När England nåddes av digerdöden år 1348 utplånade pandemin nästan halva befolkningen. Pesten grasserade framför allt i de stora städerna, där människorna bodde tätt.
Nu har emellertid en grupp arkeologer hittat en massgrav som visar att pandemin i högsta grad även drabbade befolkningen på landsbygden.
Graven hittades i en öde del av Lincolnshire när en grupp arkeologer år 2013 undersökte ruinerna av ett munkkloster utanför staden Immingham.
Gravlades med några dagars mellanrum
Under utgrävningarna hittade arkeologerna fyrtioåtta män, kvinnor och barn som med några dagars mellanrum lades sida vid sida i massgraven. Dna-analyser har visat att samtliga skelett bar spår av pestbakterien Yersinia pestis.
I utgrävningsrapporten som nyligen offentliggjorts skriver forskarna att kombinationen av män och kvinnor visar att de döda kom från lokalsamhället, inte munkklostret.
De fyrtioåtta döda lades försiktigt i graven. Varje person var troligen inlindad i en svepning.
Döda i alla åldrar
I massgraven hittade arkeologerna kvinnor, män och barn i praktiskt taget alla åldrar.
Barn
Barn utgjorde majoriteten av de döda i massgraven. Tjugosju av de totalt fyrtioåtta skeletten, femtiosex procent, tillhörde barn mellan ett och sjutton år. Arkeologerna hittade dock inga skelett av spädbarn under ett år. Det kan emellertid bero på att de mycket små benen har försvunnit med tiden.
Vuxna
Vuxna i åldrarna tjugosex till fyrtiofem år utgjorde cirka tjugoen procent av de utgrävda. Det faktum att även denna åldersgrupp, som normalt är mest motståndskraftig mot sjukdom, har så stor representation visar att digerdöden drabbade alla.
Äldre vuxna
Äldre personer i åldrarna fyrtiofem år och uppåt utgjorde bara knappt femton procent av de döda.
Enligt arkeologen Hugh Willmott vid University of Sheffield är detta första gången forskare hittar en massgrav efter ett pestutbrott i ett landsbygdsdistrikt. Därför är fyndet mycket viktigt.
Utgrävningen krossar myt
”Traditionellt har man trott att distrikten på landsbygden, med sina mindre befolkningar, var bättre rustade att ta hand om de döda”, säger arkeologen till brittiska medier.
Enligt Willmott visar emellertid massgraven att det normala begravningssystemet kollapsade när pesten grasserade.
Under utgrävningarna hittade arkeologerna totalt fyrtioåtta skelett utlagda i åtta rader i en tio gånger femton meter stor massgrav. Olikheter i radernas inbördes höjd tyder enligt arkeologerna på att graven fylldes under loppet av flera dagar. De döda fick inte med sig några personliga ägodelar i graven. Arkeologerna har bara hittat ett bältesspänne, som troligen hamnade i graven av misstag.
”Folk kunde inte begravas på sockenkyrkogården – kanske var prästen eller dödgrävaren död – så man vände sig i stället till klostret.”
Utgrävningarna visar dock också att folk, även mitt i en katastrof, försökte ge de döda en värdig begravning genom att svepa in liken och försiktigt gravlägga dem i rader.