Kort om riddaren: Medeltidens elitsoldat

Under medeltiden hade inga länder en stående armé. Kungarnas makt berodde därför på de lokala furstarnas vapenföra män, och i dessa arméer var riddaren det mest fruktade vapnet. Iklädda pansar från topp till tå och med åratal av stridsträning dominerade riddarna Europas slagfält.

Medeltidens riddare var iklädda pansar från topp till tå.

© Bridgeman

Att lära upp en ­riddare tog 14 år

6–13 år: page

Utbildningen påbörjades när pojken var sex år. Då blev han page (tjänare) hos en riddare eller ­furste och undervisades i ridning, kristendom, allmänbildning och grundläggande stridstekniker.

14–20 år: väpnare

Tonåringen blev väpnare med ansvar för att sköta riddarens häst och utrustning. Han skulle hjälpa riddaren ta på rustningen och kunna försvara sig på slagfältet. Därför intensifierades stridsträningen.

Vuxen: riddare

Efter sju år som väpnare dubbades lärlingen till riddare, om hans ekonomi tillät det. Hade han inga pengar till rustning, vapen och hästar fick han försöka vinna priser under riddarturneringar.

Klicka på bilden och få reda på vad riddarens rustning bestod av.

Mest berömde riddaren

Edvard, Svarte prinsen, var en oöverträffad taktiker. Blott 16 år gammal ledde han en underlägsen engelsk armé till ­seger i två av de viktigaste slagen under hundraårskriget.

År 1367 ledde prinsen dessutom en expedition till Spanien, där han segrade i slaget vid Nájera och återinsatte ­exilkungen, Peter I, på tronen. Tillnamnet lär Edvard ha fått på grund av den svarta rustning han alltid bar i krig.

Edvard, Svarte prinsen

© Bridgeman

VISSTE DU ATT ...

… en komplett riddarrustning med alla tillbehör på 1200-talet kostade motsvarande tio

årslöner för en bågskytt?

… krig var korta under riddar­tiden, eftersom riddaren endast var skyldig att slåss för sin herre cirka 40 dagar om året? Denna klausul innebar en begränsning för hur långt armén kunde förflytta sig.

… en riddare i full rustning – i synnerhet de tyngre versionerna avsedda för turneringar – i regel fick hissas upp på sin häst?

… stigbygeln anses vara den viktigaste tekniska förutsättningen för riddarväsendet? Utan stigbyglar för att hålla balansen på hästryggen föll riddaren lätt av, när han skulle försöka hugga en motståndare. Stigbyglar av metall härrör från ryttarfolk i Centralasien.

… riddarturneringarnas ­populäraste gren inte var dust, då två riddare till häst

galopperar mot varandra med sänkta lansar? Under medeltiden såg publiken mest av allt fram emot att se två lag riddare kämpa mot varandra till fots.