Stigbygeln och en katedral avslöjar lurendrejeriet
Vår tideräkning bygger på en lögn, hävdar den tyske kalenderskeptikern Heribert Illig. Därmed måste det vara en myt att vi lever i året 2022 – i själva verket borde kalendern visa 1725.
Det var 1996 som Heribert Illig avslöjade myten, som han hade upptäckt genom att gå igenom medeltida skrifter och granska arkeologiska fynd. Han hittade flera tydliga indicier för att det ”saknas” 297 år.
Ett av hans indicier är stigbygelns intåg i Europa: Det tog omkring 300 år för den att nå från Öst- till Västeuropa.
För att fylla de saknade åren i historien var krönikeskrivarna tvungna att uppfinna händelser och personer – bland andra frankernas kejsare Karl den store.
I kejsarens residensstad Aachen fann Illig en arkitektonisk egendomlighet: Stadens domkyrka, som officiellt blev färdig år 803, pryds av en imponerande stenkupol, som ingen byggmästare kopierade under de följande 150 åren. Illig undrar om det kan bero på att den byggdes först många år senare?
Mannen bakom bedrägeriet ska vara den tysk-romerske kejsaren Otto III, som med påve Sylvester II:s hjälp fick årtalet att hoppa från 702 till 999, så att de skulle kunna uppleva Jesu återkomst år 1000.
Vikingar krossar teorin om en falsk medeltid
Idén om 297 år av påhittad medeltid är ett spännande tankeexperiment! Tänk om två mäktiga män hade lyckats manipulera med kalendern för att få uppleva Jesu återkomst.
Under tidig medeltid antog människor att domedagen skulle infalla år 1000, så motivet till bluffen är förståeligt. Mindre övertygande är de indicier som Heribert Illig har lagt fram.
Han kallar medeltida texter för förfalskningar, när de helt uppenbart är senare kopior.
För skandinaver representerar de aktuella århundradena vikingatiden, som i allra högsta grad kan styrkas med arkeologiska fynd och dateras exakt med till exempel dendrokronologi (analyser av årsringar i trä).
Illigs teori har flera anhängare, men så vitt vi vet inga i Norden.