Redan på antiken införde grekerna och romarna hemliga omröstningar för att undvika att väljare skulle mutas eller hotas till att rösta på ett visst sätt. Romarna gick så långt som att införa lagar som dikterade att även val av viktiga ämbetsmän skulle vara hemliga.
I dag är valhemlighet en av hörnstenarna i demokratier världen över, eftersom den garanterar att väljarna kan rösta anonymt och fritt utan yttre påtryckningar. Därför är valhemligheten inskriven i flera länders grundlag, även vår svenska.
Australien blev det första landet i modern tid där medborgarna fick rösta hemligt när det var val.
Australierna var först med valhemlighet
Under 1800-talets första hälft införde länder som Frankrike och Holland en typ av hemliga omröstningar. Valsedlarna var dock inte likadana, så genom att hålla ett öga på valsedlarnas färg eller storlek gick det att se vilket parti folk röstade på.
Det första landet i modern tid som höll ett hemligt val enligt vår tids standard var Australien. Där genomfördes det första hemliga valet på ön Tasmanien i februari 1856.
Sedan dess har man i större delen av västvärlden tagit efter den australiska modellen, enligt vilken det i vallokalerna ska finnas röstsedlar med alla partiernas och deras kandidaters namn. Därefter kan den röstberättigade ställa sig avskilt och göra sitt val.
Så sent som år 2019 trädde en lagändring om avskärmning av valsedelsställ i kraft i Sverige. Syftet med lagändringen var att ytterligare stärka valhemligheten, och den tillämpades för första gången i EU-valet år 2019.