Richard Nixon, USA:s 37:e president, är modern amerikansk historias störste skurk. Den nesliga reträtten efter nederlaget i Vietnam och inbrottet i det rivaliserande Demokratiska partiets högkvarter i Watergatebyggnaden i Washington är de huvudsakliga skälen till presidentens solkiga eftermäle.
Men Nixons ämbetstid var inte enbart ett fiasko.
Perioden präglades av splittring och kaos både utrikes och inrikes. Kapprustning, konflikter mellan olika befolkningsgrupper och proteströrelser gjorde att förändringar var nödvändiga, och Nixon valde ofta framsynta lösningar.
Miljöskydd, nedrustning och främjande av minoriteters rättigheter hör till presidentens bedrifter.
MINORITETERNAS FÖRKÄMPE
Högsta domstolen slog 1954 fast att rasåtskillnad i skolor var förbjudet, men många skolor fortsatte att vara segregerade.
Svarta och vita fick mer jämlika möjligheter
Rasdiskrimineringen var formellt avskaffad i USA, när Nixon kom till makten 1968, men i realiteten kvarstod rasåtskillnader fortfarande, till exempel i skolor i Södern.
Presidenten satte hårt mot hårt genom att låta justitiedepartementet åtala de skoldistrikt som inte levde upp till lagens krav på upphävande av all rasåtskillnad.
När Nixon valdes 1968 gick 70 procent av alla svarta elever i segregerade skolor. Fyra år senare hade siffran sjunkit till 8 procent.
MILJÖFÖRKÄMPE
Förbättringen av luftkvaliteten syns i dag över städer som Los Angeles, som tidigare var insvept i ett grått dis.
Amerikanerna kunde andas fritt
Industrisamhällets skadliga inverkan på natur, människor och djurliv stod klar för amerikanerna i början av 1960-talet, men USA hade inga lagar som skyddade naturen.
Det ledde till uppkomsten av folkliga miljörörelser. Nixon insåg att den gröna vågen inte kunde hejdas, och använde därför sin makt för att införa en rad omfattande lagar.
Inte minst lagen om luftförorening, Clean Air Act, var effektiv. Under perioden 1970 till 2019 minskade luftföroreningarna i USA med hela 77 procent.
DIPLOMAT
SALT I-avtalet satte ett tak för hur många interkontinentala kärnvapenrobotar USA och Sovjet fick ha.
Kapprustningen tyglades
USA och Sovjetunionen tävlade under kalla kriget om att ha flest kärnvapen, men Nixon behövde avleda uppmärksamheten från sina problem med att avsluta Vietnamkriget.
Han utnyttjade därför sin goda relation till Sovjetledaren Leonid Brezjnev för att inleda förhandlingar om att begränsa ländernas lager av kärnvapenbestyckade långdistansrobotar.
I maj 1972 undertecknade Nixon och Brezjnev SALT I – det första egentliga nedrustningsavtalet mellan de båda supermakterna.
MÄSTERSTRATEG
Det historiska mötet mellan Nixon och Mao ägde rum den 21 februari 1972 i Maos privata bostad.
Diplomatisk list splittrade USA:s fiender
När kommunistledaren Mao Zedong 1949 tog makten i Kina, avbröt USA kontakterna med landet.
Beslutet ledde till ett närmande mellan Kina och Sovjet, och resultatet blev att USA stod inför ett enat kommunistblock.
Genom att inleda förbindelser med Kina ville Nixon driva in en kil mellan USA:s huvudfiender.
Ambitionen lyckades, och 1972 blev Nixon den förste amerikanske presidenten som besökte Peking. Beslutet lade press på Sovjet, bland annat under nedrustningsförhandlingarna.
Mot cancer
Aktivisten Mary Lasker (nr 2 från vänster) var drivande bakom den kampanj som fick Nixon att underteckna lagen.
Förklarade krig mot cancer
Cancer var 1970 den näst vanligaste dödsorsaken i USA, men kunskaperna om cancersjukdomar var blygsamma, och behandlingsmöjligheterna var begränsade.
Forskningen fick därför ett markant lyft, när Nixon 1971 undertecknade National Cancer Act. Lagen avsatte hela 1,5 miljarder dollar (motsvarande 100 miljarder kronor i dagens penningvärde) för ändamålet.
Nixon hoppades att på så sätt kunna locka väljare från Demokraterna, men lagen satte även fart på forskningen och hyllas som en milstolpe i vad Nixon kallade ”kriget mot cancer”.