Var fanns ungdomens källa?

Ett enda dopp i källan skulle förvandla rynkiga gamla gummor till släthyade ungmör – och både Herodotos och de spanska upptäcktsresanden hade en klar ide om var de skulle leta.

Ett enda dopp i källan skulle förvandla rynkiga gamla gummor till släthyade ungmör – och både Herodotos och de spanska upptäcktsresanden hade en klar ide om var de skulle leta.

DIRECTMEDIA

Historier om den mytomspunna ungdomens källa – som kan göra alla som badar i eller dricker av vattnet yngre – har berättats på flera håll i världen i flera tusen år. På 400-talet före Kristus nämns källan till exempel av den grekiske historieskrivaren Herodotos.

Han hävdade att källan låg i östra Afrika och att befolkningen där levde i cirka 120 år.

”De som tvättade sig däri fick glänsande och stram hud, som om de badat i olja – och från källan kom en doft som från violer”, skrev Herodotos.

Herodotos kallas även ”historieskrivningens fader". Han var samtidshistoriker och utgick i sina böcker från ögonvittnen och egna upplevelser – om än inte i sina beskrivningar av ungdomens källa.

© Anja B. Schaefer

Berättelser om ”livets vatten” var populära även under medeltiden.

Gemensamt för alla beskrivningarna var att den fantastiska källan i regel låg i områden som det var i stort sett omöjligt att resa till.

Därför gav det stor genklang i Europa, när de första historierna om ungdomens källa började dyka upp från Nya världen, som de spanska erövrarna koloniserade i början av 1500-talet.

De infödda i Karibien berättade bland annat om landet Bimini, som påstods ha en läkande källa.

Enligt samtida spanska texter försökte en stor expedition lokalisera ungdomens källa i bland annat dagens Florida i USA – men utan framgång.

Alla från Alexander den store till spanska äventyrare jagade ungdomens källa: