Vem var först med ekonomiska sanktioner?

Ekonomiska sanktioner har gjort livet surt för diktatorer, stater och regeringar i flera tusen år – och det började med en strid i antikens Grekland.

Ekonomiska sanktioner har gjort livet surt för diktatorer, stater och regeringar i flera tusen år – och det började med en strid i antikens Grekland.

Shutterstock

De första ekonomiska sanktionerna infördes år 432 före Kristus, då Atens ledare Perikles ville få stadsstaten Megara att lida.

Megara var med sin placering mellan Aten och halvön Peloponnesos en viktig handelsknutpunkt i antikens Grekland, men staden hade förrått Aten genom att ingå en allians med Korinth och Sparta, vilket hotade Atens ställning som grekisk supermakt.

Perikles ville straffa sveket hårt och brutalt, men i stället för att skicka soldater och vapen mot Megara hade han en annan idé.

Ekonomiska sanktioner av olika slag har under historiens gång använts flitigt som ett utrikespolitiskt redskap för att pressa diktatorer och fientliga stater.

© Museum of Fine Arts Budapest / Wikimedia Commons

Protestanter inför handelsförbud

Protestantiska kantoner i Schweiz införde 1531 ett förbud mot försäljning av livsmedel som mjöl, salt och vin till landets katolska kantoner för att få katolikerna att leva upp till ett fredsavtal från 1529, som skulle garantera att protestanter och katoliker kunde leva fredligt sida vid sida.

Foto från Sharpevillemassakern i Afrika 1960
© African National Congress Archives

Rasistisk regim ska stoppas

Det internationella samfundet införde 1986 omfattande ekonomiska sanktioner mot Sydafrika för att tvinga apartheidregimen till förhandlingsbordet och påskynda avvecklingen av apartheid. EU förbjöd till exempel all import av järn, stål och guldmynt från Sydafrika.

© Shawshots / Imageselect / Shutterstock / Popperfoto

Väst straffar Putins regim

I år införde USA och EU ekonomiska sanktioner mot Ryssland för att hejda den ryska invasionen av Ukraina. Sanktionerna förbjuder bland annat europeiska bolag att handla med vissa ryska banker, bolag och personer.

Ströp fiendens ekonomi

Med folkförsamlingens godkännande drev Perikles igenom ett beslut – det så kallade megariska dekretet – som stängde handlare från Megara ute från Atens marknader och från alla hamnar som stod under Atens kontroll.

Ett sådant straff hade aldrig tillämpats tidigare, men dekretet visade sig snabbt få precis den effekt som Perikles hade hoppats på: Megaras ekonomi ströps, och det blev tydligt för andra stater att de som lierade sig med Atens konkurrenter skulle möta samma öde.

Det megariska dekretet ledde året därpå till peloponnesiska kriget, som varade fram till 404 före Kristus och kostade Aten sitt imperium.