När den tysk-romerske kungen Konrad III år 1140 stod utanför murarna kring staden Weinsberg, var han rasande.
Staden stöttade en av Konrads rivaler och hade i flera månader stått emot kungens armé. Nu hade det blivit vinter och iskallt.
När Konrad III lät kvinnorna lämna Weinsberg, skyndade de sig att ta sina män på ryggen.
Till slut meddelade stadens invånare att de var redo att ge upp, men då sa kungen nej.
Ett slutgiltigt anfall skulle komma oavsett vad, och alla försvarare skulle dödas. Konrad erbjöd dock stadens kvinnor att före slutstriden få lämna staden med vad de kunde bära på ryggen.
När Weinsbergs kvinnor i grupp tågade ut ur staden insåg Konrad att han blivit blåst.
På ryggen bar kvinnorna inte mat och tillhörigheter, utan sina män. Den häpne kungen skrattade högt åt kvinnornas knep och lät alla komma undan levande.
I staden Weinsberg står ruinerna av borgen kvar. I dag är platsen känd under namnet Weibertreu, som kan översättas med ”kvinnors trofasthet”.