”Braveheart” är ett historiskt fuskverk

Mel Gibsons femfaldiga Oscarvinnare om den skotske frihetskämpen William Wallace är historieförvanskning av värsta sorten.

Mel Gibsons femfaldiga Oscarvinnare om den skotske frihetskämpen William Wallace är historieförvanskning av värsta sorten.

Allstar Picture Library Ltd./Imageselect

Den 11 september 1297 står en engelsk armé med 10 000 soldater utanför den skotska staden Stirling. På en kulle på andra sidan av en smal bro har 2 000 skotska rebeller samlats. Deras ledare är den okände William Wallace, som enligt krönikorna har en ”kropp som en jätte” och som hyser ett gränslöst hat mot den engelska överhögheten.

När engelsmännen börjar korsa bron stormar Wallaces armé ner mot dem. De engelska soldaterna är fast på den smala bron och huggs brutalt ner. Omkring 5 000 engelsmän stupar i striden – mot endast ett par hundra skottar.

Innan slaget vid Stirling Bridge har engelsmännen sopat undan allt skotskt motstånd under sin invasion av Skottland. Segern vid Stirling befäster Wallaces status som en av Skottlands största frihetskämpar.

Se trailern till ”Braveheart” (1995):

Knappt 800 år senare återuppförs det historiska slaget i regissören och skådespelaren Mel Gibsons Oscarvinnare ”Braveheart”, i vilken den 177 centimeter långe Hollywoodstjärnan även spelar huvudrollen som ”jätten” William Wallace.

Bron som gav namn åt slaget och var förutsättningen för de numerärt underlägsna skottarnas seger, syns emellertid inte till alls. När Mel Gibson fick frågan varför bron saknas, svarade han:

”Jag ville att slaget skulle framstå som gigantiskt, och bron fick allt att se litet ut, så jag struntade i den.”

Den nonchalanta inställningen till fakta genomsyrar filmen, som Time Magazine har utsett till ”en av de tio mest historiskt inkorrekta filmerna” någonsin.

© Entertainment Pictures/Imageselect

Filmen: Wallace var en fattig bondson

William Wallace växer upp under fattiga omständigheter hos en bondfamilj på det skotska höglandet. Hans slitna kläder och ovårdade hår ger honom trovärdighet bland vanliga skottar, som ser honom som en man av folket.

© IanDagnall Computing/Imageselect

Verkligheten: Fadern var adelsman

Historikerna kan inte säga så mycket med säkerhet om William Wallaces tidiga liv, men de är överens om att hans familj tillhörde den skotska lågadeln.

Skottar bär kilt 300 år för tidigt

Redan under de första minuterna av ”Braveheart” går det snett. En berättarröst förkunnar att året är 1280, och att Skottlands kung Alexander III precis har dött utan att ha lämnat efter sig någon arvtagare till tronen. Därför gör den engelske kungen Edvard I anspråk på landet.

”Skottlands adelsmän kämpade mot den engelske kungen och stred inbördes om kronan”, fortsätter berättarrösten.

I själva verket dog Alexander III först sex år senare, och Englands anspråk på den skotska tronen framfördes inte förrän 1296, då Edvard I invaderade den skotska staden Dunbar och sedan tvingade den skotske kungen John de Balliol att abdikera.

© United Archives GmbH/Imageselect

Filmen: Prinsessa har affär med fienden

Innan Wallace avrättas inleder han ett förhållande med den franska prinsessan Isabella, som är gift med Englands tronarvinge. Filmen antyder till och med att Wallace gör Isabella gravid.

© RoyaltyGuide.nl

Verkligheten: Isabella av Frankrike var bara ett barn

Inget tyder på att Wallace och Isabella av Frankrike någonsin träffades. När Wallace avrättas 1305 är Englands blivande drottning dessutom inte mer än tio år gammal.

Erövringen av Skottland ledde till det skotska frihetskriget – och till att Wallace snabbt avancerade till en position som sina förtryckta landsmäns främste frihetskämpe.

I filmen intar skottarna till och med den kraftigt befästa staden York i norra England. I verkligheten var de aldrig i närheten av staden.

Rent visuellt blandas historiska fakta också hej vilt, när skottarna smyckar sig med blå krigsmålning och går i kilt. Krigsmålning användes visserligen i Skottland – men av folkslaget pikterna, som stred mot romarna i norra England tusen år innan filmen utspelar sig. Och kilten blev en del av skottarnas garderob först 300 år efter Wallaces död.

Det kanske värsta övergrepp som ”Braveheart” begår mot historien är att peka ut en annan skotsk hjälte, Robert Bruce, som förrädare. I filmen slåss han på engelsk sida under slaget vid Falkirk år 1298. Slaget slutar med engelsk seger över Wallace och hans styrkor och blir början till slutet för hjälten, som tas till fånga och avrättas 1305.

I verkligheten stred Robert Bruce inte på engelsk sida 1298 – och inget tyder på att han förrådde Wallace. Tvärtemot är Robert Bruce i dag Skottlands störste folkhjälte.

Det var han och inte Wallace som blev känd som ”Braveheart”. Tillnamnet fick Robert Bruce kort efter sin död 1329, då hans vän sir James Douglas bar den döde kungens hjärta med sig i strid och yttrade orden: ”Led mig, modiga hjärta (Brave Heart, red.), och jag följer dig.”

© 20th Century Studios

Filmen: Nationalhjälte blir brutalt avrättad

När Wallace dömts till döden för landsförräderi hängs han först i en galge. Därefter dras hans armar och ben ur led. Innan han till slut halshuggs vrålar han ”Freeedooom!”.

© Gianni Dagli Orti/Shutterstock/Ritzau Scanpix

Verkligheten: Avrättningen var ännu brutalare

Innan Wallace avrättades i Towern i London skars han penis och testiklar av, varpå hans inälvor drogs ut. Efter halshuggningen styckades hans kropp i fyra delar.

”Jag är ingen jäkla historiker”

Listan över historiska felaktigheter i ”Braveheart” är nästan oändlig, och trots filmens uppenbara kvaliteter – till exempel de storslagna stridsscenerna – misslyckas den kapitalt som historisk skildring. Mel Gibson gjorde heller ingen hemlighet av att han tog lätt på historien.

”Jag medger att jag har förvanskat historien en smula”, sa han åtskilliga år efter premiären. ”Men det är okej. Mitt jobb är att göra film. Jag är ingen jäkla historiker.”

Vill du uppleva det historiska fuskverket, kan filmen ses på Disney+.