De första ekonomiska sanktionerna infördes år 432 före Kristus, då Atens ledare Perikles ville få stadsstaten Megara att lida.
Megara var med sin placering mellan Aten och halvön Peloponnesos en viktig handelsknutpunkt i antikens Grekland, men staden hade förrått Aten genom att ingå en allians med Korinth och Sparta, vilket hotade Atens ställning som grekisk supermakt.
Perikles ville straffa sveket hårt och brutalt, men i stället för att skicka soldater och vapen mot Megara hade han en annan idé.
Ströp fiendens ekonomi
Med folkförsamlingens godkännande drev Perikles igenom ett beslut – det så kallade megariska dekretet – som stängde handlare från Megara ute från Atens marknader och från alla hamnar som stod under Atens kontroll.
Ett sådant straff hade aldrig tillämpats tidigare, men dekretet visade sig snabbt få precis den effekt som Perikles hade hoppats på: Megaras ekonomi ströps, och det blev tydligt för andra stater att de som lierade sig med Atens konkurrenter skulle möta samma öde.
Det megariska dekretet ledde året därpå till peloponnesiska kriget, som varade fram till 404 före Kristus och kostade Aten sitt imperium.
