Åren 1927–1937 utkämpade Kinas kommunister ett gerillakrig mot det styrande nationalistpartiet Guomindang. Under andra världskriget förenades de två fienderna i sitt motstånd mot de japanska styrkor som invaderat Kina.
En kort tid efter freden fortsatte de striden i ett inbördeskrig. Kommunisterna segrade och grundade år 1949 Folkrepubliken Kina med Mao Zedong som ledare.
De besegrade nationalisterna flydde till ön Taiwan, 160 kilometer utanför Kinas kust. Där upprättade de Republiken Kina under nationalistledaren Chiang Kai-shek.
Båda sidorna hävdade att man representerade det sanna Kina, men på fastlandet fanns en önskan om att göra Taiwan till en del av folkrepubliken.
Revanschism
”Befria Taiwan”, lyder texten på en kinesisk propagandaaffisch från år 1958.
Kina vill korrigera historiska misstag
Folkrepubliken Kinas ledare accepterade inte Taiwans separation. Mao beskrev öns ledare som ”kontrarevolutionärer”.
Vid två tillfällen, åren 1954 och 1958, försökte Kina ta revansch genom att angripa öar i sundet mellan de två länderna. Båda gångerna slogs angriparna tillbaka av Taiwan med hjälp av landets amerikanska allierade.
Sedan dess har en tyst överenskommelse säkerställt att Kina lämnar Taiwan i fred – så länge landet avhåller sig från att göra en formell självständighetsförklaring.
Geografi
Taiwan ligger centralt placerat i den ökedja som amerikanska strateger har gett namnet ”den första ökedjan”.
Taiwan är nyckeln till västra Stilla havet
Under kalla kriget såg USA Taiwan som ett bålverk mot det röda Kina. Amerikanerna satte så stor lit till ön att general Douglas MacArthur på 1950-talet kallade Taiwan ”ett osänkbart hangarfartyg”.
Anledningen till att Taiwan anses vara så viktigt är dess placering i den ökedja som går från Japan i norr till Indonesien i söder och ramar in det strategiskt viktiga Sydkinesiska havet.
Med Taiwan under kinesisk kontroll skulle Kina dominera inte bara Sydkinesiska havet, utan hela västra Stilla havet.
Ekonomi
Taiwan är i dag en av världens ledande exportörer av bland annat elektronik.
Jordreformer gjorde Taiwan till en industrination
Taiwans starka ekonomi gör ön ekonomiskt intressant för Kina. Landets välstånd beror på dess snabba industrialisering.
År 1945 var hälften av Taiwans befolkning bönder, av vilka de flesta arrenderade sin mark av godsägare, men på 1950-talet omfördelade regeringen marken, så att fler bönder blev markägare.
Reformerna gav ökade intäkter, som investerades i industrin. Efter det gick det snabbt. På 1960-talet växte Taiwans bruttonationalprodukt med tio procent om året och landet är numera en framstående industrination.
Stormaktshot
Under ett besök i Taiwan år 1961 sa USA:s vicepresident Lyndon B. Johnson att Fastlandskina var ”aggressivt” och ”tyranniskt”.
Vänskapen med USA provocerar
Taiwans roll som ett antikommunistisk fyrtorn i Asien säkrade landet omfattande militär hjälp och ekonomiskt bistånd från USA. Under Vietnamkriget var hela 30 000 amerikanska soldater stationerade i Taiwan.
Trots att USA år 1979 upprättade diplomatiska förbindelser med Folkrepubliken Kina har USA och Taiwan bevarat sin vänskapliga relation. Amerikanska presidenter garanterar till exempel med jämna mellanrum att USA kommer att försvara Taiwan mot angrepp från Kina.
Kina uppfattar den nära relationen med ärkefienden USA som ett uppenbart hot.
Frihet
Författningen garanterar Kinas kommunistiska parti regeringsmakten i Kina.
Drömmen om frihet riskerar att locka bort folk från kommunismen
Under åren efter splittringen mellan Kina och Taiwan styrde Kinas ordförande Mao och Taiwans ledare Chiang Kai-shek sina respektive länder med hård hand.
Efter Chiang Kai-sheks död år 1975 bytte landet inriktning. De nya makthavarna införde verklig demokrati med fria val och en oberoende press.
För regimen i Peking utgör Taiwans exempel ett potentiellt politiskt hot. Det visar nämligen kineserna på fastlandet att frihet och demokrati är möjligt att åstadkomma.