Redan på antiken införde grekerna och romarna hemliga omröstningar för att undvika att väljare skulle mutas eller hotas till att rösta på ett visst sätt. Romarna gick så långt som att införa lagar som dikterade att även val av viktiga ämbetsmän skulle vara hemliga.
I dag är valhemlighet en av hörnstenarna i demokratier världen över, eftersom den garanterar att väljarna kan rösta anonymt och fritt utan yttre påtryckningar. Därför är valhemligheten inskriven i flera länders grundlag, även vår svenska.