Höns, träd och dansande älvor förutspådde vädret
Frost förebådar vår, en varm maj ger dålig skörd och kycklingar kan förutsäga regn. Innan det fanns meteorologer och vädersändningar att tillgå försökte människor förutspå vädret. Små tecken i naturen lästes av. De stämmer förvånansvärt ofta.
Murmeldjuret Phil från Punxsutawney blev världsberömt i filmen “Groundhog Day”.
”När älvorna dansar blir det solsken”
När älvorna dansade på vattnet eller över ängarna förebådade det solsken nästa dag.
Fenomenet är ett populärnamn på när lokal så kallad strålningsdimma uppstår i skymningen. Dimman uppträder när varm dagsluft strålar ut i rymden och luften närmast marken kyls av.
Den fuktiga luften kondenserar då och bildar mikroskopiska vattendroppar som håller sig svävande i luften.
Den ofta suggestiva älvdansen förekommer vanligtvis över större ängar eller fält och över öppna stillastående vatten.
Vid blotta åsynen av dimslöjorna kunde den erfarne bonden förutspå att solen skulle skina över nästa dag. Fiskaren å sin sida visste att det morgonen efter skulle komma vind.
Denna enkla förutsägelse är ofta korrekt eftersom fenomenet inträffar när ett högt tryck ligger över ett område.
Eftersom högtryck gärna ligger kvar på samma plats i flera dagar, är chansen stor att det verkligen bli fint väder.
”När svalorna flyger lågt blir det regn”
Svalan var gårdens meteorolog. Bonden behövde bara gå ut på gårdsplan och titta på fåglarna att få reda på kommande väder:
Normalt jagar svalor mat på hög höjd. Flög de lågt, kunde man räkna med regn.
Påståendet är ofta sant eftersom svalornas föda – insekterna – känner av om fukt stiger upp före ett regn.
De söker sig då längre ned för att söka skydd. Svalorna följer efter.
Svalan gav bonden besked om vädret.
”När äldre leder smärtar är regn och blåst på väg”
Förr i tiden levde flera generationer tillsammans under samma tak. De äldre hjälpte till med lättare hushållsarbete och delade med sig av sin livserfarenhet.
De påstod exempelvis att de kunde känna i kroppen när vädret skulle slå om. Då värkte det i deras giktbrutna kropp – sa de.
Denna väderförutspåelse är inte helt gripen ur luften.
De flesta former av artros ger svullna leder som kan leda till små luftansamlingar.
Människokroppen, och även luften i hålrummen, påverkas av lufttrycket utanför kroppen.
Samtidigt som barometern faller när regn eller storm väntas, utvidgar sig luften i hålrummen och orsakar smärta hos den som har artros.
Familjens äldre, giktbrutna medlemmar förutsåg dåligt väder.
”Går solen ned i säck, går den upp med en bäck”
Vid mörkrets inbrott tittade bonden mot solnedgången för att förutse nästa dags väder.
Om solen gick ned i ett lågt hängande molntäcke – en säck – blev det regn nästa dag – en bäck. Det gamla talesättet slog sällan fel.
I Skandinavien drar väderförändringar ofta in från väster.
En varmfront med påföljande regn visar sig alltså först som mulen sky längs horisonten i solnedgången. Nästa morgon har skyarna nått fram till den som tittade och regnet faller.
Molntäcket skvallrade om regn.
”När skog och hus rimmas, är intet töväder långt borta”
Förr plågade frosten människorna i deras oisolerade och otäta hus, som läckte värme och ofta hade endast en eldstad.
Under den frostnupna vintern längtade man efter rimfrosten som aviserade mildare väder. En förutsägelse som ofta slog in.
Rimfrost bildas när en vattenmättad luftmassa avsätter snökristaller på kalla föremål. I slutet av vintern drar varmare fuktig luft in från väster och bildar rimfrost. Sedan kommer våren.
”Om hönsen inte söker skydd från regnet blir det långvarigt”
Alla bönder och många i städerna hade höns. Djuren bidrog med ägg och kött i hushållet, och som en extra bonus kunde deras ägare förutse vädret med deras hjälp.
Höns kan faktiskt känna om det bara blir en regnskur eller ett längre skyfall. Vid korta skurar springer de in i hönshuset.
Förklaringen är troligen att dropparna i en skur är större än vid mer långvarigt regn.
Möjligen är de tyngre dropparna obehagliga för hönsen, medan de mindre dropparna inte irriterar lika mycket.
Höns kan förutsäga hur länge det kommer att regna.
”Sval maj ger bonden mycket hö i ladorna”
Efter vintern och de kyliga vårmånaderna kom den sköna månaden maj, med temperaturer ibland fullt i klass med sommarens.
Det njöt alla av. Alla utom bönderna, som i aftonbönen enträget bad om att få kylan åter för att de nysådda grödorna skulle kunna rota sig ordentligt och växa med tillräcklig kraft.
Bönderna visste att i varmare väder skulle grödan visserligen snabbt skjuta i höjden, men rotsystemet skulle utvecklas sämre.
Därmed skulle skörden hotas i händelse av torka.
Om maj i stället är sval går mer av växtkraften till att sätta rötter, vilket rustar grödan bättre för att klara en torr sommar.
Det här var en prognos varenda bonde kände väl till. Han visste allt om såddens växtmönster och att en mager skörd skulle göra det svårt att hålla familjen vid liv nästa vinter.
