Av en slump har forskare hittat delar av en tidigare okänd version av medeltidens fräckaste berättelse: Romanen om rosen från år 1280.
Pergamentfragment med texten hittades i Worcesters stifts arkiv i England, där de hade återanvänts som omslag till ett annat verk.
Enligt professor Marianne Ailes vid University of Bristol i England, som har studerat fragmenten, blev Romanen om rosen sin tids succéroman eftersom den var extremt vågad.
”Antalet kvarlevande manuskript och fragment säger oss att den var väldigt populär, och det är en bild som vårt fragment befäster”, säger professorn.
Starkt erotiskt innehåll
Romanen handlar om en älskare som kurtiserar sin utvalda (rosen), och de metaforiska beskrivningarna av deras affär är så starkt sexuellt laddade att en brittisk översättare i början av 1900-talet vägrade att översätta de mest uppenbart erotiska delarna.
I det nyfunna textstycket står älskaren till exempel framför ett relikskrin med en pilgrims ”stav” och ”påse”. Staven beskrivs som ”styv och stark”.
Senare förklarar han hur han tidigare har ”stuckit in den i dessa diken” och att han knäböjer framför relikskrinet ”full av smidighet och energi mellan de två vackra pelarna”.
Fragmenten finns inte med i standardöversättningen
Enligt Marianne Ailes skiljer sig de många versionerna av romanen från varandra. Det gäller även de nyfunna fragmenten, som inte finns med i standardöversättningen.
Hon misstänker att fragmenten på sin tid revs ut ur romanen av en person som tog anstöt av texten.
Omkring 300 exemplar av Romanen om rosen har överlevt till i dag.