Frågan om Kataloniens självständighet är ännu en gång ett känsligt ämne i Spanien. Den förste oktober 2017 höll regionen nämligen en folkomröstning om frågan. Nittio procent ville lösgöra sig från Spanien, men endast 43 procent av de röstberättigade röstade. 

© Shutterstock

Sju historiska skäl till att katalanerna kräver självständighet

En gemensam historia, ett gemensamt språk och ett blodigt förflutet. För de katalanska separatisterna i Spaniens nordöstligaste region finns det många historiska skäl till att vilja lösgöra sig från Spanien. Vi ger dig en överblick.

13 oktober 2017 av Pernille Mogensen

1) Regionen har en egen historia

Katalonien har sin egen särskilda historia från långt innan området blev en del av Spanien.

De tidigaste konturerna av det som i dag utgör regionen Katalonien härrör från början av 800-talet. Då lyckades nämligen den centraleuropeiske frankiske kungen Karl den store erövra området från araberna, som hade härskat över det i cirka 80 år.

Karl den store införlivade området i frankerriet som ett slags buffertzon mellan muslimerna i söder och hans eget kristna rike i norr.

Under de följande hundra åren lydde området under olika grevskap med huvudsäte i områdets huvudstad Barcelona. Trots att grevarna alla hade utsetts av frankerriket norr fick den lokala kulturen och identiteten lov att utvecklas.

Från år 878 styrdes området av Wilfred ”den hårige”. Trots sitt märkliga tillnamn spelar greven i dag en stor roll för den katalanska självbilden.

Wilfred blev nämligen den siste ledaren som installerats av frankerna. Efter hans död gick makten i arv från far till son, och år 985 blev katalanerna till slut helt fria från frankerna i norr. 

Det innebar att de var i stort sett självständiga, tills de i mitten av 1100-talet underkastades grannriket Aragonien, som i dag utgör Kataloniens grannregion i Spanien. 

Trots att Katalonien nu formellt lydde under Aragonien behöll regionen en mycket hög grav av självständighet med bland annat egna lagar.

På 1400-talet gifte kung Ferdinand II av Aragonien sig med Isabella av Kastilien, och de lade därmed grunden till det enade spanska kungariket.  

År 1714 bildades det enade Spanien som vi känner i dag, och Katalonien blev formellt en spansk region. 

Sedan dess har graden av Kataloniens självständighet varierat väsentligt.

Det rigtige billede indsættes efter oversættelse. Billedtekst til kommende billede: 
Katalonien utgör i dag en av Spaniens 17 autonoma regioner. 

Vill du vara först med att få nyheter från historiens värld?

Anmäl dig då till vårt nyhetsbrev här.

2) Katalanerna utgör en nation

Medan många av invånarna i Spaniens övriga 16 regioner definierar sig som spanjorer, är det lite annorlunda i landets nordöstligaste region. Där definierar en stor del av befolkningen sig som i första hand katalaner. 

Katalanerna betraktar sig nämligen som en egen nation med gemensam historia, kultur och inte minst ett gemensamt språk. 

Medan 72 procent av den spanska befolkningen har spanska som modersmål, har inemot fyra miljoner katalanska som första språk. 

Även om både spanska och katalanska är officiella språk i Katalonien används katalanska ofta i både utbildningssammanhang och i offentliga dokument.

Katalanerna betraktar sig som en nation med egna traditioner. Medan den mörkröda rödvinsbaserade drinken sangria avnjuts i många delar av Spanien, föredrar katalanerna den ljusa varianten, som baseras på cava från Katalonien.

© Shutterstock

3) Katalanerna har tidigare besegrat Spanien

Under årens lopp har många blodiga strider utkämpats mellan upproriska katalaner i norr och kungatrogna styrkor från Spanien. Katalanerna minns framför allt ett krig, för det ledde til en kortvarig självständighet.  

Under trettioåriga kriget på 1600-talet slogs de stora grannländerna Spanien och Frankrike bittert mot varandra. 

