Mynt präglades med propaganda
Pengar har i årtusenden utnyttjats för propaganda, och de var därmed viktiga kommunikationsmedel för makthavarna. Ingen kastade bort pengar, och de användes i alla delar av riket. Det gjorde dem till perfekta propagandaverktyg.
1. Athenarna skrävlade om segern över Persien
Makthavarna i stadsstaten Athen var de första som spred politiska budskap på mynt.
År 480 f.Kr. vann grekerna en förkrossande seger över perserna i sjöslaget vid Salamis. Grekerna hade förlorat ett 40-tal skepp i det sju timmar långa slaget, men perserna fick se större delen av sin flotta om 300 fartyg försvinna i vågorna.
Den persiska hären gav upp alla tankar på invasion, och ledarna i Athen insåg snart att detta var en unik händelse. De var därför inte sena att låta tillverka ett jubileumsmynt.
På den ena sidan av myntet präglades stadens beskyddarinna Athena med segerkrans på huvudet. På den andra pryddes det av en uggla som symboliserade stadens visdom.
Fågeln fick sällskap av en liten halvmåne, en symbol för Persien. Budskapet var en erinran till alla att tänka sig för innan de angrep grekerna.
Grekerna slog tillbaka det persiska angreppet år 480 f.Kr. Ett specialmynt spred sedan segerbudskapet till alla grekiska kolonier och andra länder. Grekernas visdom, ugglan, besegrade perserna, halvmånen.
2. Övermod och hot i romerska börsar
Grekerna var under lång tid återhållsamma med att prägla ledare som var i livet på sina mynt. De fruktade att gudarna skulle straffa deras högmod.
Men det skrämde inte Julius Caesar, romarrikets förste kejsare. År 44 före vår tideräkning lät Caesar tillverka ett mynt med sitt porträtt och orden ”dict perpetvo” – diktator för alltid.
Det skulle han nog låtit bli, för samma år mördades han av en grupp framstående romare. Caesars vän Marcus Junius Brutus var en av de prominenta sammansvurna.
I det politiska kaos som följde efter diktatorns död spred Brutus ett mynt med sitt eget porträtt på framsidan och två knivar på baksidan.
På så sätt påminde han alla sina dåvarande och kommande fiender om vad de riskerade om de kom i vägen för honom.
Caesar tänkte sig förbli enväldig härskare över Rom och myntade sina avsikter med orden ”dict perpetvo” – ”diktator för alltid”. Brutus gav ut ett mynt med knivar och datum för mordet på Caesar ”eid mar” – 15 mars.
3. Rosen var en maktsymbol
Englands drottning Elisabet I (1533-1603) fick kämpa hårt för tronen under den första tiden efter sin kröning år 1559.
Hon var inte bara kvinna och därför långtifrån självskriven som regent, åtskilliga menade också att hennes föräldrars äktenskap var ogiltigt. I mångas ögon var hon ett oäkta barn och stora delar av hovet och adeln var emot henne. Drottningen behövde folkets stöd.
Strax efter kröningen genomförde Elisabet en stor myntreform. Gamla mynt ersattes av nya med den unga drottningens ansikte.
För att understryka rätten till tronen kompletterades porträttet också med kungafamiljens symbol – en ros.
Med den ambitiösa och kostsamma myntreformen fick hon sagt till hela folket att hon och ingen annan hade makten. Dessutom togs porträtten av hennes föregångare ur cirkulation.
Symbolen för det engelska kunga-huset, rosen, präglades på drottningens nya mynt. Elisabet I slog därmed fast att hon hade tänkt sig sitta kvar på tronen.
4. Gud kämpade för kung Fredrik och Köpenhamn
Vintern år 1659 var hela Danmark ockuperat av den svenska armén. Enda undantaget var huvudstaden Köpenhamn som var belägrad. Den 11 februari stormade 10.000 svenska trupper staden men de led ett förkrossande nederlag.
För att föreviga denna överraskande seger gav Danmarks kung Fredrik III ut en serie mynt. Kungens emblem fanns på framsidan.
På baksidan sträcks en hand ut efter Danmarks krona och ur ett moln kommer rättfärdighetens svärd, svingat av Gud, och hugger handen av svensken. Alla förstod symboliken eftersom även datumet för angreppet präglades på myntet. Motivet omges av inskriptionen ”soli deo gloria” – ”åt Gud allena äran”.
Syftet med myntet var att stärka den nationella känslan efter ett krig som nästan utplånat landet. Men kung Fredrik ville också stärka sin popularitet för att framöver skaffa sig oinskränkta befogenheter.
Sedan tidigare betraktade Köpenhamnsborna kungen som en hjälte eftersom han vägrat lämna den belägrade staden för att själv komma undan. Myntet påminde alla danskar om detta, även om Fredrik III ödmjukt gav Gud hela äran.
Guds svärd slog tillbaka svenskarna när de stormade Köpenhamn.
Flygblad liknade sedlar
Propagandabudskap på pengar har använts inte bara av makthavarna utan även emot dem. Underandra världskriget spred de allierades luftvapen ut flygblad för att demoralisera de tyska soldaterna.
Många miljoner flygblad svävade ner över tyskarna – men det krävdes något speciellt för att få dem att plocka upp papprena. Och det är inte många som går förbi en sedel utan att ta upp den.
Den brittiska organisationen Special Operations Executive tillverkade 300000 falska sedlar liknande dem som tyska soldater fick för att köpa mat i arméns kantiner.
Framsidan var nästan identisk med en äkta sedel. Propagandabudskapet fanns på baksidan. Texterna angrep de tyska officerarna och beskyllde naziledarna för att svika de meniga. Vissa av dem svartmålades i korta smädedikter.