År 1054 såg jordens befolkning något förunderligt. På himlen lyste en stjärna så klart att den i 23 dagar i sträck kunde ses från soluppgången till solnedgången. På natten var den synlig under en ännu längre period, för det rörde sig om en supernova – en stjärna som 6 500 ljusår härifrån exploderade och brann ut.
Supernovan iakttogs på flera håll i världen. En kinesisk krönikeskrivare noterade samma år:
”En gäststjärna har dykt upp. Över stjärnan syns ett svagt gult sken.”
Fenomenet skakade kyrkans dogmer, vilket gjorde att allt omnämnande av det tycks ha förbjudits i den kristna världen. Men en bysantinsk vetenskapsman gjorde i hemlighet uppror, hävdar ett forskarlag med deltagare från universitet i Australien, Sydafrika och Serbien:
På ett guldmynt från 1054 lade han till supernovan.
Under Konstantin IX (till vänster om Jesus) splittrades den kristna kyrkan, när påven i Rom bannlyste patriarken i Konstantinopel. Andra forskare hävdar att de båda stjärnorna på mynten från år 1054 i själva verket illustrerar denna splittring.
Händelsen tystades ner
Mynt av den bysantinske kejsaren Konstantin IX Monomachos (1042–1055) hade dittills präglats med en enstaka stjärna. Guldmynt präglade under året för supernovan visar emellertid två stjärnor.
Forskarna upptäckte även att storleken på den extra stjärnan blev mindre på senare mynt, efter hand som supernovan blev svårare att se.
”Kanske var det ett sätt för en slug astronom vid universitetet i Konstantinopel att uppmärksamma händelsen. Han använde sig av en kod i form av ett präglat mynt”, skriver forskargruppen i sin rapport.