Krigssituationen utnyttjades av katalanska seperatister, och år 1640 utropade de Katalonien som en självständig republik under den franske kungen Ludvig XIII:s beskydd. 

Självständighetsförklaringen fick inte stå oemotsagd, och Spanien skickade 26000 soldater mot Barcelona för att krossa de envisa katalanska bönderna, som mot alla odds vann slaget. 

Glädjen blev dock kortvarig för katalanerna. År 1648 tog trettioåriga kriget slut, och ett stort fredsavtal undertecknades. 

Detta innebar bland annat att Frankrike drog bort allt stöd från de självständighetshungande katalanerna, och det fick den spanske kungen Filip V att ännu en gång skicka styrkor mot Barcelona. 

År 1652 lydde Katalonien ännu en gång under spanskt styre.

4) Napoleon gav hopp om självständighet

Under Napoleonkrigen på 1800-talet slogs Spanien och Frankrike ännu en gång mot varandra.  

Napoleon tycks ha levt enligt parollen ”min fiendes fiende är min vän”, för år 1810 utropade han Katalonien som en självständig republik under hans beskydd. 

Ännu en gång blev glädjen dock kortvarig för katalanerna. Redan två år senare annekterade Napoleon nämligen området, och gjorde det till en del av Frankrike. 

När Napoleon år 1814 led sitt slutgiltiga nederlag blev Katalonien spanskt igen.

Napoleon utropade först Katalonien som en självständig republik – två år senare ångrade han sig och annekterade området.

5) Katalansk kultur blev modern

På 1800-talet blomstrade den spanska romantiken och nationalismen i stora delar av det spanska kungariket. 

Inte i Katalonien. Där växte det i stället fram en regional nationalism med fokus på katalansk identitet, katalanskt språk och katalansk kultur.

6) Förtrycket slog bakut

Otaliga försök att utplåna all slags katalansk nationalism till förmån för exempelvis en spansk sådan har hittills visat sig vara förgäves.

Faktum är att mycket tyder på att det kulturella och språkliga förtryck som katalanerna har utsatts för under regionens långa historia i dag har stor betydelse för de katalanska separatisterna, som betraktar sin historia som en historia av lidande.

Många minns framför allt den fascistiske diktatorm Fransisco Francos terrorregim, då tiotusentals katalaner förföljdes, torterades och mördades. 

Samma tendens märks för övrigt bland Spaniens basker i landets nordvästra del. Även de har i åratal kämpat mot kulturellt förtryck och för självständighet.

Det rigtige billede indsættes efter oversættelsen. Billedteksten til det kommende billede:
Tjurfäktning är av tradition en stor del av den spanska självbilden, men år 2010 röstade parlamentet i Katalonien för ett förbud mot den spanska nationalsporten i regionen. Argumentet var då att tjurfäktning är djurplågeri, men analytiker har påpekat att förbudet även speglar ett avståndstagande från spansk kultur.

7) Katalonien är en rik region

Till de mer nutida skälen till självständighet hör framför allt ekonomin. 

År 2006 drabbade den ekonomiska krisen stora delar av världen, och Spanien drabbades särskilt hårt. 

Arbetslöshet och skuldsättning har i många år präglat flera av Spaniens regioner, men i Katalonien ser ekonomin annorlunda ut, och regionen betraktas av många i dag som Spaniens ekonomiska motor. 

År 2016 hade regionen till exempel en BNP som motsvarade en femtedel av Spaniens sammanlagda BNP, trots att regionen är endast en av sjutton autonoma regioner i Spanien.

Den spanska regeringen i Madrid tvingar därför Katalonien att betala flera miljoner euro till de övriga spanska regionerna enligt en ekonomisk utjämningsmodell.

För många i Katalonien framstår detta som orimligt, och därför är den ekonomiska situationen i dag en väsentlig anledning till strävan efter självständighet.

Kanske är du intresserad av...