De första ekonomiska sanktionerna infördes år 432 före Kristus, då Atens ledare Perikles ville få stadsstaten Megara att lida.
Megara var med sin placering mellan Aten och halvön Peloponnesos en viktig handelsknutpunkt i antikens Grekland, men staden hade förrått Aten genom att ingå en allians med Korinth och Sparta, vilket hotade Atens ställning som grekisk supermakt.
Perikles ville straffa sveket hårt och brutalt, men i stället för att skicka soldater och vapen mot Megara hade han en annan idé.
Fiender och allierade förblödde ekonomiskt
Protestanter inför handelsförbud
Protestantiska kantoner i Schweiz införde 1531 ett förbud mot försäljning av livsmedel som mjöl, salt och vin till landets katolska kantoner för att få katolikerna att leva upp till ett fredsavtal från 1529, som skulle garantera att protestanter och katoliker kunde leva fredligt sida vid sida.
Rasistisk regim ska stoppas
Det internationella samfundet införde 1986 omfattande ekonomiska sanktioner mot Sydafrika för att tvinga apartheidregimen till förhandlingsbordet och påskynda avvecklingen av apartheid. EU förbjöd till exempel all import av järn, stål och guldmynt från Sydafrika.
Väst straffar Putins regim
I år införde USA och EU ekonomiska sanktioner mot Ryssland för att hejda den ryska invasionen av Ukraina. Sanktionerna förbjuder bland annat europeiska bolag att handla med vissa ryska banker, bolag och personer.
Ströp fiendens ekonomi
Med folkförsamlingens godkännande drev Perikles igenom ett beslut – det så kallade megariska dekretet – som stängde handlare från Megara ute från Atens marknader och från alla hamnar som stod under Atens kontroll.
Ett sådant straff hade aldrig tillämpats tidigare, men dekretet visade sig snabbt få precis den effekt som Perikles hade hoppats på: Megaras ekonomi ströps, och det blev tydligt för andra stater att de som lierade sig med Atens konkurrenter skulle möta samma öde.
Det megariska dekretet ledde året därpå till peloponnesiska kriget, som varade fram till 404 före Kristus och kostade Aten sitt imperium.