Lenins väg till makten
Lenin grep chansen när den kom. Trots att han ledde ett mindre parti när den ryska revolutionen bröt ut var det han som tog över makten i det väldiga Ryssland.

Vladimir Iljitj Lenin.
På annandag påsk, enligt den ryskortodoxa kalendern, rullar ett tåg in på Finlandsstationen i Petrograd. Stationen är smyckad i rött och guld, musikkårer spelar och en förväntansfull folkmassa trängs på perrongen. Festligheterna har organiserats av bolsjevikpartiet för att välkomna partiets ordförande Vladimir Lenin som efter många år i exil nu återvänder till hemlandet.
Drygt en månad tidigare har våldsamma folkliga uppror tvingat tsaren att abdikera och en provisorisk regering har tillsatts. Februarirevolutionen har genomförts av flera socialistiska grupperingar men även av reformvänliga liberaler som tröttnat på det ålderdomliga enväldet.
Många av revolutionärerna är inställda på att samarbeta över partigränserna för att skapa ett mer modernt och jämlikt samhälle i Ryssland.
Lenin mot samarbete
Men den lille mannen i skärmmössa som stiger av tåget uppskattar inte det överdådiga mottagandet. Han betraktar blomsterdekorationerna och triumfbågarna som borgerligt bjäfs och anser att folket än så länge har mycket lite att glädjas åt. Redan på perrongen låter han åskådarna förstå att han definitivt inte tänker samarbeta med andra politiska grupper.
När en av välkomsttalarna pratar om att ”sluta de demokratiska leden för att försvara revolutionen” blir han rasande. ”Den provisoriska regeringen kommer att förråda er!” ropar han till åhörarna.
Lenin gör klart för dem att han verkligen inte har återvänt till Ryssland för att samarbeta med några borgarbrackor eller försiktiga socialdemokrater. Enligt honom är februarirevolutionen bara inledningen till en världsomfattande omvälvning, ett blodigt klasskrig där arbetare och bönder en gång för alla ska ta makten ifrån kungar, adel och kapitalistiska utsugare.
Februarirevolutionen
Vladimir Lenins återkomst till Ryssland blev inledningen till en febril maktkamp vars utgång kom att påverka Rysslands – och hela världens – framtid för många år framöver.
Det som hade utlöst februarirevolutionen var att kvinnliga arbetare inom textilindustrin gick ut i strejk och demonstrerade på Petrograds gator under paroller som ”Ner med kriget!”, ”Ner med tsaren!”, ”Bröd åt arbetarna!”.