Viktiga datum – riktmärken för årets väder
Bondepraktikan är en folkbok som utifrån en lång muntlig tradition utvecklats till en handbok med råd och tips för bönder. Den gavs ut första gången i Tyskland 1508.
1 januari: Blir himlen röd på nyårsdagens morgon, blir det stor sorg och klagan, krig och mycket oväder.
2 februari: Snö på kyndelmässodagen bebådar snar sommar. Påskdagen: Om denna dag är regnig, blir det lite foder, men är den klar, blir det gott bete och mycket smör.
25 maj: På denna dag väntas storm och oväder. Om icke allt höstråg gått i ax Urbanusdag, blir det ett hårt år.
Midsommarafton: Regn på midsommarafton är alltid långvarigt. Be om regn före midsommar, efteråt kommer det nog din bön förutan.
20 juli (Margaretadagen): Gråter Margareta i nötterna blir det inga.
15 augusti: Om solen skiner klart denna dag, blir den påföljande veckan regnfri.
29 september (Mikaelsdagen): Om flyttfåglarna inte drar sin kos före Mikael betyder det lindrigt väder till jul.
Oktober: Domherrens ankomst är ett säkert tecken till köld och oftast även snö.
11 november: Klart väder på mårtensdag innebär att vintern blir sträng.
24 december: Klar julafton bebådar ett gott år.
”Ek före ask ger sommaren slask – ask före ek ger sommaren stek”
Böndernas grödor behövde en lång och rejäl vegetationsperiod. Skörden måste emellertid vara hemtagen innan sensommarregnen kommer.
För att ta reda på hur sommaren skulle bli, gick bonden i skogen om våren och granskade träden.
Om asken knoppades först, förebådade det en solig sommar. Om ekens kom först blev det regn.
I själva verket är denna förutsägelse ingenting värd, eftersom trädens tillväxt bestäms av lokala förhållanden, som jordmån och tillgång till ljus. Träd kan inte förutse väder.
Kom eken först blev sommaren regnig.
”Aprilväder och unga flickor är inte att lita på”
Innan kvinnorna kom in på arbetsmarknaden var arbetsfördelningen mellan könen glasklar.
Hustrun hölls i hemmet och tog hand om barnen, lagade mat och skötte hundra andra göromål.
Mannen, husbonden, var allt som oftast fiskare eller lantbrukare och hölls mest utomhus. Därför påverkade väderväxlingarna främst männen.
Alltså låg det nära till hands att likna aprilvädret vid unga flickor, vars ynnest vid festliga tillfällen, som skördefesterna på hösten, verkade vara minst lika svår att räkna med.
Denna manliga förutsägelse är korrekt. I april lägger sig lågtrycken över Skandinavien och ger ett instabilt väder.
Men: inte heller det kan man lita på. Vissa år kommer det högtryck som ger mer stabila väderförhållanden.
Aprilvädret blev vare sig fiskare eller bönder kloka på.
USA förlitar sig på förvirrat murmeldjur
USA:s mest kända meteorolog väger tre kilo och går i ide varje vinter.
Namnet är Punxsutawney Phil, och en gång om året är han de amerikanska väderprognosernas stjärna.
På ”Groundhog Day” – Murmeldjursdagen – den 2 februari varje år reser journalister till staden Punxsutawney i Pennsylvania för att se gnagaren vakna ur sitt ide och komma ur sin håla.
Om himlen just då är mulen, kommer våren enligt folktron tidigt. Skiner solen kommer Phil att bli skrämd av sin egen skugga och skynda tillbaka ned i hålan.
Om han gör det kan amerikanerna förvänta sig ytterligare sex veckors vinter.
Groundhog Day firas på flera ställen i USA, men Phil är den mest kända av murmeldjuren – trots att han ofta har fel.
Phil och hans förfäder har förutspått våren sedan 1886. Hittills har han haft rätt 39 procent av gångerna, säger statistiken. Det är säkrare att tro tvärtemot Phil – han har haft fel hela 61 procent av gångerna
Väderprognosen – 2000 år i vardande
De vetenskapliga observationerna av vädret började redan före Kristi födelse. Först med telegrafens spridning i mitten av 1800-talet blev de emellertid användbara.
Grekerna grubblar över meteorologi 350 f.Kr.: Den grekiske filosofen Aristoteles skriver verket Meteorologi. Han undersöker ett antal naturfenomen, inte alla har med vädret att göra. Meteorologi definieras långt senare.
Väderobservationer sätts i system 1654: Ferdinand II av Toscana etablerar det första nätverket av väderstationer. Observationer samlas i elva europeiska städer, men någon prognos kan han inte åstadkomma.
Telegrafen är snabbare än vinden 1837: Telegrafen kan fort skicka meddelanden över långa avstånd. Därmed blir det möjligt att samla in väderdata från stora områden och exempelvis överblicka hur ett frontsystem beter sig.
Orkan sätter fart på forskarna 1854: Ett franskt örlogsfartyg förliser i en storm, varpå Frankrike två år senare inviger ett meteorologiskt institut. Första svenska väderbulletinen för allmänheten publiceras den 1 juli 1874.
Tidning trycker den första prognosen 1861: The Times i London trycker den första prognosen: ”17 grader, frisk sydvästlig vind, klar himmel” lydde den. Prognosen kan verka enkel i dag, men den var korrekt.