”Jag hade föredragit järn, men brons går an.” Så sa Margaret Thatcher när det brittiska underhuset reste en staty över henne år 2007.
En staty av järn hade naturligtvis varit passande för den tidigare brittiska premiärministern, som på 1970-talet fick tillnamnet Järnladyn för sin hårda ledarstil.
Under sin regeringstid genomförde Margaret Thatcher en hård ekonomisk återställningspolitik.
Hon tog upp kampen mot allt från EU och IRA till fackföreningar och startade till och med krig mot Argentina efter ockupationen av Falklandsöarna.
Margaret Thatchers tidiga liv
Margaret Thatcher var politiskt medveten nästan från det att hon föddes den 13 oktober 1925 i Grantham i det engelska grevskapet Lincolnshire.
Fadern Alfred var politiskt aktiv och tog med sig dottern när han valdes till ålderman och borgmästare. ”Jag hade politiken i blodet”, berättade Margaret Thatcher senare om sin uppväxt.
Innan Margaret Thatchers politiska karriär tog verklig fart gjorde hon år 1943 en liten avstickare när hon började studera kemi vid Somerville College i Oxford.
Fyra år senare utexaminerades hon, varefter hon tog upp juridikstudier.
I december 1951 gifte sig Margaret Thatcher med affärsmannen Denis Thatcher. Två år senare födde hon tvillingarna Mark och Carol.
År 1959 valdes Margaret Thatcher in i underhuset, efter att ha vunnit det konservativa mandatet i Finchley i norra London.
År 1971 blev hon utbildnings- och vetenskapsminister i den konservativa regeringen och år 1975 utsågs hon till Konservativa partiets ledare.
Margaret Thatcher var 50 år när hon ersatte Edward Heath som ledare för Konservativa partiet.
När blev Margaret Thatcher premiärminister?
Margaret Thatcher blev premiärminister år 1979. Hennes seger kom efter ett årtionde med en ekonomisk nedgång som nästan saknade motstycke.
År 1975 var inflationen i Storbritannien närmare 27 procent. Margaret Thatchers företrädare James Callaghan varnade till och med för demokratins kollaps.
Kulmen på krisen kom vintern 1978–79, då landet lamslogs av flera strejker. Sjukhus stod stilla, begravningar sköts upp och sopor samlades på hög.
Under sloganen Labour isn’t working vann Margaret Thatcher en jordskredsseger.
De därpå följande elva åren satt Margaret Thatcher tungt på makten i Storbritannien. Hon var 1900-talets längst sittande premiärminister.
År 1981 poserar Margaret Thatcher tillsammans med sin nära allierade och vän Ronald Reagan, USA:s president.
Varför kallades Margaret Thatcher Järnladyn?
Tillnamnet Järnladyn fick Margaret Thatcher redan år 1976, det vill säga innan hon blev premiärminister.
Efter ett tal den 19 januari, som präglades av en antikommunistisk kallakrigsretorik mot Sovjetunionen, kallade den ryska statliga tidningen Krasnaja Zvezda, ett organ för det sovjetiska försvarsministeriet, Margaret Thatcher för Järnladyn.
Det var avsett som ett öknamn, men Margaret Thatcher tog till sig det som ett bevis på sin järnfasta vilja och sin orubbliga politiska övertygelse.
I ett berömt tal inför sina konservativa partivänner den 31 januari 1976 sa hon skämtsamt: ”Jag står här framför er i en kommuniströd aftonklänning av chiffong, västvärldens Järnlady, en äkta kallakrigskämpe.”
Vad var thatcherism?
Margaret Thatcher tillhör en exklusiv grupp politiker som har fått en ideologi uppkallad efter sig.
Thatcherismen var en uppgörelse med statliga bidrag och fackföreningarnas enorma inflytande i Storbritannien.
Under de tidiga åren av sin första regeringsperiod sänkte Margaret Thatcher skatterna, drog ner på de offentliga utgifterna och begränsade fackföreningarnas inflytande.
Reformerna mötte stort motstånd bland landets arbetare, eftersom de på kort sikt höjde arbetslösheten. Inom den övre medelklassen och överklassen togs hon emot som en politisk hjältinna, som gjorde det som krävdes för att få landet att komma på rätt köl.
Den avgrundsdjupa klyftan mellan de britter som älskade Margaret Thatcher och dem som avskydde henne slöts aldrig. De olika åsikterna om henne lever vidare än i dag.
Hennes popularitet fick emellertid ett rejält uppsving under Falklandskriget år 1982, då Argentina ockuperade de brittiska Falklandsöarna.
Margaret Thatcher fann sig inte i provokationen och återerövrade öarna efter en kort men effektiv insats av den överlägsna brittiska flottan.
Året efter, 1983, vann Thatcher en jordskredsseger i parlamentsvalet. År 1990 tvingades hon dock avgå till följd av internt motstånd i partiet.
Kompromisslösheten i Margaret Thatchers politik gjorde henne till en av 1900-talets mest inflytelserika brittiska politiker.
Margaret Thatchers död
Margaret Thatcher värnade om sitt privatliv och bjöd sällan in pressen bakom sin politiska fasad. Att hon var en hängiven mor och hustru var det dock inte många som betvivlade.
Vid millennieskiftet började hennes hälsa försämras, och snart kom det fram att hon led av senil demens.
När Margaret Thatcher dog den 8 april 2013, vid 87 års ålder, var hon bara en skugga av sitt gamla kompromisslösa jag. Även efter sin död förblev hon dock kontroversiell.
Samtidigt som det vällde in kondoleanser från politiska ledare världen över hölls gatufester i en lång rad brittiska städer, där unga människor jublade och drack champagne medan de sjöng The bitch is dead.