Guide: Hitta sju grekiska stjärnbilder på himlen

1. Herakles: Krigarhjälte besegrade odjur

De grekiska stadsstaterna låg ofta i krig – inbördes eller mot grannfolk som perserna. Unga män i åldern 18–20 år tränade därför hårt för att vara fysiskt och psykiskt rustade för striderna.

På grund av krigens stora betydelse såg grekerna även hjältar på stjärnhimlen. De inspirerade dem till att följa krigar­idealen – att vara trofast och slåss in i döden. Halv­guden Herakles var den allra störste av dessa hjältar.

Hans mor blev gravid tillsammans med guden Zeus, och som ung fördes Herakles till Olympen, gudarnas boning, där han drack mjölk från den sovande gudinnan Heras bröst.

Han bet emellertid så hårt att Hera vaknade och kastade honom från sig i raseri. Enligt grekernas mytologi bildades Vintergatan av den mjölk som sprutade från hennes bröst.

Herakles blev en mäktig krigare, som besegrade otaliga odjur – bland andra den månghövdade Hydra – och grekerna hyllade honom med stora tempel.

Det mest berömda står i Agrigento på Sicilien, som under antiken var en grekisk koloni.

2. Oxen: Tjur förde bort Europa

Stjärnbilden Oxen hämtade grekerna från Mesopotamien, där den omtalas i sumeriska skrifter från 3200 före Kristus. Oxen var populär bland framför allt grekiska bönder, som dominerade befolkningen.

Trots att grekernas kläder och mjölk kom mestadels från får och getter var oxar oumbärliga, när plogen skulle dras.

Tjuren var en fruktbarhetssymbol, som var knuten till myten om den feniciska kungadottern Europa, som är känd från bland annat Iliaden.

Vild av begär efter henne förvandlade Zeus sig till en vit tjur. Europa satte sig på hans rygg, och guden tog henne till den världsdel som fick hennes namn.

3. Skeppet argo: Grekerna fraktade varor till Medelhavets folkslag

Större delen av antikens grekiska städer låg nära kusten. Tillgång till havet gjorde det markant lättare att handla med andra stadsstater.

Grekernas skepp transporterade under antiken varor som vin, spannmål och olivolja till hamnar i både östra och västra Medelhavet.

Där handlade de med andra grekiska stadsstater, deras kolonier och främmande makter. Kring år 200 före Kristus seglade grekiska köpmän ofta till feniciernas Karthago, där de sålde sina varor och köpte dyrbara lila tyger och elfenben.

För att komma säkert fram på dessa resor navigerade grekerna efter bland annat stjärnorna. ­Naturligt nog uppstod därför stjärnbilden Skeppet Argo, som sågs som ett klassiskt grekiskt fartyg med segel och åror.

Skeppet Argo förknippades med myten om hjälten Jason, som på sitt fartyg Argo gav sig ut för att hitta det gyllene skinnet – en uppgift han skulle lösa för att bli kung över staden Iolkos.

Sedan antiken har stjärnbilden flyttat söderut på ­himlen, och i dag är den inte längre till 100 procent ­synlig från Grekland vid någon tidpunkt på året.

År 1930 beslutade Internationella astronomiska unionen att dela upp den omfattande stjärnbilden i tre – fortfarande med utgångspunkt i ett grekiskt skepp.

4. Lyran: Sköldpaddsinstrument såldes för 50 oxar

Oavsett om det var en privat dryckesfest eller en offentlig begravning var lyran en självklar del av underhållningen. Så förtjusta var grekerna i det sjusträngade musikinstrumentet att de förevigade det på stjärnhimlen.

Enligt mytologin tillverkade gudarnas budbärare Hermes den första lyran av ett sköldpaddsskal. Han använde sin uppfinning för att blidka sin bror Apollon, som var rasande över att Hermes hade stulit 50 av hans oxar. Bröderna ingick en byteshandel: Apollon fick lyran, och Hermes behöll djuren. För gre­ker­na var Apollon alla tiders bästa ly­r­spelare – matchad ­enbart av sin elev Orfeus.

Lyran gjordes av djurdelar

• Antalet strängar: från fyra till tio.
• Strängarna var gjorda av tarmar.
• Lyran ackompanjerade ofta, men inte alltid, sång eller tal.

5. Perseus: Kvinnor var kuvade

Grekiska fruar skulle sköta familjen och hemmet och överlåta åt männen att uträtta stora bedrifter.

I det grekiska samhället förväntades en kvinna gifta sig, föda barn och uppfostra dem. Dessutom skulle hon sköta huset och hålla en låg profil.

Hon fick inte delta i politik eller gå på teater, och hon fick ogillande blickar, om hon gick och handlade utan sällskap av exempelvis en husslav.

Grekernas patriarkala könsroller speglas av stjärnbilderna Cassiopeia, Andromeda och Perseus. När Etiopiens drottning Kassiopeia enligt den ­grekiska mytsamlingen Bibliotheca skröt med sin skönhet skickade havsguden Poseidon ett sjöodjur för att lära henne en läxa.

För att blidka odjuret fjättrade Kassiopeia sin vackra dotter Andromeda till en klippa vid kusten som ett offer. Först när ­hjälten Perseus kom flygande genom luften och dödade monstret slapp hon fri. Givetvis gifte hon sig med sin räddare.

6. Orion: Björnen fruktade den store jägaren

När grekiska jägare satt vid lägerelden kunde de få inspiration av att titta upp på Orion. Med sitt breda bälte liknade vinterhimlens bredaxlade jättekrigare en sann urtidsjägare.

Efter cirka år 600 före Kristus var Grekland till stor del uppodlat, och jakt blev med tiden en hobby för de rika.

På sin fritid red de till vilda bergsskogar där de fällde hjortar, harar och vildsvin med hjälp av hundar, fällor och spjut. Köttet sparades till fester, för grekerna åt ­sällan kött till vardags.

Enligt diktaren Homeros höll stjärnbilden Stora björnen ett öga på Orion för att inte bli hans byte.

7. Triangeln: Tre gudar upprätthöll världens ordning

Enstaka grekiska stjärnbilder var väldigt enkla. Tre stjärnor bildar hörnen i figuren Triangeln.

Trots att Triangeln inte refererade till någon konkret mytologisk figur, hade grekerna nytta av stjärnbilden, när de skulle förklara världens uppbyggnad.

Enligt Homeros Iliaden drog de tre gudabröderna Zeus, Hades och Poseidon lott om vem som skulle regera var i universum.

Zeus fick ansvar för himlen, Hades för dödsriket under jorden, och Poseidon fick havet – vilket han var mycket nöjd med.

Land fick de tre gudarna dock dela mellan sig. Stjärnbilden symboliserade för grekerna denna tredelning av världen.