När upphörde riddartorneringarna?
Hur länge anordnade adeln i Europa riddartorneringar?
De kraftiga rustningarna var inte tillräckliga för att undvika olyckor under torneringarna. Därför fick riddarna bättre säkerhetsutrustning.
Riddartorneringar fram till 1624
Den klassiske riddaren med tung rustning och lans förlorade sin militära betydelse under 1500-talets första hälft, men den traditionella stridskonsten överlevde som sport under många år efter det.
I England höll kungarna en riddartornering på årsdagen för sina kröningar ända fram till 1624, men även senare än så förekom lansstrider vid flera kungliga fester.
Riddartorneringar upphörde tidigare i Frankrike
Vid den tiden hade emellertid torneringarna upphört i Frankrike efter att kung Henrik II år 1559 dödats av en lansstöt. Den sportige monarken satt själv i sadeln och stred mot kaptenen för sitt eget garde, när olyckan inträffade. Av säkerhetsskäl var lansarna konstruerade så att de skulle splittras när de mötte hårt motstånd. Trots det trängde en stor skärva från adelsmannen Gabriel Montgomerys lans in i kungens skalle. Han dog efter flera dagars svåra plågor.
h3>Olyckor inträffade ofta under riddartorneringar
Olyckor som denna var inte helt ovanliga under torneringar, även om man alltid försökte förbättra säkerheten. Englands beryktade kung Henrik VIII överlevde ett svårt fall år 1528. Somliga experter anser att han fick bestående hjärnskador, som i sin tur ledde till hans extrema fetma och lynniga, tyranniska uppträdande.
Efter dödsfall och invalidiseringar gjordes torneringarna om till den mer ofarliga ringränningen. Här var målet att träffa en upphängd ring med lansen. I dag genomförs tornerspel mest som underhållning och turistattraktioner, i Sverige ofta i kombination med medeltida marknader, bland annat i Skokloster, på Gotland och på Visingsö.