring anslöt sig till Johannes Döparen och lät sig ­döpas av honom.

Johannes var en mycket flitig predikant, som ­förkunnade Messias snara ankomst.

Dopet har sedan dess fungerat som symbolisk invigningsritual i den kristna församlingen, då barnet döps i Sonens – Jesu – namn.

Enligt evangelierna visade en vit duva sig vid Jesu dop – en symbol för heliga Anden.

© Shutterstock

##

  1. Historierna fördes vidare

Som predikant vann Jesus snabbt en skara av följare. Enligt aposteln Matteus kunde han övertyga sina åhörare utan att ­framstå som en skenhelig skriftlärd.

Bland åhörarna fanns Jesu närmaste krets – de tolv lärjungarna. ­Efter frälsarens död fick de i uppgift att vandra ut i världen för att sprida hans budskap. Deras berättelser gick från mun till mun i hela ­Mellanöstern och hamnade så ­småningom i Nya Testamentet, där en del av dem samlades.

##

  1. Han lovade att paradiset var för alla

Med budskapet att det hårda livet på jorden efter döden skulle följas av en plats i himlen, vann Jesus stöd bland många fattiga och slavar. Till skillnad från andra religioner lovade Jesus att det finns plats för alla i paradiset.

Löftet om rättfärdighet var en stor tröst på den tiden och senare även under medeltiden.

##

  1. Religionen var en vinst för kungen

Visserligen hade Jesus vänt sig framför allt till de fattiga och under sin livstid vållat staten bekymmer, men snart togs tron upp även av makthavarna, såsom Roms kejsare, som på 300-talet avskaffade religionsfriheten och gjorde kristendomen till statsreligion. I Norden insåg vikingakungarna att en stark kyrka kunde stärka deras makt.

##

  1. Nattvarden säkrade frälsarens eftermäle

Jesus ville försäkra sig om att de kristna kom ihåg honom och kristendomen långt efter hans död, och bjöd därför sina tolv lärjungar på påskmiddag. Han tog brödet de åt och sade att det var hans kropp. På samma sätt gjorde han med vinet, som var hans blod.

Middagen upprepade de första kristna i hemmet genom att mötas och gemensamt äta en medförd måltid fram till kring år 300 efter Kristus, då de första kyrkorna byggdes. Där etablerades ritualen från ”den sista nattvarden” och har sedan dess varit en del av den kristna gudstjänsten.

Jesu predikningar om Guds kärlek och förlåtelse gav honom många anhängare.

© Shutterstock

##

  1. Återuppståndelsen var det bästa argumentet

Den romerske historikern Tacitus nämner i en text från år 117 en ”Kristus”, som avrättades av ­ståthållaren Pontius Pilatus. Tacitus nämner inte att den avrättade två dagar efter korsfästelsen återuppstod från de döda – som det beskrivs i Bibeln.

Just berättelsen om Jesus som på påskdagen besegrade döden lades senare fram som bevis för att han måste vara Guds son.

Dessutom försåg romarnas barbariska avrättningsmetod kyrkan med en enkel och effektiv ­symbol – korset, som Jesus enligt Bibeln dog på för att sona för hela mänsklighetens synder.

På tredje dagen efter döden på korset återuppstod Jesus enligt Bibeln.

© Shutterstock